Detaljerat program: Nationella konferensen om invasiva främmande arter

Sidan granskad:  2026-02-24

Här finns mer information om varje programpunkt, samt om postrarna.

Tisdag 17 mars

9.00 Registrering, kaffe/te och smörgås 

10.00 Inledning (Moderator J-O Helldin, SLU Centrum för biologisk mångfald) - även ONLINE

  • Konferensens syfte och bakgrund (Lina Tomasson, HaV, Henrik Lange, Naturvårdsverket & Johan Rydlöv, Trafikverket) 
    (Beskrivning saknas)
  • Internationella kunskapsläget och politiska mål: IPBES-rapporten, CBD och EU-listan (Helen Roy, UK Centre of Ecology & Hydrology/University of Exeter, Torbjörn Ebenhard och Håkan Tunón, SLU Centrum för biologisk mångfald – huvudtalare)
    Denna inledande presentation redovisar det aktuella kunskapsläget om invasiva främmande arter - den så kallade IPBES-rapporten om IAS, sammanställd av en internationell panel av ett hundratal forskare, och som nu till konferensen finns i svensk översättning. Presentationen ger också en överblick över andra internationella ramverk och direktiv som ligger till grund för vårt arbete i Sverige.

11.10 Bensträckare

11.30 Plenarpresentationer - även ONLINE

  • Spridningsvägar – kartläggning och ny handlingsplan (Camilla Jansson, SLU Centrum för biologisk mångfald)
    En kartläggning över spridningsvägarna till och inom Sverige för 101 invasiva främmande arter utkom 2024. Vilka spridningsvägar kräver prioriterade åtgärder och hur kan vi utifrån handlingsplanen mot invasiva främmande arter hindra spridningen?
  • Vad kan vi få ut ur Risklista 2024? (Malin Strand och Ulf Bjelke, SLU Artdatabanken)
    SLU Artdatabanken har på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten bedömt vilken risk för svensk biologisk mångfald som främmande arter utgör. Dels sådana arter som redan finns i landet, och dels så kallade dörrknackare, som orsakar problem i grannländer. Här redovisas hur detta arbete gick till samt inledande analyser av den stora mängd data som samlades in om de bedömda arterna: spridningsvägar, spridningssätt och hastighet, utbredning ursprungligen, idag och i framtiden. Vilka livsmiljöer som respektive art utnyttjar, vilka svenska arter och naturmiljöer som är mest utsatta för främmande invasiva arter.
  • Signalkräftan i Sverige – 65 år med en Alien (Lennart Edsman, pensionerad forskare, SLU Aqua)
    Varför togs arten in, varför gick det inte så bra som många trodde, varför sprider den sig fortfarande? Vad har den ställt till med för skador? Kan vi bli av med den och i så fall hur gör vi det?
  • Snabbpresentationer av posters

12.30 Lunch

13.30  Plenarpresentationer - även ONLINE

  • Det svenska övervakningsprogrammet för marina främmande och invasiva arter (Anna Hasslow, HaV)
    Den snabba ackumuleringen av främmande arter i  kustnära ekosystem kräver snabba, samordnade och kostnadseffektiva förvaltningsstrategier.  Havs- och vattenmyndigheten (HAV) har, med stöd från Transportstyrelsen, etablerat ett nationellt övervakningsprogram för främmande och invasiva arter i större hamnar runt vår kust. Syftet med programmet är att utveckla och tillämpa en “verktygslåda" med effektiva och skalbara metoder för tidig upptäckt av främmande invasiva arter förstå spridningshastigheter, förutsäga utbredningar i närtid och identifiera ursprung och vektorer för dessa arter. Metoder som för närvarande implementeras i programmet inkluderar DNA-baserade verktyg (dvs metabarkoding och kvantitativ PCR), medborgarforskningskampanjer samt habitatmodellering (Species distribution modelling). Här presenterar vi resultaten från de tre första åren av det nationella övervakningsprogrammet samt två år med en regional pilotstudie av samma metoder plus utvecklingen av relevanta analysverktyg. Exempel på beslutsstödjande verktyg inkluderar tidig varning, detektering av förändringar i utbredning, utbredningsprognoser och så-kallade “hotspot” modeller. Vi förklarar hur data och verktyg används i utrotningsinsatser, prioritering av områden, arter eller livsmiljöer, samt beslut kring undantag från barlastvattenrening.
  • Snabbpresentationer av posters

