Projekt FIDO - Cancerbehandling från hund till människa

Under fyra års tid ägnar Mia Hedlund all sin tid som doktorand i studien “Projekt FIDO” (First in Dog) vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Hennes uppgift är att undersöka huruvida det genom att erbjuda privatägda hundar med cancer en sista chans till behandling kan vara möjligt att utveckla cancerbehandling för både hund och människa, samtidigt som friska försökshundar inte behöver skadas i processen.

Låt oss spola tillbaka bandet till ruta ett, varför är det här ett potentiellt stort genombrott från första början?

Cancer - när celler i kroppen tappar kontrollen

Cancersjukdomar finns i många varianter och former. De har dock alla en sak gemensamt: De innebär att celler börjar växa och dela sig ohämmat på ett sätt som blir skadligt för kroppen. Bildar cancern tumörer kan dessa ta upp plats inne i kroppen och störa funktionen hos viktiga organ, alternativt utsöndra hormoner som i sin tur påverkar kroppen på olika sätt. Varje år diagnostiseras cirka 12 miljoner nya cancerfall - bara hos människor.

Även hundar drabbas av cancersjukdomar, som exempelvis lymfom, malignt melanom och juvertumörer - cancertyper som i liknande varianter också drabbar människor. Tidigare forskning har konstaterat att upp emot 50% av all uppkomst av cancer beror på våra miljö- och levnadsfaktorer, vilka vi människor ofta delar med våra hundar. På samma sätt utvecklas cancertumörer hos hundar som lever med oss människor mer lika mänskliga cancertumörer. Det finns alltså fog för att tro att om det är möjligt att hitta en ny cancerbehandling för hundar, kan den också så småningom användas för att hjälpa cancersjuka människor.

Finns det inte redan behandlingar?

Månda typer av cancer går redan idag att lindra, men det är långt ifrån alla som är möjliga att faktiskt bota. Men det gäller långt ifrån alla fall. Det är heller inte ovanligt att de cancerbehandlingar som idag finns tillgängliga innebär stora påfrestningar för kroppen vilket påverkar såväl mående som livskvalitet under behandlingens gång. Kombinationen av de båda parametrarna gör att nu behandling för såväl hund som människa är eftersträvandsvärt.

I det här forskningsprojektet testas ny behandling på hundar med en viss typ av cancer, beskriven som aggressiv cancer som utvecklar solida tumörer med ytproteinet HER-2. Det innebär alltså en cancer som utvecklas snabbt, har stor spridningsrisk och som ger knölar som går att känna eller genom bilddiganostik se - i hundens kropp. Och, att cancern är dödlig om den inte behandlas.

Att offra några liv för att rädda många: Försöksdjurens lott

För att försöka bota cancersjuka djur och människor har alltså ett flertal behandlingsmetoder utvecklats genom åren. Operation, strålning, cellgifter och immunterapi är några av dem.

Men i processen att ta fram en ny behandlingsmetod krävs många prövningar. Först i labb, sedan på försöksdjur och om allt innan varit lyckat: Till slut på den faktiska patienten, som i många fall är människa.

I processen krävs dock att det finns cancersjuka kroppar att testa behandlingen på, vilket i många fall innebär att försöksdjur, däribland gnagare och försökshundar induceras med cancer. Dessa blir inte sällan avlivade när väl behandlingsförsöket är avslutat.

Sikta mot stjärnorna - och ge hundar en sista chans

Mia Hedlund och hennes forskargrupp har högt uppsatta mål. Allra helst ser de att studien ger svar både på att behandlingen fungerar och vilka doser som ger det optimala resultatet. Men det finns också frågetecken och risker, sådant som inte kommer att kunna rätas ut förrän studien väl är i gång:

Hundarna i studien är dock inte de som först fått prova på behandlingen. Innan dess har det även blivit godkänt på mindre försöksdjur och/eller cellgrupper. Där har behandlingen visat goda resultat - och inga allvarligare biverkningar.

Målsökande missiler - inställda på just cancercellerna

I studien kommer cancerbehandlingen immunterapi att utforskas vidare. Tanken är då att:

1. Samla in celler från de cancersjuka hundarnas eget immunförsvar, alternativt från friska bloddonatorer
2. Genmodifiera dessa för att säkerställa att de fungerar extra potent
3. Injicera de nu “boostade immuncellerna” in i patienterna, de cancersjuka hundarna.

Förhoppningen är att vi kan rikta in de genmodifierade cellerna på det specifika ytproteinet (HER-2) som vi vet finns hos just cancerceller. Det blir alltså lite som målsökande missiler - inställda på cancerceller.

Hundarna i studien

Om behandlingen lyckas kan kroppens egna försvar bli tillräckligt starkt för att själv kunna montera ner tumörer och motstå spridning av cancern. Ett sätt att boosta det naturliga immunförsvaret, som kan kombineras med andra sorters behandlingar för att framöver uppnå maximal effekt.

Hundarna i studien kommer under behandlingens gång att leva på som vanligt, hemma hos familjen och komma in till Mia och hennes forskarteam för behandlingar. Studiens finansiering täcker samtliga kostnader för läkemedlet och de tilläggskostnader den nya behandlingen innebär, jämfört med klassisk behandling. En förutsättning då ny teknik inom veterinärmedicin alltid är oerhört kostsam. Alla delar av studien innehar dessutom ett etiskt godkännande, även det en viktig bit i pusslet.

Sökande efter odödlighet?

Drömscenariot för Mia Hedlund beskrivs i form av väl fungerande cancerbehandlingar för hund såväl som människa som i framtiden finns tillgängliga för alla. Och, som kan tas fram enbart med hjälp av redan cancersjuka patienter, utan att friska försöksdjur behöver sätta livet till.