Foto av en man (Homayoon Davam, SLU) hållandes en vit höna inomhus i en fjäderfäanläggning.
Homayoon Davam är doktorand inom projektet “Bekämpning av kolibacillos hos fjäderfä: åtgärder för att förebygga utbrott” som pågår mellan 2022-2026. Foto: Lisa Chröisty, SLU.

Livsviktigt eller dödligt, men när då? Bakteriekunskap till nytta för bönder, samhälle och fjäderfä

Sidan granskad:  2025-09-15

I alla kroppar finns bakterier. En del av dem är livsviktiga, andra bakterier kan orsaka sjukdom och död. Men varför orsakar samma bakteriearter ibland skada och ibland inte? Det undersöker veterinär och doktorand Homayoon Davam i ett projekt om fjäderfä och den välkända bakterien E. coli.

Jag har dem, du har dem och de flesta djur har dem: E. coli-bakterier finns i tarmarna hos oss alla.

Så inleder veterinär och doktorand Homayoon Davam förklaringen av det projekt han ägnar fyra år av sitt liv till. Ett projekt där djur med fjädrar, närmare bestämt höns, står i centrum. Rampljuset är dock delat med en bakterie som är välkänd även hos människor: Escherichia coli (E. coli).

Trots att de flesta E. coli inte gör någon skada, finns det också ett par stammar av bakterien som kan orsaka allvarliga sjukdomar och död, och det gör faktiskt bakteriesjukdomen till en av de vanligaste för fjäderfä över hela världen. Något som påverkar både ekonomi, livsmedelsproduktion och såklart djurens hälsa och välfärd, säger Homayoon Davam och fortsätter: Så det vi nu vill ta reda på är den stora frågan: Går det att minska utbrott av E. coli infektioner hos fjäderfä - och hur kan man i så fall göra det?

Låt oss ta det från början för att reda ut: Är E. coli farligt eller inte? Och varför bara ibland?

Från kläckeri till kyldisken i mataffär - sjuka eller friska?

Inom kycklingindustrin ruvas äggen i en särskild “äggkläckare”, maskiner anpassade för att ge perfekta förutsättningar utifrån exempelvis fukt och temperatur, för att embryot ska utvecklas optimalt. När kycklingarna är redo att se dagens ljus kläcks äggen, och de små fjuniga djuren flyttas efter nödvändiga förberedelser till större anläggningar där de under de kommande veckorna växer till full storlek.

Under varje fas i den här processen har vi sett att infektioner av E. coli kan blomma ut. Men inte hos alla djur, utan bara ibland - vilket är märkligt, svårt att förstå och svårt att hantera, säger Homayoon Davam.

I de första delstudierna undersöks och jämförs sjuka och friska fjäderfä. Inga fjäderfä får avlivas för studiens skull, utan provtagning och obduktion sker på redan döda djur. Följande delar ingår:

  • Jämförelse mellan två grupper med fjäderfä som alla har E. coli-bakterier, men där ena gruppen blivit sjuka och den andra gruppen inte. Provtagning sker i samband med obduktion av döda fjäderfä (för de avlidna hönsen) samt insamling av träckprover från ströbädden (från de höns som klarat sig). Frågan i fokus är: Vad är det som skiljer de sjukdomsframkallande och icke sjukdomsframkallande E. coli-bakterierna åt?
  • Ursprung; var kommer bakterierna som orsakar utbrotten ifrån och när utvecklar de sjukdom? Kommer det från föräldradjuren, under äggkläckningsfasen, under tiden som kycklingar med mera.
  • Resistensövervakning där bakterierna undersöks för eventuell resistens mot ett 15-tal olika sorters antibiotika. 
  • Geografisk kartläggning av var i landet utbrotten sker.

I doktorandstudiens sista del kompletteras datan genom en enkät som skickas ut till bönderna. Syftet är att få in mer information om skötsel och miljön i besättningen och hur det kan påverka djurens utveckling av ett gott immunsystem, kontra sjukdom.

Därför undersöks och jämförs E.coli från fjäderfä som visar tecken på sjukdom med E. coli från fjäderfä som inte visar tecken på sjukdom. Dessutom är målsättningen att få en uppfattning om när i fågelns liv som utbrotten sker. (Se mer info i menyn ovan.)

Det vi idag vet om bakteriesjukdomar hos fjäderfä är att de är multifaktorella, alltså att det är flera delar som spelar in i huruvida djuren blir sjuka eller inte.

Sådana faktorer kan vara exempelvis djurens miljö, omvårdnad och skötsel och immunförsvaret hos respektive individ.

Men det viktiga att förstå är att det inte går att eliminera bakterier från djuren, för bakterier som E. coli behövs. Det vi kan göra är att arbeta för att minska antalet sjukdomsutbrott genom att lära oss förstå när och varför det ibland utvecklas till skadlig sjukdom, säger Homayoon Davam.