14.00 Parallella sessioner. Välj mellan de nedanstående:

Vi presenterar ett par spännande resultat från forskning om lupiner i vägkanter. Först en studie av hur snabbt lupiner sprider sig i vägnätet, och möjligheterna att skapa och bibehålla lupinfria sträckor. Därefter resultat från studier av hur man kan minska spridningen genom att anpassa slåttern samt hur vinterväghållning bidrar till spridningen. Sedan berättar vi om CBM:s och Trafikverkets gemensamma forskningsprogram TRIIAS, samt om Trafikverkets arbete med invasiva växter. Sessionen avslutas med en diskussion om kunskap och kunskapsluckor om invasiva växter i väg och järnväg – vilka är de mest angelägna frågorna att besvara? Diskussionen utgår från resultat från TRIIAS , som berör byggande av transportinfrastruktur, underhåll av väg- och järnvägsnätet, och planering av åtgärder mot invasiva växter.

  • Forskningsprogrammet TRIIAS, vad har vi gjort? (Tommy Lennartsson & Juliana Dániel-Ferreira, SLU Centrum för biologisk mångfald)
  • Lupiner i vägkant; hur sprider de sig, kan vi bli av med dem? (Kajsa Ösund, SLU Centrum för biologisk mångfald)
  • Lupiner i vägkant, bekämpningsmöjligheter och utmaningar (Lutz Eckstein, Karlstads univeristet)
  • Trafikverkets arbete med invasiva främmande växter (Johan Rydlöv, Trafikverket)

 

Moderator: Malin Strand, SLU Artdatabanken

  • Stillahavsostronens effekter på ekosystemtjänster och förslag på en förvaltningsstrategi (Svenja Hess och Elisabet Henriksson, IVL)

Stillahavsostron är en marin invasiv främmande art som spridit sig snabbt längst den svenska västkusten. Trots att stillahavsostronet riskerar att förändra ekosystemet kan de, med rätt förvaltning, även bli en värdefull resurs för både miljön och samhället.

  • Stillahavsostron – positiva och negativa värden för besökare och konsumenter (Cecilia Hammarlund, Lunds universitet & Staffan Waldo, SLU)

BRAVE (Biological Invasions Resolved through Adaptable, Versatile, and Engaging Nature-Based Solutions) bidrar med ett samhällsvetenskapligt perspektiv i ett annars övervägande naturvetenskapligt fält. Projektet är ett EU-finansierat samarbete med fokus på stillahavsostron i Danmark, Sverige och Norge, stillahavslax i Norge och amerikansk blåkrabba i Italien och Portugal. Den svenska delen handlar om hur människor värderar förekomsten av stillahavsostron på stränderna och hur svenska konsumenter ställer sig till att köpa skördade stillahavsostron.

  • Kinesisk ullhandskrabba – EU-projekt CLANCY (Sonja Leidenberger, Institutionen för biovetenskap, Högskolan i Skövde)

Den kinesiska ullhandskrabban (Eriocheir sinensis) listas bland världens 100 värsta invasiva främmande arter. Inom det EU INTERREG North Sea finansierade CLANCY-projektet (2023-2028) We map the crab, we trap the crab and fill the gap – arbetar vi genom internationella samarbeten med Belgien, Tyskland och Frankrike. Föredraget beskriver den nuvarande statusen i Sverige, presenterar de senaste resultat från en introgressionanalys samt visar hur viktig internationella samarbeten är för utvecklingen av effektiva beslutsträd och förvaltningskoncept som är giltiga över europeiska gränser.

  • Bekämpning av den invasiva främmande sötvattensarten sjögull i Steningedalen, Sigtuna kommun (Jelena Jones, WSP & Babar Khan, Sigtuna kommun)

Sigtuna kommun, med hjälp av WSP, har arbetat långsiktigt med att bekämpa den invasiva arten sjögull (Nymphoides peltata) i Steningedalen, Sigtuna kommun, med fokus på åtgärder i både dammen (där källpopulationen förekommer) och Märstaån. Genom inventering, manuell rensning och utplacering av åtgärdsdukar har bestånden successivt minskat och värdefulla erfarenheter har samlats in kring effektiva bekämpningsmetoder. Under presentationen kommer bland annat resultat, utveckling över tid samt lärdomar som kan bidra till fortsatt och relevant bekämpningsarbete redovisas.

