Starten av Hushållningssällskapets intensivrådgivning

För Hushållningssällskapen blev detta ett hårt slag, men delar av verksamheten överlevde. Samtidigt utvecklades i Danmark mer schemastyrda odlingssystem, något som väckte kritik i Skåne där man förespråkade mer flexibla och behovsstyrda lösningar.

HIR – intensiv och personlig rådgivning i fält

Som svar på detta startade i slutet av 1970‑talet Hushållningssällskapens Intensivrådgivning (HIR). Grundidén var enkel men kraftfull: personlig, oberoende och behovsanpassad rådgivning direkt ute på gård och fält. Lantbrukaren erbjöds ett rådgivningspaket med flera fältbesök per år, växtodlingsplanering, växtnäringsbalanser, uppföljning och ekonomisk utvärdering av varje fält. Med stöd av prognosmodeller från SLU och egna datasystem kunde insatser anpassas bättre, vilket ofta ledde till lägre kostnader för växtskydd och gödsel – utan att ge avkall på skörd eller kvalitet.

Oberoende rådgivning som gav förtroende

En avgörande framgångsfaktor var att HIR-rådgivningen var helt kundfinansierad och fri från säljintressen. Det skapade starkt förtroende hos lantbrukarna. Rekommenderade insatser ifrågasattes, doser justerades ned och åtgärder anpassades efter faktiska behov i varje fält. Detta uppskattades av kunderna.

HIR‑konceptet spreds snabbt över landet och gav nytt liv åt Hushållningssällskapen. Samtidigt breddades rådgivningen till att omfatta: 

• ekonomi, 
• husdjur, 
• miljö, 
• vatten, 
• energi 
• trädgårdsodling.

Ett synligt resultat av utvecklingen är Borgeby Fältdagar, som startade 1999 och i dag är norra Europas största lantbruksmässa i fält.

Greppa Näringen – miljönytta och nya kunder

När Greppa Näringen lanserades 2001 som en frivillig, statligt finansierad miljörådgivning i samband med att 16 nationella miljökvalitetsmål hade beslutats och en ny period av EU:s jordbrukspolitik infördes sågs den först som ett hot mot betald rådgivning. I praktiken blev den en inkörsport för nya lantbrukare och rådgivare. Resultatet blev både bättre miljöåtgärder och ett stärkt rådgivningssystem.

Framtidens rådgivning – mer coachning och teknik

I takt med att lantbruken blir större och mer komplexa ökar behovet av kvalificerad, personlig rådgivning. Framtiden präglas av mer strategisk coachning, teknisk utveckling som drönare och robotar, samt starkare koppling mellan rådgivning och tillämpad forskning. Samtidigt kvarstår värdet av det personliga mötet – och av rådgivning som bygger på fakta, erfarenhet och långsiktighet.

Texten är en sammanfattning av kapitlet rådgivning sju i boken Samverkan för ett hållbart lantbruk som är skrivet av Erik Stjerndahl, agronom och mångårig medarbetare vid HIR i Skåne, först som rådgivare och senare som VD. Du kan läsa kapitlet i sin helhet här.