Kompetenscentrum rådgivning blickar framåt
Syftet med den här boken är att ge en överblick, kritisk analys och rekommendationer om samverkan för kunskapsutveckling och innovation inom svenskt lantbruk.
I det avslutande kapitlet tar vi avstamp i bokens insikter och går djupare in i en kritisk analys av hur samverkan har utvecklats hittills, samt de behov vi ser inför framtiden.
Fokus är på människorna och de sociala innovationer som bidrar till stärkt lärande, samverkan och handlingskraft bland lantbrukets nyckelaktörer.
Trots goda initiativ och gemensamma utmaningar står sig stuprören ofta starka vilket går ut över lantbruks- och landsbygdsföretagare. Hittills har genomförandet av de politiska visionerna om samverkan inte lyckats skapa ett tillräckligt tydligt institutionellt stöd för ett sådant samarbete mellan berörda parter som på bred front kan skapa hållbar förändring i vardagen.
Vi behöver gå från perspektivet ”forska först, implementera sedan” till ”utveckla och implementera ny kunskap i en parallell/gemensam process”. Om det ska förverkligas på bred front, behövs mer genomgripande ambitioner för policyutveckling och institutionell förändring till stöd för nya arbetssätt och samarbeten mellan aktörer.
Utifrån detta har vi identifierat fyra teman som vi på SLU Kompetenscentrum rådgivning vill bidra till att utveckla framöver.
1. Stärka aktörers kapacitet till förändring
Forskning inom detta område handlar både om att förstå hinder och möjligheter, till varför kunskap och teknik inte används i önskad utsträckning. men även om att gå från teknikdriven till mer behovsstyrd utveckling. Vår forskning har visat att det till viss del handlar om hur aktörer involveras i utvecklings- och implementeringsarbetet.
Vi behöver också bättre förstå och stödja de växande företagen inom lantbruket. Traditionellt vänder sig rådgivningen till företagsledaren, samtidigt som produktionen är beroende av att samtliga medarbetare i ett företag är delaktiga. Därför behöver formerna för rådgivning utvecklas i syfte att öka kapaciteten i stora och växande lantbruksföretag med många anställda.
Under senare år har flera studier visat på betydelsen av social hållbarhet inom lantbruket för att även nå andra hållbarhetsmål. Det handlar om individens upplevda mening, gemenskap med likasinnade och legitimiteten för samhällets institutioner.
2. Utveckla samverkan vertikalt och horisontellt
Kunskap och innovation är nycklar för en hållbar och lönsam svensk livsmedelsproduktion. Rådgivning bidrar med expertkunskap och stöd till företagsutveckling genom hög ämneskompetens och processledning.
SLU Kompetenscentrum rådgivning arbetar redan idag med integrativa och nya arbetssätt för kunskapsförsörjning till sektorn, exempelvis hur vetenskaplig kunskap integreras i beslutsprocesser. Vi önskar fördjupa samarbetet med de nya nationella kunskapsnaven för att exempelvis stödja utveckling av nya arbetssätt och rådgivningskoncept.
Vi ser också en roll i att stärka samverkan och kunskapsutveckling ur ett regionalt perspektiv, inklusive i samverkan med naturbruksgymnasier och andra regionalt och lokalt förankrade aktörer.
3. Öka diversifiering genom ny kompetens
Ett hållbart och resilient jordbruks- och livsmedelssystem förutsätter att samhället klarar av att låta många blommor blomma samtidigt. Exempel på sådant är utvecklingen av nya rådgivningskoncept för att exempelvis stärka ekosystemtjänster och naturbaserade lösningar i odlingslandskapet, samt mångfald i skogen.
Här finns också en koppling till beredskaps- och försörjningsfrågor. Ökad diversitet och resiliens är nödvändigt för stärkt beredskap och en hållbar försörjning. En hållbar mark- och vattenanvändning, tillsammans med nya, innovativa livsmedelssystem, kommer att vara nödvändigt att utveckla.
SLU Kompetenscentrum rådgivning kan bidra genom att initiera, designa och beforska samverkansprocesser som kan leda till stärkt beredskap och försörjning.
4. Stödja landsbygdsföretag att utvecklas utifrån lokala resurser
Framtidens landsbygdsföretag behöver utveckla sin förmåga att se på sin lokala resursbas som en helhet. Hållbar mark- och vattenanvändning – inklusive skog, åker och betesmark, vatten och andra resurser – handlar om att dra nytta av samtliga platsbundna resursers potential, inklusive den biologiska mångfalden. För att göra detta måste potentialerna synliggöras och markägaren/företagaren måste även ha viljan och förutsättningarna att ta till vara nya möjligheter.
Här bidrar SLU Kompetenscentrum rådgivning genom att utveckla och implementera nya metoder som hjälper aktörerna att få syn på och dra nytta av den lokala resursbasen. En sådan metodik är Naturbruksdialog som rönt stor uppmärksamhet nationellt.
Texten är en sammanfattning av det avslutande kapitlet i boken Samverkan för ett hållbart lantbruk. Kapitlet är skrivet av Lisa Blix Germundsson, Magnus Ljung, Christina Lundström och Jenny Höckert vid SLU Kompetenscentrum rådgivning. Du kan läsa kapitlet i sin helhet här.