Studier om klimat och referenser i Vattme

Sidan granskad: 2025-04-02

Förutom det självklara värdet som en alldeles unik tallnaturskog, så är skogen också en viktig vetenskaplig referens för forskningen. Här kan skogsforskare studera hur en tallskog fungerar när naturliga processer får fritt spelrum och jämföra detta med den brukade produktionsskogen. Ett sådant exempel är hur en tallnaturskog reagerar på dagens klimatförändringar, ett annat exempel är vilken biologisk mångfald som finns i denna skog och ytterligare en är hur och när föryngringen sker i en naturskog.

Hur forskar man i skogshistoria?

Vilka metoder använder vi för att studera gårdagens och dagens skog i Vattme? För att komma riktigt långt tillbaka i tiden har vi använt en metod som kallas pollenanalys och då har vi tagit prover från myrar i området. Torven i myren byggs successivt på i lager och genom att räkna trädpollen i varje sådant lager kan vi tolka hur skogen förändrats sedan den förra istiden.

En annan viktig metod för att tolka skogens historia är att studera trädens årsringar i döda och levande träd. Den metoden kallas dendrokronologi. Eftersom många träd i Vattme är mycket gamla kan vi komma många hundra år tillbaka i tiden med hjälp av årsringsstudier. Vi kan datera märken i träd efter samiska barktäkter, efter skogsbränder och andra händelser som påverkat träden. Vi vet exakt vilket år dessa händelser inträffade och ibland till och med om det var i början eller slutet av sommaren.

Vi har också arbetat med olika historiska dokument och kartor för att tolka Vattmes historia. I dessa kan man läsa om hur skatten betalts, vilka som bodde där och vem som hade rättigheter till olika delar av området och mycket mer.

Här kan du läsa om

Skogshistorikerns verktygslåda och hur man kan kombinera olika metoder för att förstå skogen i Vattme i ett historiskt perspektiv (på engelska)

Josefsson, Torbjörn (2009). Pristine forest landscapes as ecological references. Diss. (sammanfattning/summary) Umeå : Sveriges lantbruksuniv., Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, 1652-6880 ; 2009:77 ISBN 978-91-576-7424-1

Hur vi använder pollenanalys för att tolka skogshistorien i Vattme (på engelska)

Josefsson, T., Hörnberg, G., & Östlund, L. (2009). Long-Term Human Impact and Vegetation Changes in a Boreal Forest Reserve: Implications for the Use of Protected Areas as Ecological References. Ecosystems (New York), 12(6), 1017–1036. https://doi.org/10.1007/s10021-009-9276-y

Hur vi använder trädens årsringar för att tolka skogens förändring och hur människor använt skog och träd i Vattme (på engelska)

Fassl, Magdalena (2023). Tree-growth and climate-growth relationships of Scots pine and downy birch in a natural forest in northern Sweden. Avancerad nivå, A2E. Umeå: SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel

Baudet, M., & Östlund, L. (2022). Collecting Cores to Age Hollow Trees: A Research Note on Scots Pine (Pinus sylvestris). Tree-Ring Research, 78(2), 150–155. https://doi.org/10.3959/2021-7

Baudet, M., Josefsson, T., & Östlund, L. (2020). New insights into estimating the age of old Scots pine from increment cores with stem rot. Dendrochronologia (Verona), 64, Article 125782. https://doi.org/10.1016/j.dendro.2020.125782

Hur vi använt olika historiska dokument för att tolka hur den samiska befolkningen levt och verkat i Vattme (på engelska)

Josefsson, T., Bergman, I., Östlund, L. (2010). Quantifying Sami Settlement and Movement Patterns in Northern Sweden 1700–1900. Arctic, 63(2), 141–154. http://www.jstor.org/stable/27821959