Tussilago, jakaranda och mango – globala "vårtecken"

Rapportering av vårtecken är viktiga för att följa klimatförändringarnas påverkan på naturen och sker på många platser i världen. CNV medverkade vid den internationella fenologikonferensen Pheno 2025 och där presenterade utställningen Räkna med förändring, som utvecklats för Sveriges naturum. Samtidigt har vi hämtat kunskap och inspiration för fortsatt utveckling. Här ger vi några exempel på utvecklingen.  

Räkna med förändring på Pheno 2025 i Brasilien

Var tredje år arrangeras en internationell fenologikonferens. CNV:s Per Bengtson medverkade tillsammans med Ola Langvall från Svenska fenologinätverket i Pheno 2025 som hölls i Saõ Pedro i Brasilien. Per presenterade den interaktiva utställningen Räkna med förändring (se nedan) för den internationella gruppen av forskare och fenologiexperter. Utställningen rönte uppmärksamhet, eftersom den innehöll nya sätt att arbeta kommunikativt med fenologi och byggde på det långa arbete som Sverige har inom detta område. Det finns en unik svensk databas med fenologiska observationer från 1873–1920 från många platser i Sverige. 

Växande intresse för fenologi globalt

Klimatförändringar påverkar många ekosystem i världen. Det är inte bara i tempererade områden med tydliga vår- och höstsäsonger som förändringarna är påtagliga. I Brasilien påverkas många ekosystem av torka, exempelvis Amazonas, atlantregnskogen och cerradon, som är vidsträckta marker med buskstäpp i södra delen av landet. Flera presentationer vid konferensen beskrev förändringarna i Brasilien.

Exempel på intressanta fenologiforskningsprojekt från Pheno 2025

Att visualisera jakaranda kopplar samman människor med lokal fenologidata

Michelle Bastian beskrev hur fenologidata gör abstrakta klimatförändringar konkreta, när människor rapporterar vad de själva observerar utanför sin dörr. Det handlar inte bara om det globala Nord. Ett exempel är den praktfulla blomningen av blå jakaranda, som sker simultant i sub-tropiska områden i det globala Syd.

Skolbarns medborgarforskning i Indien gör fenologi mainstream

Nature Conservation Foundation arbetar med ett fenologiprojekt om träd i Indien som engagerar skolor. Eleverna rapporterar till en databas kallad Seasonwatch. De observerar lövsprickning, blomning och fruktsättning för ett träd de väljer själva och namnger, exempelvis ett mangoträd. Att ge ett namn till trädet de rapporterar ger en känslomässig koppling, menar Geetha Ramaswami från Nature Conservation Foundation, India.

Förändringar i blomningens cykler och minskningen av pollinerare i Mexiko 

Mauricio Quesada från Universidad Nacional Autonoma de Mexico, beskrev hur kedjeeffekter uppstår i ekosystemen där klimatförändringarna gör att växters och pollinatörers säsongsmönster ändras, vilket i sin tur skapar kedjeeffekter som lett till en kraftig nedgång av vilda pollinatörer.

Fortsatt utveckling av fenologi i Sverige

Intresset för fenologi väntas öka, eftersom klimatförändringarna kommer fortsätta att påverka naturen på många sätt och i en allt högre grad. Där spelar fortsatt medborgarforskning en viktig roll, vilket är ett av CNV:s områden med många tillämpningar inom naturvägledning. CNV samarbetar med Svenska fenologinätverket och arbetar bland annat med satsningen Naturlyftet www.slu.se/naturlyftet där fenologi kan bli en naturlig komponent.

Pheno 2028 i Kiruna?

Det finns planer på att arrangera nästa internationella fenologikonferens Pheno 2028 i Sverige. Svenska fenologinätverket avser att ansöka om att arrangera den. Under lång tid har den internationella fenologiforskningen visat intresse för att besöka Sverige, genom den långa tradition som finns för datainsamling här. Redan Linné ville initiera rapportering av fenologiska observationer, men i brist på postsystem och internet så dröjde det till 1870-talet innan det blev verklighet.

CNV:s arbete med fenologi på naturum

Naturum i Sverige har under senare år fått allt fler frågor från besökare om klimatförändringarna och deras påverkan på naturen. I samband med den naturumträff som CNV organiserade för Sveriges naturum i Abisko 2022 diskuterades olika metoder att förstärka arbetet. Det har lett till flera aktiviteter och underlag, för att stödja naturvägledare i deras arbete. Ett viktigt inslag är medborgarforskning, där allmänheten rapporterar fenologiska observationer. Det finns olika metoder för att samla in data om exempelvis vårtecken med hjälp av olika målgrupper.

Räkna med förändring – en interaktiv utställning på naturum i Sverige

CNV har arbetat med en utomhusutställning om fenologi och klimat – ”Räkna med förändring”, som utgår från lokala förutsättningar och visualiserar klimatförändringarnas effekter genom att jämföra nutida fenologiska data, med uppgifter från över 100 år sedan. Utställningen är interaktiv med ett jättedomino, som visar kedjeeffekter i naturen, och en vägg där man kan berätta om sina egna reflektioner. Utställningen innehåller också ”årstidsfotopunkter” som är fotoramar uppställda på strategiska platser där besökarna uppmanas att ta en bild och rapportera in. Tåkern och Trollskogens naturum har visat och utvärderat utställningen under 2025. Intresset är stort för att utveckla projektet – över 20 naturum vill skapa egna versioner.

Länkar och vidare läsning

Proceedings från Pheno 2025, innehåller forskningsprojekt nämnda ovan och CNVs presentation på sid 136: https://pheno2025.com/files/proceedings.pdf

CNVs arbete med klimat och naturvägledning: https://www.slu.se/klimat.

Rapporten Klimatets effekter på biologisk mångfald i Sverige: https://www.naturvardsverket.se/496eef/globalassets/media/publikationer-pdf/7100/978-91-620-7179-0.pdf

Svenska fenologinätverket: www.swe-npn.se och www.naturenskalender.se

Författare: Per Bengtson, per.bengtson@slu.se