Christina Lundström. Fotomontage: Anna Lind Lewin
Christina Lundström, forskare på Kompetenscentrum Rådgivning, har skrivit kapitel 9. Fotomontage: Anna Lind Lewin

Digitalisering i lantbruket – möjligheter och utmaningar

Sidan granskad:  2026-05-06

Digital teknik har blivit en del av dagens lantbruk. För lantbrukare har digitaliseringen påverkat både administration och mer lantbruksspecifika system såväl i växtodling som i animalieproduktion.

Inom växtodling har precisionsodling utvecklats sedan 1990‑talet, med exempel som GPS-styrning och autostyrda maskiner. I animalieproduktionen har utvecklingen gått långsammare, men mjölkrobotar är ett tydligt undantag med stor praktisk nytta.

Samtidigt är teknik aldrig en lösning i sig. Lantbruk är komplexa verksamheter där teknik måste fungera tillsammans med människor, erfarenhet och gårdens förutsättningar.

Digital teknik kan bland annat  bidra med att:

  • Hantera stora mängder data
  • Mäta sådant vi inte ser med egna sinnen
  • Upprepa moment exakt och effektivt
  • Underlätta beslutsstöd


Varför all teknik inte används

Trots lång utveckling används många digitala lösningar lite. Ett viktigt skäl är det så kallade implementeringsgapet – skillnaden mellan vad som utvecklas och vad som faktiskt används. Vid utveckling av ny teknik har fokus traditionellt varit på tekniken i sig, och inte på den praktik, där den ska användas. Utvecklare fokuserar på en enskild teknik medan lantbrukare måste få hela systemet att fungera. För att lyckas måste teknikutvecklingen präglas av förståelse för hela det socio-tekniska systemet där tekniken används och användarens behov.

Vanliga hinder:

  • Otydlig lönsamhet
  • Komplexa system och svåranvänd teknik
  • Svårigheter att tolka data
  • Bristande anpassning till verklig drift
  • Hög risk och investering för lantbrukaren

Det svåra är inte att utveckla nya teknologier – det svåra är att utveckla teknologier som passar in på den plats där den ska användas. För komplexa problem och system krävs utveckling i nära dialog med slutanvändare.

Teknik som sprids lätt kännetecknas av att den:

  • Är enkel att testa
  • Passar in i befintlig verksamhet
  • Ger tydliga resultat

Viktiga lärdomar

En återkommande utmaning är att teknikutveckling ofta fokuserar mer på tekniken än på användaren. Lantbrukaren måste få hela systemet att fungera – inte bara en enskild lösning.

Därför behövs:

  • Starkare samarbete mellan utvecklare och lantbrukare
  • Fokus på användarvänlighet (UX)
  • Testning i verkliga miljöer
  • Helhetsperspektiv på gårdens system
  • Framåt – teknik som verktyg, inte mål

Digitalisering kan bidra till ökad hållbarhet och effektivitet, men bara om den utgår från verkliga behov. Framtidens lösningar kräver samarbete, lärande och anpassning till både lantbrukarens vardag och samhällets krav.

Teknik gör störst nytta när den är enkel, relevant och förankrad i praktiken – inte när den drivs av teknik för teknikens skull.

Texten är en sammanfattning av kapitel 9 i boken Samverkan för ett hållbart lantbruk. Kapitlet är skrivet av Christina Lundström, forskare på Kompetenscentrum Rådgivning. Du kan läsa kapitlet i sin helhet här.

Praktiska råd till lantbrukare vid teknikutveckling

  • Utvärdera nyttan: sparar det tid, pengar eller arbete?
  • Börja smått och testa innan större investeringar
  • Säkerställ att du kan tolka och använda datan
  • Prioritera teknik som passar din gårds förutsättningar
  • Samverka med rådgivare och kollegor