Särskilda satsningar och bokverk

Trädboksserien

Bokserien om biologisk mångfald i våra vanligaste träd startade 2009 med boken Sälg - livets viktigaste frukost. Den har följts av hittills fem ytterligare böcker, som samtliga är författade av skogsentomologen och hedersdoktorn vid SLU, Bengt Ehnström, och rikt illustrerade med akvareller av Martin Holmer.

Varje bok handlar om ett enda träd, vart och ett sitt eget universum och ekoystem. Hittills omfattar böckerna träden:

• sälg
• asp
• björk
• gran
• tall 
• ek

Läs mer om böckerna i trädboksserien här (länk till sida med mer information om böckerna).

Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor. 

En antologi om biologisk mångfald

Biologisk mångfald är viktigt – men hur viktigt? Och hur ser det ut med alternativ, konsekvenser och vägval när det gäller bevarandet av biodiversitet? Antologin Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor ger en bild av hur mångfasetterat vårt beroende av naturen är.

Boken innehåller 26 längre kapitel och 27 uppslag skrivna av svenska forskare med olika ingångar till och kunskaper i ämnet biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Många av författarna är ledamöter i Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. I boken har fler än 50 forskare beskrivit olika aspekter på biologisk mångfald och naturnyttor/ekosystemtjänster, och utifrån sin verksamhet exemplifierat och reflekterat över vad naturen betyder för Sverige.

Antologin går att köpa som tryckt bok i bokhandeln, men vi tillhandahåller även hela boken som pdf, uppdelat i kapitel.

Här kan du läsa mer om antologin.

Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor (2021).
Håkan Tunón & Klas Sandell (red.).
ISBN: 978-91-88083-35-7
eISBN: 978-91-88083-36-4

Inbunden, finns att köpa i bokhandeln, samt nedladdningsbar via webb.

Naturvårdskedjan

Detta är den sammanfattande lärdomen från en stor nationell forskningssatsning på biologisk mångfald. Projektet Naturvårdskedjan förde samman forskare från enskilda forskningsprojekt och skapade förutsättning för forskningssynteser baserade på resultat från grundforskning, tillämpad forskning och naturvårdspraktik i syfte att förbättra resultaten av naturvårdsinsatser.

Naturvårdskedjan är en avnämarinriktad bok för naturvårdare i hela landet som på allvar lyfter in samhällsvetenskapens roll i naturvården. Naturvårdskedjan – för en effektivare naturvård är ett standardverk för svensk naturvård och presenterar en egen modell för effektiv naturvård som sätter naturvårdens mål, styrmedel, åtgärder och utvärdering i sitt sammanhang. Boken sammanfattar modern naturvårdsforskning och drar slutsatser för svensk naturvård idag.

En av de största utmaningar som naturvårdarna måste hantera är konflikter mellan olika intressen på samma mark. Naturvårdskedjans tvärvetenskapliga ansats, där biologisk kunskap länkas ihop med ekonomiska och sociologiska kunskapsdelar, är ett viktigt steg för att möta naturvårdsproblem som biologer inte kan lösa själva.

Över 40 forskare och naturvårdare har bidragit till innehållet i boken, som sammanfattar resultat från forskningsprogrammet Naturvårdskedjan. Boken beskriver programmets unika approach till effektiv naturvård, liksom fördjupningar av olika naturvårdsscenarier i stadslandskapet, jordbruksmark, skog, våtmarker och fjäll. En sammanfattande syntes sätter in hela programmet i ett konkret naturvårdssammanhang.

Naturvårdskedjan – för en effektivare naturvård (2011) 
Malin Almstedt Jansson, Torbjörn Ebenhard, Johnny de Jong (red.).
ISBN: 978-91-89232-60-0
CBM:s skriftserie nr 48

Inbunden, finns att köpa i bokhandeln.

Etnobiologi i Sverige I-III

Projektet "Människan, växterna och djuren - etnobiologin i Sverige" och bokverket i tre delar kan ses som ett sätt att fullfölja Carl von Linnés arbete med vetenskapliga resor, där mängder av etnologiska uppgifter och dokumentation av den traditionella användningen av växter och djur i olika delar av Sverige dokumenterades. Målsättningen med projektet var att färdigställa böckerna till 300-årsjubileet av Carl von Linnés födelseår.

Böckerna försöker på knappt 1600 sidor berätta: Hur har vi, hur använder vi och hur kommer vi kanske i framtiden att använda olika växter, djur och svampar i vår närhet, oavsett om de är tama, vilda eller mittemellan? Totalt skrev mer än 130 författare i bokverket, från alla möjliga akademiska discipliner. Idén bakom utgivningen var att skapa en allmän medvetenhet om människans beroende av biologisk mångfald och ekosystemtjänster och vikten av att se att natur och kultur är sammankopplade.