 

Foto av en petriskål med bakterieodling i ett laboratorium.
Bakterier. Foto: Lisa Chröisty, SLU

Detektiv till nytta för samhället, bönderna och djuren

Att lära mer om när och varför bakteriesjukdomar bryter ut är viktigt, ur flera olika aspekter:

  • För bönderna, då sjukdomsutbrott ger stora ekonomiska förluster
  • För samhället, då smittade djur inte går att använda till livsmedel utan helt behöver sorteras ut vilket påverkar tillgången till mat
  • Och såklart för djuren, som är de som drabbas av lidandet som sjukdom innebär

Dessutom är det en fråga som berör fler länder än Sverige, eftersom bakteriesjukdomen är den vanligaste sjukdomen hos fjäderfä över hela världen.

Till råga på allt står vi idag även inför utmaningen med en ökande antibiotikaresistens, där fler bakterier står emot behandling med antibiotika och gör dem verkningslösa, flikar Homayoon Davam in.

Fokus behöver därför i många fall skiftas från att behandla bort sjukdomar, till att förebygga dem.

Och beroende på hur sjuka djuren är kan det också vara svårt att behandla dem med antibiotika även i de fall när det fortfarande hjälper. Det eftersom medicin till fjäderfä oftast ges genom dricksvatten, och ett sjukt djur riskerar att inte få i sig tillräcklig mängd då de snabbt kan bli alltför svaga för att orka dricka, förklarar doktoranden.

Dessutom påverkas även de fjäderfä som överlevt en bakteriesjukdom ofta negativt under sitt fortsatta liv, genom att de växer sämre vilket ger dem sämre möjligheter att ta plats bland de andra fåglarna.

Resultat på ingång

Med drygt två år av projektet avklarat har Homayoon Davam arbetat sig fram till preliminära resultat.

Det var väldigt roligt när vi fick de första resultaten, ledtrådar till svaren på frågorna om varför. Man blir som en detektiv för en stund, berättar han.

"Jag drömmer alltid stort"

Ännu kvarstår drygt ett år innan projektet kommer i hamn och resultat kan presenteras. Men för Homayoon Davam finns redan nu planer för framtiden, då han hoppas kunna kombinera ett yrkesliv som veterinär med forskning:

När jag tidigare jobbade ute på gårdar som veterinär insåg jag att vi behöver mer kunskap inom många områden, och det vi bidrar till nu.

Resultaten för det här studien kan dessutom bli möjliga att arbeta vidare på och också användas för att förstå  även andra bakteriers smittvägar. 

Dessutom är många av de här bakterierna också duktiga på att mutera, vilket gör att det är viktigt att även övervaka utvecklingen så att inte fler av de bakteriesjukdomar som drabbar fjäderfä också börjar drabba människor, säger Homayoon Davam.
Foto av en man (Homayoon Davam, SLU) iklädd labbrock arbetandes i ett laboratorium.
"För mig är ständig utveckling viktigt. Jag vill att det jag gör i livet ska spela roll", avslutar doktorand Homayoon Davam. Foto: Lisa Chröisty, SLU

Fakta:

  • Doktorandtjänsten finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och beräknas pågå från hösten 2022-2026.
  • Doktorand i projektet är Homayoon Davam, tillsammans med en forskargrupp bestående av:
    • Ingrid Hansson, huvudhandledare samt veterinär och professor i Veterinärmedicinsk Bakteriologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
    • Desirée Jansson, forskare inom veterinärmedicinsk vetenskap med inriktning fjäderfämedicin vid SLU.
    • Jesper Rydén, universitetslektor i BIOMETRI (tillämpning av matematik och statistik på problem inom biologi, miljö- och jordbruksvetenskap) vid SLU.

 

Projektet kan enkelt delas upp i följande steg

I de första delstudierna undersöks och jämförs sjuka och friska fjäderfä. Inga fjäderfä får avlivas för studiens skull, utan provtagning och obduktion sker på redan döda djur. Följande delar ingår:

  • Jämförelse mellan två grupper med fjäderfä som alla har E. coli-bakterier, men där ena gruppen blivit sjuka och den andra gruppen inte. Provtagning sker i samband med obduktion av döda fjäderfä (för de avlidna hönsen) samt insamling av träckprover från ströbädden (från de höns som klarat sig). Frågan i fokus är: Vad är det som skiljer de sjukdomsframkallande och icke sjukdomsframkallande E. coli-bakterierna åt?
  • Ursprung; var kommer bakterierna som orsakar utbrotten ifrån och när utvecklar de sjukdom? Kommer det från föräldradjuren, under äggkläckningsfasen, under tiden som kycklingar med mera.
  • Resistensövervakning där bakterierna undersöks för eventuell resistens mot ett 15-tal olika sorters antibiotika. 
  • Geografisk kartläggning av var i landet utbrotten sker.

I doktorandstudiens sista del kompletteras datan genom en enkät som skickas ut till bönderna. Syftet är att få in mer information om skötsel och miljön i besättningen och hur det kan påverka djurens utveckling av ett gott immunsystem, kontra sjukdom.

Kontakt

  • Homayoon Davam, doktorand
    HBIO, Bakteriologi, virologi, livsmedelssäkerhet och veterinärmedicinsk folkhälsa