Vecka 16: Niklas och spårhundsdetektiven Junip ute på sitt första uppdrag

Spårningspremiär för Niklas och Junip

Detta är det första inlägget från Junip och mig (Niklas) i denna fältdagbok om de lodjur vi spårar med hjälp av GPS den här våren. Vi följer spåren av tre djur, alla honor: två vuxna och en ettåring. De två vuxna heter Doris och Sara, och den ettåriga Vera.

Sara

Den här veckan har Sara fångat ett rådjur och en hare. Hennes halsband var lite långsamt med att skicka positioner, så när vi hittade rådjuret hade det gått två veckor sedan hon fångat det – det fanns alltså inte mycket kvar. Lodjur äter som regel upp ett rådjur på några dagar. Vi hittade två platser med mycket hår från rådjuret, och det var i princip allt.

...det trodde vi i alla fall! Just när vi tänkte ge upp och gå tillbaka till bilen fick Junip plötsligt upp spåret av något! Hon luktade in en liten benbit som låg på toppen av en sten. Kanske hade Sara lagt sig på stenen för att äta?

Doris

Doris är den äldsta och den mest erfarna honan som vi följer i vår. Det kan tyda på att Doris besöker platser där hon tidigare har fångat byten. Vid två av klustren* den här veckan hittade vi mycket gamla benrester. Kanske är det tack vare många års erfarenhet som hon besöker gamla platser:

...I övrigt har Doris inte haft så stor jaktpress den här veckan – hon har fångat ett rådjur.

Vera

Vera är en ung hona som just har börjat jaga på egen hand – vilket gör det ännu mer spännande att hon den här veckan har fångat en hare och ett rådjur! Unga individer brukar oftast inte jaga rådjur så tidigt i livet, men Vera har redan insett att hon klarar av att jaga rådjur:

Annars gillar Vera att vila på dagtid på otillgängliga platser som människor normalt sett inte tar sig…

Junip (spårhundsdetektiven)

Det har varit varmt den här veckan, både för hundar och människor. Junip tycker därför att hennes belöning för sitt hårda arbete är att ta ett litet bad när tillfället infinner sig.

/Niklas och Junip

* Kluster: GPS-halsbanden är programmerade att ta en GPS-position varannan timme. Om ett lodjur stannar på samma plats så får man en klump med positioner, detta kallas ett kluster (eller ett kluster av positioner). När ett djur uppehållit sig på en och samma plats under en tid betyder det att de gjorde något där. För ett rovdjur som lodjur kan det vara en viloplats, en plats där de fällt ett byte, en lya, att de skadat sig och ligger och vilar m.m.

Alla platser där vi har två eller fler GPS-positioner inom 100 meters avstånd från varandra definieras som ett kluster i den här studien. När lodjuret lämnat platsen går vi dit och letar, ofta med hjälp av hundar, för att se vad de gjort där. På så sätt lär vi oss vilken typ av terräng de föredrar att vila i, hur ofta de slår byten och vilken sorts byten (vilka arter, kön och ålder) de tar. Vi kan även se om det skiljer sig mellan vuxna lodjur och ungar, mellan hanar och honor o.s.v.