en man tittar ut över ett fjällandskap
Abisko hör till de första nationalparkerna som inrättades i Europa. Foto: Anna-Maria Wremp

Naturvårdens verktyg

Sidan granskad:  2025-06-14

Naturvår­den värnar både hotade arter och livsmiljöer för djur och växter i syfte att bevara, gynna och upprätthålla den biologiska mångfalden.

Naturvård av idag är en komplex verksamhet som utvecklats mycket under de senaste decennierna.

Den regleras genom lagar, främst miljöbalken.

Naturvårdsverket är tillsynsmyndighet. Myndighe­ten ska verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen uppnås, och främja en hållbar utveckling med utgångspunkt i dessa mål. 

Två aspekter står särskilt i centrum för Naturvårds­verkets arbete med naturvård:

  • skydd och skötsel av natur 
  • artbevarande.

En tredje aspekt är hållbart nyttjande, som inte i strikt mening enbart handlar om naturvård, utan ses som ett gemensamt ansvar för alla samhällssektorer.

Naturvård kan alltså handla om att skydda arter, men också områden. Skydd av naturområ­den för friluftsliv ingår också i naturvården.

Områdesskydd

Det finns en rad olika slags områdesskydd och sätt att göra avsättningar, och flera olika aktörer kan använda detta redskap – Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket genom länsstyrelserna, eller kommunerna.

Frivilliga avsättningar kan också räknas till naturvård.

Artskydd

Det finns också arter av växter, svampar och djur som har identifierats att på något sätt vara i behov av skyddsåtgärder. Vi återfinner dem ofta på rödlistorna, och de får skydd där de påträffas.

Natura 2000

EU:s Natura2000-områden, som är knutna till EU:s art- och habitatdirektiv, och som tillsammans är tänkta att bilda ett ekologiskt sammanhängande nätverk i hela Europa, är en lite speciellt som skyddsform. Den skyddar både arter och deras habitat.

Man har listat arter som är skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv, och skyddar även områdena där dessa arter finns.

Naturvård och hållbart nyttjande

En distinktion man kan göra är att försöka skilja mellan naturvård och hållbart nyttjande. Ofta går de hand i hand, men viss verksamhet kan befinna sig i gränslandet.

Hur naturvård utformas har också till stor del att göra med målbilden – vad vill man uppnå med att vårda just detta stycke natur? Att avsätta ett område för skydd behöver inte vara detsamma som att avlysa all verksamhet. Ibland behöver man bruka det för att bevara biologisk mångfald. 

De kulturlandskap (det vill säga av människan påverkade landskap) som fanns före den industriella revolutionen (och som till viss del finns idag) har i många fall utvecklat en rik biologisk mångfald.

Det handlar om:

  • fjällen, där renbetet påverkar mångfalden positivit
  • skogar som förr betades av boskap
  • jordbrukslandskapet där åkrar och ängar hävdats och betats.

På grund av att mycket av brukandet blivit allt mer intensivt och ensidigt, har dessa rika marker krympt och utarmats. Då kan bevarande av biologisk mångfald handla om att börja, eller fortsätta, bruka på ett sätt som liknar det som användes när artrikedomen uppstod.

Här kan forskning inom flera olika discipliner, erfarenhetsbaserad kunskap och innovation tillsammans leda framåt mot artrikare landskap. 

Ekologisk kompensation

Ett sätt att skydda biodiversitet eller värdefull natur som används vid till exempel exploatering, är att kompensera för förlusten genom avsättning eller restaurering av natur på en annan plats. Målet är att undvika nettoförluster av biologisk mångfald eller ekosystemtjänster.

Det finns dock många frågor förbundna med ekologisk kompensation som behöver diskuteras, till exempel kring rutiner, principer och utvärdering.

Naturvårdskedjan

Forskningsprogrammet Naturvårdskedjan, som koordinerades av CBM åren 2001-2007, är ett konkret exempel på mångvetenskap för att främja naturvårdsarbetet i Sverige. Syftet med forskningen var att identifiera svaga länkar i naturvårdsarbetet, och frågorna är alltjämt aktuella. Enligt Naturvårdskedjans modell behövs fyra övergripande komponenter för att åstadkomma effektiv naturvård:

  • Tydliga mål på olika nivåer (Sveriges miljökvalitetsmål, aktionsplaner för biologisk mångfald, sektorsmål).
  • Fungerande styrmedel som styr verksamheten mot målen (internationella konventioner, nationell lagstiftning, information och utbildning).
  • Rätt skötsel för att nå målen (skyddade områden, bruksmetoder i olika sektorer, restaurering).
  • Utvärdering för att veta när målen har uppnåtts (tillfälligt eller som kontinuerlig övervakning av tillståndet i naturen och av styrmedel och åtgärder).
  • Läs mer om Naturvårdskedjan i Biodiverse nr 3 2007.