Att synliggöra värdet
Naturens värde kan vara en filosofisk fråga, såväl som en fråga grundad i ekologi och biologi. Det är också något som fastställs i transaktioner, exploateringar och olika lagar som reglerar vad man får och inte får göra.
- Vad ska det kosta att exploatera en bit mark med sällsynta arter?
- Vilken vikt ska vi lägga vid biologisk mångfald kontra värdefulla råvaror och möjlighet att skapa välstånd och arbetstillfällen?
- Vad är en blåklocka, eller en fluga värd – eller rent vatten och syret vi andas?
Inom olika discipliner undersöker forskare frågeställningar kring värdet av biologisk mångfald. Det krävs kunskap inom ekologi och biologi för att förstå de komplexa system som ekosystemen är. Det behövs kunskap inom samhällsvetenskap, etik, juridik och historia etc, för att få fler pusselbitar på plats i den stora frågan: hur kan vi människor både bruka naturen, och samtidigt göra det på ett såndant sätt att även kommande generationer har ekosystem i balans att leva av?
Mäta biodiversitet – går det?
Det finns en stor efterfrågan på mätbarhet när det gäller biologisk mångfald, på samma sätt som man till exempel kan mäta växthusgasers koncentration och klimatpåverkande ämnen i atmosfären. Med mätbarhet kommer möjligheten att sätta upp kvantifierbara mål och göra uppföljningar. Men det är svårt att hitta självklara enheter och sätt att mäta status för biologisk mångfald.
Några dimensioner kan mätas och övervakas kontinuerligt. Antal, förekomst och trender för arter är en sådan dimension, och den svenska Rödlistan, som görs av SLU Artdatabanken, är ett exempel på det.
Det finns försök att också få fram mätmetoder som tar hänsyn till den biologiska mångfaldens kvalitativa dimensioner - arternas funktioner i ekosystemen.
Sätta pris på naturen?
Våren 2008 publicerades den första rapporten inom en internationell studie som syftar till att visa vad det kostar att inte reagera på förlusten av biologisk mångfald och fortsätta med "business as usual".
Syftet med studien var att uppskatta kostnaderna för förlusten av biologisk mångfald i ett globalt perspektiv och jämföra dessa med vad det skulle kosta att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Rapporten slog fast att felaktigt nyttjande är ekonomiskt mycket kostsammare än att vårda ekosystemen och den biologiska mångfalden.
Många av de värden som är förknippade med naturens nytta för mänskligheten är dock omöjliga att sätta pris på - och det finns olika synsätt på hur naturens värde bäst kan synliggöras.