Kunskapsnav animalieproduktion stärker produktiviteten
Kunskapsnav animalieproduktion har skapats av regeringen för att stärka konkurrenskraft, lönsamhet och robusthet i svensk animalieproduktion.
Navet drivs av RISE och finansieras med 100 miljoner kronor över de första fem åren. Uppdraget är att samla, utveckla och sprida kunskap som är direkt användbar för lantbrukare och rådgivare.
En viktig bakgrund är att det redan finns mycket forskning och kunskap, men den når inte ut i praktiken. Systemet upplevs splittrat, med många aktörer och svag samordning. Rådgivningen efterfrågas bli mer praktiskt inriktad, uppdaterad och anpassad till gårdens behov.
Navets arbete handlar därför om att:
- samla och göra kunskap lätt tillgänglig,
- stärka samarbetet mellan forskning, rådgivning och lantbruk,
- identifiera kunskapsbehov i branschen,
- initiera praktiska tester, försök och utvecklingsinsatser.
Fokus ligger på produktion inom mjölk, nötkött, gris, får/lamm, fjäderfä och ägg. För varje område finns arbetsgrupper som analyserar behov och föreslår insatser. Navet finansierar inte projekt, men kan bidra till att behov leder till nya utlysningar och satsningar via exempelvis Jordbruksverket.
Vill förbättra kunskapsflödet
Ett viktigt mål är att förbättra kunskapsflödet i hela systemet (AKIS), så att forskning blir mer behovsstyrd och snabbare omsätts i praktiken. Branschen efterfrågar bland annat:
mer gårdsnära försök och demonstrationer,
bättre samordning mellan aktörer,
rådgivning med helhetsperspektiv och ekonomisk förståelse,
ökad kompetens hos rådgivare,
tillgång till internationell kunskap anpassad till svenska förhållanden.
Navet ska också etablera en nationell kunskapsdatabas där lantbrukare och rådgivare enkelt hittar kvalitetssäkrad och aktuell information.
Stärkt nytta och produktivitet
På sikt ska arbetet leda till bättre beslutsunderlag på gårdsnivå, effektivare kunskapsutnyttjande och ökad produktivitet. Ett nära samarbete med andra kunskapsnav och internationella aktörer är centralt för att undvika dubbelarbete och stärka nyttan för svensk animalieproduktion.
Texten är en sammanfattning av kapitel 4 i boken Samverkan för ett hållbart lantbruk som är skrivet av Jörgen Korning, enhetschef på Kunskapsnav Animalieproduktion vid RISE. Du kan läsa kapitlet i sin helhet här.
Jordbruksverket identifierar följande brister och behov på olika vis uttryckt av samtliga producentgrupper
- Naturlig interaktion mellan bransch och forskning behövs men saknas idag
- En inspirerande, motiverande och utmanande rådgivning behövs
- Helhetsrådgivning efterfrågas
- Rådgivning som är uppdaterad avseende ny teknik, nya produktions-system och produktionsformer saknas
- Ett system för att hämta hem internationell kunskap som anpassas till svenska förhållanden och görs tillgänglig för alla efterfrågas
- Mer tillämpad och behovsdriven forskning samt praktiska försök behövs
- Gårdsnära kunskapsutbyte till exempel genom demonstrations- eller visningsgårdar, så kallade Monitor Farms, efterfrågas
- Veterinärer som är bättre på att ge råd (metodik) och har ett mer ekonomiskt perspektiv efterfrågas
- Tillförsel av nya rådgivare behöver säkras
- Rådgivarna behöver högre kompetens generellt
- Det behövs resurser för att bilda och driva ERFA-grupper och andra nätverk
- Näringens roll som beställare i kunskapssystemet behöver bli bättre.