  • Marina musslor och bäckröding i Uppsala län; inventeringar och åtgärder (Johan Persson, Upplandsstiftelsen)

Här presenteras inventeringar av amerikansk trågmussla och trekantig brackvattensmussla som gjorts längs Upplandskusten. Var förekommer de och hur kan ytterligare spridning förhindras? Den nordamerikanska bäckrödingen finns på några platser i Uppsala län. Är den ett hot och i så fall hur ska den bekämpas?

15.30 Kaffe/te och kaka

16.00 Plenarpresentationer - även ONLINE

  • Många regelverk blir det - Aktörer och styrning vid hantering av invasiva arter (Charlotta Faith-Ell, Mittuniversitetet)
    Hanteringen av invasiva arter styrs idag av många olika regelverk och aktörer. Denna presentation sammanfattar och diskuterar resultaten från två kartläggningar av hur olika regelverk och aktörer samverkar.
  • Projekt Natur i Balans – civilsamhällets bekämpning av invasiva växter (Helena Torsell, Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle)
    Projektets fokus är att mobilisera civilsamhället i arbetet mot invasiva främmande växter i trädgårdar och på privat mark. Målet är att öka kunskapen om lokala invasiva växter, deras spridningsvägar och hur de effektivt kan bekämpas samt utveckla en metod för samordnad bekämpning av invasiva växter.
  • Fritidsodlarnas perspektiv på invasiva främmande arter: utmaningar och lösningar (Ulf Nilsson, Fritidsodlingens Riksorganisation)
    Fritidsodlingens Riksorganisation har under flera år arbetat med information och rådgivning till fritidsodlare om invasiva främmande växter. Vi lyfter fram vilka arter som skapar mest osäkerhet, vilket stöd som efterfrågas och hur information kan nå ut på ett bättre sätt.
  • IAS – ett kulturarvsproblem? (Mattias Frihammar, Stockholms universitet)
    IAS handlar inte bara om ekologi, utan också om känslor, värderingar och hur vi förstår vår omgivning. Med utgångspunkt i ett etnologiskt och kulturgeografiskt forskningsprojekt diskuteras hur dessa arter väcker engagemang, skapar konflikter och formar kulturarvsarbete.
  • Crowdsorsa – appen för medborgarmedverkan i åtgärder (Sara Meurling, Örebro kommun)
    Örebro kommun berättar om sina erfarenheter av att använda allmänheten för bekämpningsåtgärder genom mobilspelet Crowdsorsa.
  • Paneldiskussion – hur kommunicerar vi kring IAS?

