Åkermarksinventeringen

Här hittar du data om åkermarkens egenskaper och tillstånd.

  • Åkermarksinventeringen beskriver på ett kvantitativt och ytrepresentativt sätt tillståndet i svensk jordbruksmark.
  • Vi undersökar grödans kvalitet i relation till markens tillstånd, odlingsåtgärder och driftsformer.
  • Mer information, färdiga kartor och sammanställd data från de ingående undersökningarna finner du här nedanför.
Bild på vete

Om inventeringen

Åkermarksinventeringen beskriver på ett kvantitativt och ytrepresentativt sätt tillståndet i svensk jordbruksmark. Här berättar vi om åkermarksinventeringen.

En bild på jorder i påsar

Metodik

Mark- och grödoinventeringen och den nationella jordartskateringen använder i stort sett samma metodik för provtagning och analys. Här finns information om den metodik som använts.

Bild på en person som pekar på en karta

Kartor

Här hittar du kartor som är baserade på data från Mark- och grödoinventeringen och Nationell jordartskartering.

Bild på man som odlar i fält

Mark- och grödoinventeringen

I mitten av 1990-talet startades ett program för yttäckande miljöövervakning på svensk åkermark finansierat av Naturvårdsverket. Här kan du läsa mer om detta.

Bild på odling i jord

Nationell jordartskartering

Jordbruksverket har genomfört en omfattande markkartering av matjorden i svensk åkermark. Här hittar du data om åkermarkens egenskaper och tillstånd.

Bild på en bunt papper

Miljödata

Här kan du söka kvalitetssäkrade mark-, vatten- och miljödata som finns inom två av SLU:s datavärdskap: Sjöar och vattendrag samt Jordbruksmark.

Nyheter

  • 2026-03-24

    SLU har tagit fram underlag för justerad skoglig referensnivå

    SLU har på uppdrag av regeringen tagit fram ett underlag för tekniska justeringar av den skogliga referensnivån (FRL) inom EU:s klimatramverk. Referensnivån är en bokföringsteknisk jämförelsenivå för att bedöma hur mycket av skogens nettoupptag som länderna får tillgodoräkna sig.
  • 2026-03-23

    Varför är inlagringen av kol i skogsmarkens mineraljord mycket större i Sverige än i Finland?

    Den 9 mars publicerade Aftonbladet artikeln ”Mysteriet som sticker ut: ”Det ser konstigt ut”” om att upptagen och utsläppen av kol från svensk och finsk skogsmark skiljer sig åt. Här förklarar vi skillnaderna mellan Sverige och Finland vad gäller både metoder och resultat.
  • 2026-03-20

    Sällsynta svamparter återhämtar sig inte i avverkade skogar

    Skogar som huggs ner får en betydligt mindre mångfald av svampar än skogar som föryngrats av bränder. Det visar en ny studie från SLU, där forskare finkammat norrländska tallskogar av olika åldrar på synliga och dolda svamparter – och upptäckt stora skillnader.
  • 2026-03-03

    Digitala åkermarkskartan i högre upplösning

    Den digitala åkermarkskartan är utvecklad av forskare vid SLU och visar matjordens textur och mullhalt. Kartorna används av bland annat forskare och lantbrukare. Nu finns det en ny och mycket mer detaljerad version.
  • 2026-03-02

    Vad kan Sverige lära av dansk naturrestaurering?

    Den 26 februari lämnade flera svenska myndigheter över förslaget till den nationella planen för restaurering av natur till Regeringen. Under det senaste webbinariet i serien Mötesplas: Urbana landskap blickade vi ut över sundet för att dra lärdom av Danmarks restaureringsarbete.

Kontaktuppgifter

Här finns kontaktuppgifter till de forskare som är involverade.