Om SES

Forskningen inom skoglig ekofysiologi behandlar kvävenäring hos skogsväxter och dess nyckelfunktion i skogsekosystemen.

Vi har en unik verktygslåda med alltifrån molekylära metoder för att studera nyckelgener för kväveupptag till mikrodialysmetoder för att studera markkväveflöden i fält.

Forskare: Torgny Näsholm, professor

Målet med vår forskning är att försöka förstå biogeokemiska förändringar och omsättningen av energi, vatten, kol, kväve och andra ämnen i det boreala landskapet. Vi arbetar i olika skalor från molekylnivån hela vägen upp till landskapsnivån.

Landskapsnivån omfattar såväl skogar som myrar och vattenekosystem och hur variationen i landskapet påverkar de biogeokemiska förloppen. På den molekylära skalan försöker vi förklara de processer som styr kemiska förändringar av ämnen och hur detta påverkar miljön till exempel genom att ämnen förflyttar sig mellan skogsekosystemet och atmosfären eller vattenekosystemen. Ett viktigt verktyg i vår forskning är tillgången till ett antal väl instrumenterade fältområden.
Forskare:
 
Hjalmar Laudon, professor.

Det slutgiltiga målet med vår forskning är att bidra med skogsföryngringskunskap som är användbar i praktiskt skogsbruk och som kan ge djupare insikter i hur vi på ett hållbart sätt kan bruka vår skogsresurs.

Nyckelfaktorer i dessa studier rör undervegetation (ris, mossor och lavar), störningar (naturliga och orsakade av mänsklig aktivitet), mykkorhizasvampar och samspelet eller återkopplingen mellan planttillöverlevnad och tillväxt och deras biotiska och abiotiska miljö.

Forskare: Marie-Charlotte Nilsson Hegethorn, professor

Samspelet mellan skogsträden och marken samt markkemi och jordmånsbildande processer är några huvudsakliga delkompetenser inom våra studier i skoglig marklära.

Ett viktigt fokusområde rör samspelet mellan mark, markorganismer och skogsplantor och vad dessa betyder i termer av gödslingsrekommendationer, skogsmarkens långsiktiga produktionsförmåga och skogens kolbalans. Ett annat fokusområde rör kvicksilvrets kemi i skogsmarken och hur skogsskötselåtgärder och våtmarksrestaureringar påverkar kvicksilvrets rörlighet och giftighet.

Forskare:
 

Jonathan Klamininder, professor

Ulf Skyllberg, professor

Forskningen inom skoglig ekofysiologi behandlar kvävenäring hos skogsväxter och dess nyckelfunktion i skogsekosystemen.

Vi har en unik verktygslåda med alltifrån molekylära metoder för att studera nyckelgener för kväveupptag till mikrodialysmetoder för att studera markkväveflöden i fält.

Forskare: Torgny Näsholm, professor

Inom skogskötselforskningen utvecklas kunskapen bakom rekommenderade skogsskötselåtgärder och skogsskötselsystem för att nå olika uppsatta skötselmål och för att säkerställa ett hållbart nyttjande av våra skogsresurser. Ämnet är också centralt för institutionens undervisning på såväl grundkursnivå som på forskarutbildningsnivå.
Målet med skogsskötselforskningen är att utvärdera effekterna av olika skogsskötselåtgärder samt olika skogsskötselsystem såsom trakthyggesbruk och blädning på den framtida utvecklingen av skogen. Forskningen bygger på data från långsiktiga försök, surveystudier, labbexperiment och simuleringar.

Forskare:

Gustaf Egnell, professor

Ulrik Ilstedt, professor

Inom det skogshistoriska forskningsfältet utforskar vi det ändrade förhållandet mellan människan, skogen och skogsekosystemen över tid samt människans användning av skogsresursen i ett historiskt perspektiv.

Forskningen fokuserar på olika etniska grupper över olika tidsperioder och på lokal såväl som på regional skala. Några av de verktyg vi använder oss av i forskningen är årsringsanalys, pollenanalys och tolkning av andra historiska avtryck i skogen.

Forskare: Lars Östlund, professor