17.30 Slutord för dagen

18.00 Fördrink i salen för posters och utställare

18.30 Konferensmiddag på Ulls restaurang

Onsdag 18 mars

8.00 Registrering för nytillkomna, kaffe/te

8.30 Inledning, information om dagen (Moderator J-O Helldin) - även ONLINE

8.40 Plenarpresentationer - även ONLINE

  • Prioritering av åtgärder: Insatsstyrka mot IAS eller evigt hackande? (Nils Carlsson, Länsstyrelsen Skåne – huvudtalare)
    Med begränsade resurser och högt inflöde av nya IAS behöver vi väga nyttan av att bekämpa etablerade och spridda IAS mot att tidigt upptäcka och snabbt utrota nya potentiella invasioner. Oftast landar vi i att göra lite av både och men i takt med att IAS problematiken växer snabbare än tillgängliga medel kommer prioriteringar av våra insatser bli allt viktigare. Nils delar med sig av erfarenheterna från Skåne som är hårt drabbat av väletablerade och spridda  IAS men som också ofta är ett län där nya IAS upptäcks först.
  • Bekämpning av invasiva arter med rotenon (Øystein Nordeide Kielland, Veterinaerinstituttet)
    Sverige har återigen börjat aktivt tillåta användning av kemikalien rotenon för att bekämpa främmande arter i sötvatten. Gällande lagstiftning tillåter användning av rotenon när vattenförekomsterna kan isoleras och när det inte innebär någon risk för människor och husdjur. Presentationen går kort igenom svenska (och ett par norska) exempel från senare tid och redovisar resultat kring hur snabbt kemikalien bryts ned i naturen, samt exempel på hur lång tid det tar innan den biologiska mångfalden återhämtar sig.
  • Bäckröding – effekter och bekämpning (Johan Höjesjö, Göteborgs universitet)
    Projektet NOBROOK undersökte samspelet mellan den invasiva bäckrödingen, vår inhemska öring och flodpärlmusslan. Resultaten visar att bäckrödingen inte är en funktionell värd för flodpärlmusslans larver och att bäckrödingen påverkar öringens födosöksbeteende och tillväxt negativt.  Vi studerade också olika utfiskningsmetoder och hur de selekterade för mer eller mindre aggressiva fiskar vilket kan påverka framgången av reduktionsfisket.

9.50 Kaffe/te med smörgås

10.15 Plenarpresentationer - även ONLINE

  • Ogulligt sjögull; översikt över sjögullsituationen i Sverige (Carina Tennfors, Länsstyrelsen Västmanland)
    Föredraget ger en översikt över sjögullsituationen i Sverige, med fokus på artens nuvarande utbredning och de problem den orsakar för ekosystem, friluftsliv och vattenanvändning. Presentationen tar också upp hur dagens bekämpningsmetoder fungerar och vilka erfarenheter som gjorts runt om i landet samt hur man kan applicera ny forskning för att utveckla bekämpningen.
  • Kontrollmetoder utan förenkling: en översikt av effekter och kontextberoende vid bekämpning av parkslide (Tina D’Hertefeldt, Högskolan i Halmstad)
    Presentationens syfte är att ge en översikt av kontrollmetoder mot parkslide, baserad på praktiska erfarenheter och vetenskaplig litteratur. Effektivitet och påverkan av olika miljöförhållanden behandlas för att belysa både framgångar och utmaningar inom kontrollarbetet.
  • Invasiva främmande landlevande ryggradsdjur (P-A Åhlén, Jägareförbundet & Fredrik Dahl, SLU)
    Svenska Jägareförbundet – Invasiva Arter, har sedan 2020 haft i uppdrag av Naturvårdsverket att förvalta, helst utrota, alla EU-listade invasiva främmande landlevande ryggradsdjur i Sverige. Projektet initierades på SLU i Umeå med mårdhunden redan 2006 och inkluderar i praktiken idag de åtta i landet historiskt förekommande EU-arterna samt ett flertal nationellt prioriterade arter.

11.00 Parallella sessioner. Välj mellan de nedanstående:

Moderator: Mats Töpel, SLU Centrum för biologisk mångfald

  • eDNA av invasiva växter i jord (Jeanette Stålstedt, ALS Scandinavia)

Metoden kan användas för att detektera förekomst vid markköp, uppgrävning och jordtransporter. eDNA‑analys kan i dagsläget identifiera parkslide, jätteslide, kanadensiskt gullris, jätteloka och lupiner i jordprover.

  • Värme-behandling av schaktmassor (Hans Kristian Westrum, Soilsteam & Claes Dahlgren, Trafikverket)  

Erfaringer og økonomi sammenlignet med deponering.

  • Värmebehandling av parkslide in situ: en studie från labb till fält (Tina D’Hertefeldt, Högskolan i Halmstad)  

Värmebehandling, som kan utföras på olika sätt i fält, är en relativt ny metod för kontroll av parkslide. Studien presenterar erfarenheter från både lab- och fältförsök, och resultaten diskuteras för att belysa metodens potential samt de utmaningar som de olika värmemetoderna kan ha.

  • Diskussion: Slutsatser, kunskapsluckor och fortsatt forskning

 

Leon Green & Pierre de Wit, Göteborgs univ. & Ane Timenes Laugen, Univ. i Agder

Barriär-workshop för att identifiera hinder för förvaltningen av akvatiska främmande invasiva arter. 

