Så kan kunskap och innovation i svensk trädgårdsnäring stärkas

Den totala konsumtionen av grönsaker, frukt och bär i Sverige har fördubblats under de senaste 20 åren. Importen av frukt och grönsaker har ökat snabbt, men det har även konsumentintresset för närproducerade livsmedel. Detta skapar möjligheter för svenska odlare och för den svenska trädgårdsnäringen som just nu befinner sig i en tillväxttrend.

Samtidigt som trenden är positiv så har den tillämpade forskningen och rådgivningen riktad mot trädgårdsföretagen dragits ned kraftigt sedan avregleringen på 1990-talet.

Sektorn står inför flera utmaningar och för att stärka kunskap och innovation inom trädgårdsnäringen behövs många olika åtgärder.

- I grunden handlar det om att ta tillvara idéer från engagerade och entreprenöriella individer, exempelvis från trädgårdsföretagare och andra, att hitta rätt kompetenser via nätverk, att söka genuin dialog, och att sikta på att skapa nytta, säger Lisa Blix Germundsson.

Centrala processer

Begreppen innovationssystem och agrara kunskaps- och innovationssystem (AKIS), används för att beskriva nätverk av aktörer som utvecklar och använder ny kunskap och innovation. Lisa Blix Germundsson har som underlag för sin avhandling arbetat med flera fallstudier, undersökta genom databasstudier, dokumentstudier, intervjuer, deltagande observation och fokusgruppsintervjuer.

Sammanfattningsvis visade resultaten att några specifika processer till exempel nätverkande, dialog, gemensam problemformulering och skapande av nytta, var centrala för kunskaps- och innovationssystemet inom svensk trädgårdsnäring.

Modeller som stärker

Lisa Blix Germundsson lyfter gärna fram de tidigare initiativen ”Trädgårdsekonomiska undersökningen” och Tillväxt Trädgårds ”Idé- och projektverkstad” , som inspirationsmodeller för att stärka kunskaps- och innovationssystemet inom svensk trädgårdsnäring.

- De modellerna tog sin utgångspunkt i trädgårdsföretagens vardagliga utmaningar, matchade med forskning och rådgivning och utvecklade relevanta lösningar med och för företagen, konstaterar hon.

Resultaten i avhandlingen belyser hur förändringar på mikronivå är en förutsättning för förändringar på systemnivå. De visar hur åtgärder i det vardagliga arbetet har potentialen att förbättra förmågan att möta nuvarande och framtida utmaningar, samt bidra till samhällsnytta och förändring.