Program

Vi presenterar ett par spännande resultat från forskning om lupiner i vägkanter. Först en studie av hur snabbt lupiner sprider sig i vägnätet, och möjligheterna att skapa och bibehålla lupinfria sträckor. Därefter resultat från studier av hur man kan minska spridningen genom att anpassa slåttern samt hur vinterväghållning bidrar till spridningen. Sedan berättar vi om CBM:s och Trafikverkets gemensamma forskningsprogram TRIIAS, samt om Trafikverkets arbete med invasiva växter. Sessionen avslutas med en diskussion om kunskap och kunskapsluckor om invasiva växter i väg och järnväg – vilka är de mest angelägna frågorna att besvara? Diskussionen utgår från resultat från TRIIAS , som berör byggande av transportinfrastruktur, underhåll av väg- och järnvägsnätet, och planering av åtgärder mot invasiva växter.

• Forskningsprogrammet TRIIAS, vad har vi gjort? (Tommy Lennartsson & Juliana Dániel-Ferreira, SLU Centrum för biologisk mångfald)
• Lupiner i vägkant; hur sprider de sig, kan vi bli av med dem? (Kajsa Ösund, SLU Centrum för biologisk mångfald)
• Lupiner i vägkant, bekämpningsmöjligheter och utmaningar (Lutz Eckstein, Karlstads univeristet)
• Trafikverkets arbete med invasiva främmande växter (Johan Rydlöv, Trafikverket)

Moderator: Malin Strand, SLU Artdatabanken

• Stillahavsostronens effekter på ekosystemtjänster och förslag på en förvaltningsstrategi (Svenja Hess och Elisabet Henriksson, IVL)

Stillahavsostron är en marin invasiv främmande art som spridit sig snabbt längst den svenska västkusten. Trots att stillahavsostronet riskerar att förändra ekosystemet kan de, med rätt förvaltning, även bli en värdefull resurs för både miljön och samhället.

• Stillahavsostron – positiva och negativa värden för besökare och konsumenter (Cecilia Hammarlund, Lunds universitet & Staffan Waldo, SLU)

BRAVE (Biological Invasions Resolved through Adaptable, Versatile, and Engaging Nature-Based Solutions) bidrar med ett samhällsvetenskapligt perspektiv i ett annars övervägande naturvetenskapligt fält. Projektet är ett EU-finansierat samarbete med fokus på stillahavsostron i Danmark, Sverige och Norge, stillahavslax i Norge och amerikansk blåkrabba i Italien och Portugal. Den svenska delen handlar om hur människor värderar förekomsten av stillahavsostron på stränderna och hur svenska konsumenter ställer sig till att köpa skördade stillahavsostron.

• Kinesisk ullhandskrabba – EU-projekt CLANCY (Sonja Leidenberger, Institutionen för biovetenskap, Högskolan i Skövde)

Den kinesiska ullhandskrabban (Eriocheir sinensis) listas bland världens 100 värsta invasiva främmande arter. Inom det EU INTERREG North Sea finansierade CLANCY-projektet (2023-2028) We map the crab, we trap the crab and fill the gap – arbetar vi genom internationella samarbeten med Belgien, Tyskland och Frankrike. Föredraget beskriver den nuvarande statusen i Sverige, presenterar de senaste resultat från en introgressionanalys samt visar hur viktig internationella samarbeten är för utvecklingen av effektiva beslutsträd och förvaltningskoncept som är giltiga över europeiska gränser.

• Bekämpning av den invasiva främmande sötvattensarten sjögull i Steningedalen, Sigtuna kommun (Jelena Jones, WSP & Babar Khan, Sigtuna kommun)

Sigtuna kommun, med hjälp av WSP, har arbetat långsiktigt med att bekämpa den invasiva arten sjögull (Nymphoides peltata) i Steningedalen, Sigtuna kommun, med fokus på åtgärder i både dammen (där källpopulationen förekommer) och Märstaån. Genom inventering, manuell rensning och utplacering av åtgärdsdukar har bestånden successivt minskat och värdefulla erfarenheter har samlats in kring effektiva bekämpningsmetoder. Under presentationen kommer bland annat resultat, utveckling över tid samt lärdomar som kan bidra till fortsatt och relevant bekämpningsarbete redovisas.

• Marina musslor och bäckröding i Uppsala län; inventeringar och åtgärder (Johan Persson, Upplandsstiftelsen)

Här presenteras inventeringar av amerikansk trågmussla och trekantig brackvattensmussla som gjorts längs Upplandskusten. Var förekommer de och hur kan ytterligare spridning förhindras? Den nordamerikanska bäckrödingen finns på några platser i Uppsala län. Är den ett hot och i så fall hur ska den bekämpas?

Moderator: Mats Töpel, SLU Centrum för biologisk mångfald

• eDNA av invasiva växter i jord (Jeanette Stålstedt, ALS Scandinavia)

Metoden kan användas för att detektera förekomst vid markköp, uppgrävning och jordtransporter. eDNA‑analys kan i dagsläget identifiera parkslide, jätteslide, kanadensiskt gullris, jätteloka och lupiner i jordprover.

• Värme-behandling av schaktmassor (Hans Kristian Westrum, Soilsteam & Claes Dahlgren, Trafikverket)  

Erfaringer og økonomi sammenlignet med deponering.

• Värmebehandling av parkslide in situ: en studie från labb till fält (Tina D’Hertefeldt, Högskolan i Halmstad)  

Värmebehandling, som kan utföras på olika sätt i fält, är en relativt ny metod för kontroll av parkslide. Studien presenterar erfarenheter från både lab- och fältförsök, och resultaten diskuteras för att belysa metodens potential samt de utmaningar som de olika värmemetoderna kan ha.

• Diskussion: Slutsatser, kunskapsluckor och fortsatt forskning

Leon Green & Pierre de Wit, Göteborgs univ. & Ane Timenes Laugen, Univ. i Agder

Barriär-workshop för att identifiera hinder för förvaltningen av akvatiska främmande invasiva arter. 

I denna workshop träffas vi för att diskutera fram och rangordna hinder som begränsar förvaltningen av främmande invasiva arter i marina och limniska miljöer. Formatet är en mix av diskussionsforum och praktiskt arbete. Slutresultatet förväntas bli en rangordnad lista över de mest kritiska barriärerna, och former för hur dessa kan överkommas. Fokus kommer ligga på svensk förvaltning, men ämnets internationella betydelse kommer såklart att prägla arbetet. 

Judith Sarneel, Umeå universitet, Lutz Eckstein, Karlstads universitet & Kjell Bolmgren, Vetenskap & Allmänhet 

Projektpresentation och diskussion om hur det går att kombinera lokal kunskap och forskning om lupiner för bättre bekämpningsåtgärder.

Invasiva arter väcker ett stort engagemang i samhället. Vad kan vi lära oss av alla lokala och privata åtgärder som genomförs, (t.ex. hur effektiva de är), och hur kan vi använda lokal kunskap om till exempel platsens specifika förhållanden för att förbättra arbetet? Varmt välkomna till en interaktiv workshop där vi inspireras av metoder från Lupinlabbet och lär av varandra genom korta speed date samtal kring aktuella och relevanta frågor.