I denna workshop träffas vi för att diskutera fram och rangordna hinder som begränsar förvaltningen av främmande invasiva arter i marina och limniska miljöer. Formatet är en mix av diskussionsforum och praktiskt arbete. Slutresultatet förväntas bli en rangordnad lista över de mest kritiska barriärerna, och former för hur dessa kan överkommas. Fokus kommer ligga på svensk förvaltning, men ämnets internationella betydelse kommer såklart att prägla arbetet. 

Judith Sarneel, Umeå universitet, Lutz Eckstein, Karlstads universitet & Kjell Bolmgren, Vetenskap & Allmänhet 

Projektpresentation och diskussion om hur det går att kombinera lokal kunskap och forskning om lupiner för bättre bekämpningsåtgärder.

Invasiva arter väcker ett stort engagemang i samhället. Vad kan vi lära oss av alla lokala och privata åtgärder som genomförs, (t.ex. hur effektiva de är), och hur kan vi använda lokal kunskap om till exempel platsens specifika förhållanden för att förbättra arbetet? Varmt välkomna till en interaktiv workshop där vi inspireras av metoder från Lupinlabbet och lär av varandra genom korta speed date samtal kring aktuella och relevanta frågor.

12.30 Lunch

13.30 Plenarpresentationer - även ONLINE

  • Svartmunnad smörbult; förvandla risk till resurs (Ann-Britt Florin, SLU Aqua)
    Resultat från projekt om smörbultens ekologiska effekter på kusten, dess spridning i fiskvägar och möjlighet att begränsa täthet med fiske eller predatorer.
  • Övervakning av hela ekosystem och invasiva arter via luftburet DNA (Per Stenberg, Umeå universitet)
    Att övervaka ekosystemens dynamik och enskilda arter över tid är viktigt för vår förståelse av de effekter som orsakas av klimatförändringar och mänskliga aktiviteter. Vi utvecklar en ny metod för att övervaka organismer genom att tillämpa djupsekvensering på miljö-DNA (eDNA) från ett unikt, 60 år långt arkiv av luftfilter som har samlats in varje vecka sedan 1960‑talet på sex platser runtom i Sverige. Detta gör det möjligt för oss att identifiera och följa ett brett spektrum av organismer, från mikrober till däggdjur, med hög tidsmässig och taxonomisk precision, och på så vis effektivt återskapa historiska förändringar i ekosystemen.
  • Naturvårdshundar - Invasiva arter möter sin värsta fiende: nosen (Marie Koenen, Naturvårdshundar AB)
    När invasiva arter är små, dolda och svåra att upptäcka kan sökhundar göra en viktig skillnad. Föreläsningen tar upp praktiska exempel på hur hundar används för att hitta bl. a lövplattmask, sniglar och äppelkräfta, samt hur metoden bidrar till snabbare åtgärder och bättre beslutsunderlag.
  • Redovisning från workshops

14.30 Avslutning: vad har vi lärt och hur går vi vidare? (Lina Tomasson, HaV, Henrik Lange, Naturvårdsverket & Johan Rydlöv, Trafikverket) - även ONLINE

(Beskrivning saknas)

