Lantbrukets digitalisering i jämförelse andra branscher

Utvecklingen inom lantbruket följer den rådande trenden inom den svenska och europeiska tillverkningsindustrin, som syftar till att nå den fjärde industriella revolutionen kallad industri 4.0, smart industri, eller framtidens fabrik. I lantbruk 4.0, den digitala gården beskrivs teknik som sensorer, AI, satellitdata och robotar göra produktionen mer effektiv och hållbar.

Exempel på nytta i dag och framåt

• Autostyrning av maskiner minskar bränsleförbrukning och markpackning
• Mjölkningsrobotar förbättrar arbetsmiljön och sparar tid
• Sensorer och satellitdata ger bättre beslutsunderlag
• AI och datorseende kan förbättra djurhälsa och optimera markanvändning
• Digitala tvillingar kan simulera odlingsbeslut och spara tid

Viktiga utmaningar

Trots stora möjligheter når många tekniska lösningar inte sin fulla potential. Många lantbrukare upplever problem med digital teknik. En risk med smart teknik är att den förenklar processer som är komplexa i sig själva. Tekniken kan till exempel bara läsa av valda aspekter av ett komplext fenomen.

Vanliga problem är:

• System som inte fungerar tillsammans (olika format och plattformar)
• Svårigheter att tolka och använda data
• Teknik som mäter fel saker, t.ex. missar orsaken till grödproblem

Det finns också en risk att ny teknik förändrar yrket eftersom arbetsuppgifter helt eller delvis kommer att förändras eller försvinna. Ju mer smart teknik som implementeras, desto mer tid kommer krävas för att hantera och övervaka tekniken, på bekostnad av traditionellt förekommande arbetsuppgifter som att ta hand om djuren samt förvalta skog och mark.

Yrkesrelaterade risker:

• Mindre praktiskt arbete, mer skärmtid
• Risk att praktisk kunskap, t.ex. “djuröga”, minskar
• Förändrad attraktivitet för yrket

Varför uppstår problemen?

Ett centralt skäl är att tekniken ofta utvecklas utan tillräcklig förståelse för lantbrukets vardag. Lantbruket är ett så kallat socio-tekniskt system, där människa, teknik och arbetsprocesser hänger ihop. Det verkliga värdet av tekniken avslöjas i det faktiska genomförandet av hur arbetsuppgifterna stöttas, ersätts eller förändras på gården utifrån ett helhetsperspektiv.

Framgångsfaktorer

Forskning visar att teknik fungerar bäst när den upplevs som meningsfull, ger kontroll och tydlig nytta och är anpassad till verkliga arbetsflöden

För att lyckas bättre behövs:

• Fokus på lantbrukarens behov
• Tätt samarbete mellan utvecklare och användare
• Testning i verkliga gårdsmiljöer
• Helhetsperspektiv på gårdens system
• Tvärvetenskapligt arbete (teknik + praktik + beteende)
• En bredare syn på digitalisering

Digital teknik kan ge stora vinster, men bara om den utgår från lantbrukets verklighet. Enklare, mer användarvänliga och bättre anpassade lösningar är avgörande för att digitaliseringen ska fungera i praktiken.

Framöver behöver digitaliseringen inte bara vara teknikdriven utan också ta hänsyn till:

• Jordhälsa och biologisk mångfald
• Djurvälfärd
• Social hållbarhet i yrket

Texten är en sammanfattning av kapitel 10 i boken Samverkan för ett hållbart lantbruk. Kapitlet är skrivet av Jessica Lindblom, docent och universitetslektor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet. Du kan läsa kapitlet i sin helhet här.