Internationella åtaganden
Flera internationella åtaganden som påverkar det svenska arbetet med biologisk mångfald.
Konventionen om biologisk mångfald
Sverige har undertecknat ett internationellt avtal, konventionen om biologisk mångfald, (CBD). Där förbinder vi oss att vårda vår biologiska mångfald, och använda den på ett uthålligt sätt, det vill säga så att den inte förstörs eller tar slut.
Det innebär till exempel:
- att vi ska bruka skogen så att djur och växter som finns i skogslandskapet kan leva kvar där i fungerande samspel
- att vi ska bedriva jordbruk på sådant sätt att alla små mikroorganismer (bakterier och svampar) och ryggradslösa djur (till exempel nematoder och hoppstjärtar) som sköter nedbrytningen i jorden inte försvinner, och att alla andra arter i jordbrukslandskapet överlever
- att vi ska bedriva fiske så att inte all fisk tar slut
- att vi ska planera våra städer så att många olika arter av djur och växter kan leva i vår närhet.
Förutom Sverige är det drygt 190 andra länder som också har ratificerat konventionen, som togs fram 1992.
I avtalets text har man en definition av begreppet biologisk mångfald:
"...variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem."
- Läs mer om konventionen om biologisk mångfald på Naturvårdsverkets webbplats.
- Läs mer på konventionens egen webbplats
Globalt ramverk för biologisk mångfald
Länderna som har anslutit sig till konventionen har också enats om ett globalt ramverk för biologisk mångfald. Det kallas även Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework efter städerna där det kom till.
Ramverket innehåller mål för att vända den negativa trenden för biologisk mångfald och stoppa utrotningen av djur och växter. Ett av de mest uppmärksammade handlar om att skydda 30 procent av jordens yta till havs och på land till 2030. Ett annat är att de rika länderna ska stötta utvecklingsländerna med resurser för att bevara den biologiska mångfalden.
Parterna har även enats om att målen ska följas upp.
- Läs mer om det globala ramverket i ett temanummer av den populärvetenskapliga tidskriften Biodiverse nr 1/23.
- Läs mer på protokollets egen webbsida: Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework
- Läs mer om besluten på den 16e partskonferensen i artikeln: Efter COP 16 – dags att leverera
EU:s restaureringsförordning
EU:s naturrestaureringsförordning, som antogs sommaren 2024, har som övergripande syfte:
- att åstadkomma ”en långsiktig och varaktig återhämtning av resilienta ekosystem med biologisk mångfald på land och till havs i medlemsstaterna genom restaurering av försämrade ekosystem”'
- ”uppnå unionens övergripande mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt för markförsämringsneutralitet”
- ”förbättra livsmedelstryggheten”.
Medlemsstaterna ska genomföra restaureringsåtgärder som täcker minst 20 procent av alla land- och havsområden senast 2030, och alla ekosystem som är i behov av restaurering senast 2050.
Förordningen gäller som lag i alla medlemsstater.
IPBES
IPBES (The Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services) är en internationell plattform för biologisk mångfald som tar fram kunskapsrapporter och relevanta verktyg och metoder för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Huvuduppgiften är att göra helhetsbedömningar av tillståndet för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, på samma sätt som FN:s klimatpanel analyserar klimatförändringar och deras effekter.
IPBES har publicerat flera viktiga analyser och rapporter om tillståndet för den biologiska mångfalden.
Globala mål
År 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål till 2030. Mål 15 handlar om att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning samt hejda markförstöringen och förlusten av biologisk mångfald.