15.00 Kaffe/te on-the-go 

Posters

  • Dolt under ytan; invasiva mikroparasiter i musslor (Anders Alfjorden, SVA och Hokkaido University)
    Invasiva djurarter är ett välkänt problem numera, men mindre känt är de sjukdomar som t.ex. akvatiska djur bär med sig. Detta är särskilt allvarligt när det gäller akvatiska musslor eftersom dessa djur är ett perfekt biologiskt paket, som kan gömma och innesluta både vatten och invasiva mikroparasiter mellan sina skalhalvor. Samtidigt kan musslor överleva långa transporter utan vatten. I min poster nämner jag flera exempel på problemets omfattning och effekter.
  • Luftburet eDNA för övervakning av invasiva arter (Bea Andersson, Institutionen för Ekologi, Miljö och Geovetenskap (EMG), Umeå universitet)
    Vi är en grupp forskare vid Umeå Universitet som med hjälp av luftburet DNA, insamlat veckovis på en luftfilterstation i Ljungbyhed (Skåne) sedan år 2013, kunnat spåra förekomsten av över 40 000 arter av växter, djur, svampar och patogena organismer i ca 10 år. Med jättebalsaminen som exempel, en av Sveriges mest väletablerade invasiva växtarter, visar vi hur våra data kan användas för att se trender i arters förekomst över tid, utröna mönster i blomningstid och -frekvens hos växter, samt hur vinddata kan användas för att kartlägga utbredningsområden hos invasiva arter. Vi vill visa hur luftburet eDNA kan användas för att bevaka utbredningen av etablerade respektive potentiellt framtida invasiva (eller hotade) arter, och hoppas få möjlighet att diskutera idéer kring hur våra data och metoder kan vara till hjälp i arbetet mot utbredningen av invasiva arter.
  • Invasiva växter i svenska privata trädgårdar – evidensbaserade riktlinjer för kommunikation med trädgårdsägare (Cecilia Palmér, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU)
    Postern sammanfattar resultaten från en avhandling som omfattar en fallstudie av privata trädgårdar i södra Sverige samt två enkätbaserade studier med trädgårdsägare från tre biosfärområden. Resultaten belyser vilka typer av växter som kan förekomma i dessa miljöer och visar på vikten av regionalt anpassad kommunikation som tar hänsyn till klimatförändringars roll, trädgårdsägares egna erfarenheter av biodiversitetsförlust, deras prioriteringar vid växtval samt deras förmåga att identifiera invasiva växter.
  • Using a video game as a tool: spreading awareness about the invasive Chinese Mitten Crab (Francesco Perillo & Franziska Lewecke, Högskolan i Skövde)
    The project, commissioned by the University of Skövde in collaboration with the CLANCY project, highlights how raising awareness about invasive species could reach people more easily by utilising a Serious Game. The game puts the Chinese Mitten Crab in the spotlight to highlight the threat it poses to European ecosystems.
  • LIFE RESILIAS: ecosystem based management of invasive species (Hein van Kleef, Bargerveen-stiftelsen, Radboud Universiteit Nijmegen)
    Controlling populations of invasive species can be difficult when elimination is not possible. In the project LIFE RESILIAS we demonstrate how competition and predation by native species can by used to control and stabilize populations of invasive species on a low density.
  • ”Invasiv främmande art” – ett begrepp som hjälper eller stjälper? Antropologiskt perspektiv på Stillahavsostron i Sverige (Ivana Macek, Stockholms universitet)
    Stillahavsostron har klassificerats som invasiv främmande art (IAS) i Sverige. Det här projektet (delprojekt i BIOrdinary, Formas) undersöker olika aktörers perspektiv på stillahavsostron på svenska Västkusten. Etnografiskt fältarbete har gjorts under fyra år med forskare, lokalbefolkning, sommargäster, markägare, fiskare och entreprenörer, samt förvaltare. Materialet visar framförallt på olika nackdelar med begreppet, men också hur olika aktörer försöker hitta vägar att kringgå dessa nackdelar. Resultaten visar på behov av en mer nyanserad och bättre anpassad begreppsapparat för både forskning, näringsliv, förvaltning och allmänhetens vardag. Bättre kommunikation mellan olika aktörer, kontinuerlig forskning och uppdatering av kunskapsläget, samt politiskt och juridiskt engagemang efterlyses.
  • Att hindra illegal utsättning av signalkräfta med hjälp av P2X (Jenny Zimmerman, Mittuniversitetet)
    Vår studie undersöker om man kan hindra utsättning av signalkräfta med hjälp av Power-to-X (P2X). Denna poster presenterar resultaten i projektet Vätgas och kräftor (VOK) så här långt.