Dokumentations- och forskningsprojektet "Människan, växterna och djuren - etnobiologi i Sverige" pågick 1997-2007. Projektet leddes av SLU Centrum för biologisk mångfald  och var ett samarbete med:

Ájtte Svenskt Fjäll- och Samemuseum 
Fredriksdal museer och trädgårdar
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA)
Nordens Ark 
Nordiska museet/Julita, Sveriges lantbruks-museum 
Nordiska kulturlandskapsförbundet 
Naturhistoriska riksmuseet 
Stiftelsen Skansen 

Projektet syftade framförallt till att sammanställa ett uppslagsverk i tre delar, Etnobiologi i Sverige I-III:

• Människan och naturen (2001). Ingvar Svanberg, Håkan Tunón, Börge Pettersson, (red.), ISBN: 9146177876.
• Människan och floran (2005)  Håkan Tunón, Börge Pettersson, Mattias Iwarsson (red.). ISBN: 9146177892.
• Människan och faunan (2007). Håkan Tunón, Börge Pettersson, Stephen Manktelow (red.) ISBN: 9789146217510.

Böckerna är utgivna i inbundet format. De är slut på förlag, men finns att läsa på bibliotek.

Mångfaldsmarker

Syftet med både boken och forskningsprogrammet var att måna om den biologiska mångfalden som är knuten till betes- och fodermarkerna genom att lyfta fram interaktionen mellan människa, betesdjur, kulturlandskap och biologisk mångfald. Utan bondens bruk av marken, ingen mångfald – och utan ekonomi, ingen bonde.

En kvadratmeter beteshage kan rymma över 40 olika växtarter. Det är rekord bland svenska naturtyper – och samtidigt en biologisk rikedom i fara. Bara en tiondel av de värdefulla naturbetesmarkerna som fanns i Sverige för hundra år sedan återstår. Det är resultat från forskningsprogrammet "HagmarksMistra" som presenteras i den här boken. 

HagmarksMistra (Skötsel av ängs- och hagmarker - ekonomi och ekologi) tog ett unikt tvärvetenskapligt grepp om naturbetesmarkernas förutsättningar genom att koppla ihop forskning som belyser ekologi och biologisk mångfald, markanvändningshistoria, ekonomi, produktionsfrågor och sociala aspekter.

Målet för forskningsprogrammet var att uppnå skötselsystem som möjliggör en hög biologisk mångfald i naturbetesmarkerna, samtidigt som de som jobbar med betesmarker och betesdjur ska ha god lönsamhet i sin verksamhet. Några av de resultat som framkommit genom forskningen är behovet av ökad flexibilitet och lokal anpassning i skötseln av naturbetesmarker, liksom betydelsen av träd och buskar i hagmarkerna. Tydligt är också att naturvårdsperspektivet måste integreras med en förståelse för lantbruksföretagets förutsättningar.

Efter sju års forskning avslutades forskningsprogrammet och resultaten sammanfattas i den populärvetenskapliga boken Mångfaldsmarker. Naturbetesmarker – en värdefull resurs. Med vackra bilder, pedagogiska diagram och populärvetenskaplig text ger boken ny kunskap på ett lättillgängligt sätt.

Mångfaldsmarker (2008)
Roger olsson (red.). 
ISBN: 9789189232297

Naptek - om lokal och traditionell kunskap

"Nationellt program för lokal och traditionell kunskap relaterad till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald" var ett forskningsprogram vid SLU Centrum för biologisk mångfald mellan 2006-2014. Programmet var en del i Sveriges genomförande av Konventionen om biologisk mångfald, som undertecknades 1994. Programmet skulle kartlägga och dokumentera, upprätthålla samt sprida lokal och traditionell kunskap, och skulle ha särskilt fokus på traditionell och lokal kunskap knuten till den samiska kulturen.

Traditionell, eller tyst, kunskap är den folkliga erfarenhetsbaserade kunskap som förs vidare från generation till generation genom praktiskt brukande av naturen och de biologiska naturresurserna. Samernas renskötsel, slöjd, jakt och fiske, kustnära fiskares vana vid sjöliv och fäbodsbrukarnas kunskaper om djuren och om skogsbete är exempel på traditionell kunskap som riskerar att glömmas bort. I Konventionen om biologisk mångfald framhålls sådan kunskap som en nationell resurs för framtiden.

Ett av resultaten av forskningsprogrammet var en stor mängd böcker, skrifter och rapporter. Många av dessa publikationer finns nedladdningsbara på SLU:s pubikationsdatabas SLUpub. 

Här finns en lista på de publikationer som är utgivna inom Naptek. (länk till pdf).