Docent: Åsa Gelinder Viklund - Genetikens roll för en framgångsrik ridsport, vart är vi på väg härnäst?

Den svenska varmblodshästen är idag en internationellt framgångsrik hästras inom flera olika ridsportsdiscipliner. Prestationer som möjliggjorts genom ett framgångsrikt avelsarbete under många års tid. Ett avelsarbete som inte vore möjligt utan avelsvärderingar, det ämne som Åsa Gelinder Viklund vid ABH specialiserat sig på och nu även blivit docent inom.

Det var redan under utbildningen till husdjursagronom som Åsa först bekantade sig med avel och genetik inom ridhästar: Genom sitt examensarbete om tävlingsstatistik på ridhästar.

Ett arbete som senare ledde vidare till en doktorandtjänst om avelsvärdering av en särskild hästras, nämligen det svenska varmblodet (SWB).

Att skapa en framgångsrik hästras

En framgångsrik hästras bygger alltså på ett noggrant avelsarbete med tydliga urval, där de individer med mest önskvärda egenskaper paras med förhoppningen om att varje avkomma ska ärva stora delar av dessa egenskaper. Men helt enkelt är det inte, då det inte nödvändigtvis är den under tävling bäst presterande hästen som ger bäst de bäst presterande avkommorna:

Just därför behövs det Åsa Genlinder Viklund länge arbetat med: Avelsvärdering.

Från fokus på prestation - till hästens temperament och hållbarhet

Sedan många år tillbaka bedöms SWB-hästar genom både unghästtester, ridhästtester och tävlingsprestationer - vilket ger en stor mängd data att sammanställa och använda för att nå rasens avelsmål.

Ett avelsmål vars fokus länge legat på en enskild aspekt: prestation.

Framöver hoppas Åsa dock att andra värden också ska få ta plats i avelsvärderingar, exempelvis temperament och hållbarhet.

Men hur ska egenskaper som temperament och hållbarhet undersökas? Och vad är egentligen hållbarhet? Det är frågor som behöver besvaras härnäst.

Att använda försäkringsbolagens data skulle vara ett möjligt sätt att börja mäta just hållbarhet, genom att undersöka skadefrekvens. Och kanske finns att lära från hundavelns mentaltester (MH) och beteende- och personlighetsbeskrivning (BPH) om det blir aktuellt att göra även hästens temperament mätbart.

Men ännu finns inte ekonomiskt underlag för att forskning på det här ska kunna inledas, så vi får vänta och se när det förhoppningsvis kan dra igång! säger Åsa Gelinder Viklund och fortsätter:

… Och sen måste man ju lägga ihop allt, för den mest hållbara hästen kanske aldrig kan prestera över huvud taget. Så i slutändan behöver det alltid bli en sammanvägning, men det känns viktigt att vi framöver kan mäta utifrån fler aspekter än enbart prestation. Men jag tror att det finns många hobbyryttare som snabbt skulle få upp ögonen för hästar som nedäver ‘snälla’ egenskaper”.

“Ett projekt som aldrig tar slut”

Efter drygt 20 år inom avel och genetik finns ännu inga planer på att sluta, utan snarare allt fler planer. Men varför är det så viktigt att fortsätta utveckla avelsprogram?

Dels för att målen kan utvecklas, som vi har tittat på lite ovan gällande temperament och hållbarhet, men också för att vi genom att kartlägga aveln kan selektera ut en del sjukdomar som kan vara genetiskt ärftliga.

Även frågor om internationell avelsvärdering och data kan framöver bli aktuellt. Inte minst eftersom en stor del av vår svenska avel redan idag sker med importerad sperma från utländska hingstar.

Det finns så många nya projekt hela tiden, det här arbetet tar helt enkelt aldrig slut, säger Åsa Gelinder Viklund.

Kort om Åsa Gelinder Viklund:

• Utbildad husdjursagronom sedan 1999
• Blev 2010 doktor i avel och genetik
• Har forskat många år på avelsvärdering av svenska varmblodshästar (SWB)
• Är sedan sommaren 2023 docent i ämnet husdjursvetenskap med inriktning avel och genetik med titeln “Avelsvärdets värde för avel – genetikens roll för en framgångsrik ridsport”.

Läs mer om Åsa här