  • Amerikansk hummer – främmande art som ännu inte har etablerat sig (Johanna-Luise Kozák, SLU Aqua)
    Amerikansk hummer har ännu inte etablerat sig som en främmande art i svenska vatten. Därför är det extra viktigt att vi har en fungerade beredskapsplan på plats, finansierad genom Hav- och Vattenmyndigheten, som ska säkerställa att vi kan förhindra an etablering i svenska vatten. Beredskapsplanen är ett väldigt fint managementexempel hur vi kan samarbete och kan agera innan en art bli invasiv. Riskbedömningen säga att den amerikanska hummer kommer sannolikt utkonkurrera den europeiska hummer om den kommer in i vart ekosystem, samt att den bär på dödliga sjukdomar för den europeiska hummer. En spridning kan bara sker genom människor som släpper ut dom. Allmänheten spelar en nyckelroll, som hör av sig i fall att dom upptäcker en ovanlig utseende hummer. Därmed kan SLU täcka hela västkusten med sin beredskapsplan.
  • Europeiskt samarbete med AI-fällor kartlägger buxbomsmottets spridning och dynamik (Lars Pettersson, Svensk Dagfjärilsövervakning & Lunds Universitet)
    Buxbomsmottet etablerades i Europa för omkring 20 år sedan och är i dag ett stort problem för vild och odlad buxbom. AI-baserade insektsfällor med bildanalys testades i en pilotstudie och kunde detektera samt följa artens spridning och säsongsdynamik. Metoden ger tidig upptäckt och ett standardiserat underlag för övervakning och vidare analyser.
  • Den amerikanska kammaneten Mnemiopsis leidyi i Västerhavet – ett besvärligt problem (Peter Thor, SLU Aqua)
    Våra studier visar att höga tätheter av den invasiva kammaneten Mnemiopsis leidyi under hösten påverkar djurplanktonbiomassan nästföljande vår. Många fisklarver konkurrerar med kammaneten om djurplankton som föda, och eftersom exempelvis torskens larvutveckling sker under våren kan stora höstförekomster av kammaneter indirekt påverka larvernas överlevnad och därmed rekryteringen till bestånden. Någon direkt förvaltning av kammanetpopulationen är i praktiken inte möjlig, då arten inte kan regleras genom riktade åtgärder. Effekterna av blomningar bör därför beaktas inom ramen för en framtida ekosystembaserad fiskeriförvaltning.
  • Optimering av fiskeredskap för svartmunnad smörbult (Stefan Eiler, SLU Aqua)
    Vi testar effektiviteten hos det nya fiskeredskapet multipots i jämförelse med standardiserade fiskeredskap för att öka fångsterna av svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) i Östersjön. Studien syftar till att utveckla ett effektivt och regleringsanpassat redskap för kommersiellt fiske i Östersjöregionen, med fokus på att minimera bifångst av starkt reglerade arter såsom europeisk ål.
  • If you can’t beat them, eat them – Från invasiv art till användning av stillahavsostron som resurs (Svenja Hess & Elisabet Henriksson, IVL)
    Stillahavsostron är klimatsmarta proteinkällor med högt marknads- och näringsvärde. Vårt projekt EcoOyster utforskar hur kommersiellt fiske av stillahavsostron kan bidra till återställande av livsmiljöer och samtidigt skapa nya affärsmöjligheter inom blå mat och hållbara material.
  • Puckellax i Sverige (Tom Staveley & Ida Ahlbeck Bergendahl, SLU Aqua)
    Puckellax är en laxart som härstammar från norra Stilla havet, men som nyligen har spridit sig till Nordatlanten på grund av tidigare utsättningar i Ryssland. Vi på SLU övervakar utvecklingen av puckellax med hjälp av eDNA, fiskräknare och rapporter från fiskare. I Sverige frågar vi oss nu hur stor puckellaxpopulation vi kan vänta oss här i framtiden, och hur vi ska hantera och förvalta denna. Är puckellaxen ett hot eller kan den samexistera med resten av våra ekosystem i harmoni?
  • Interreg Auroraprojektet INSPIRE - ett gränsöverskridande projekt för ökat engagemang (Åsa Laurell, Umeå kommun)
    Syftet med projektet är att skapa engagemang och öka kunskapen om invasiva främmande arter med fokus på växter. Projektet har delats upp i tre fokusområden; 1) att öka kunskapen och engagemanget hos trädgårdsnäringen som är den största spridaren av invasiva främmande arter, 2) att testa olika restaureringsmetoder för att påskynda återställningen till naturlig flora där invasiva arter tagit över och 3) öka engagemanget hos stora markägare med fokus på kommuner samt hos allmänheten. Parterna i projektet är Umeå kommun, Länsstyrelsen Västerbotten, Vasa stad och EPO-ELY (Livskraftscentralen i Södra Österbotten), och projekttiden är okt 2023 - sept 2026.