Sensorerna behöver regelbunden översyn, men framförallt går det att titta på den frekvent insamlade data från kontoret. Foto: Mylis Jariais.
Sensorer för frekventa mätningar i vatten
Sidan granskad:
2025-04-11
Rinnande vatten är ständigt i förändring, vilket gör det svårt att fånga hela bilden med enstaka prover. För att förstå vad som verkligen händer i vattendragen behövs sensorer som kan följa variationerna i realtid.
Att beskriva rinnande vatten som ständigt förändras med bara ögonblicksbilder är en återkommande utmaning inom miljöövervakningen. Ögonblicksbilderna får vi ofta genom månadsvis provtagning. De fyller sin funktion när vi tittar på trender över tid men gör det svårt att säga något om de snabba förändringar som kan ske i luckan mellan provtagningarna.
Med sensorer som kontinuerligt mäter vattenkvalitet, minskar vi luckorna mellan prover från en månad till en kvart. Stora möjligheter finns för framtidens miljöövervakning men även en del utmaningar.
Med sensorer kan vi mäta snabba förändringar i rinnande vatten
Snabba förändringar och hög variation i vattenkemin har ibland att göra med väder, exempelvis kraftig nederbörd, men också vattenflöde eller mänskliga aktiviteter. Vattenkemin blir påverkad av exempelvis jorderosion, pulser av näring eller ämnen från omkringliggande mark som exempelvis gör att vattnet får lågt pH.
Genom att mäta variationen i vattenkemin kan vi få större förståelse för vad som påverkar den och varför detta sker. När och varför lösgörs jordpartiklar och hamnar i vattendraget? När sjunker syrenivån till nivåer som kan skada djurlivet i vattendraget?
Det här mäter sensorerna
För att beskriva vattnet vid olika förhållanden, mäter vi en rad olika ämnen med våra sensorer. Det kan röra sig om parametrar som temperatur, pH och grumlighet. De här parametrarna är intressanta eftersom de tillsammans talar om för oss hur olika aktiviteter och processer påverkar vattnet och vattenmiljöns växt- och djurliv.
Ett exempel är när snön smälter snabbt på våren, vet vi att det påverkar pH i vattnet. Men vi vill också veta mer om när det är alldeles för lågt pH för djur och växter? Och hur länge effekten av den snabba snösmältningen stannar?
Andra parametrar vi mäter är nitrat, organiskt material, elektrisk ledningsförmåga (konduktivitet) och löst syre.
Våra mätningar med sensorer
Vi har sensorer utplacerade över hela Sverige, för att fånga dynamik i erosion, variation i näringsläckage, men också för att utvärdera åtgärder. Platserna är valda för att ge oss data från vattendrag som blir påverkade av olika processer och aktiviteter, t.ex. erosion, jordbruk, eller påverkan från staden.
Våra sensorer är in-situ, vilket betyder ”på plats”. Det innebär att våra sensorer är placerade i vattendragen under hela året och ger oss möjlighet att få inblick i den händelserika tiden kring snösmältning och vårflöde. För att de inte ska skadas av is under vintern, behöver de monteras tillräckligt långt under ytan. Ofta placerar vi in-situ-sensorer i ett långt rör och monterar det i strandkanten.
Resultat från flera av våra sensorer finns sammanställda i årsrapporter som kan laddas ner via länken nedan.
Pågående mätningar med sensorer
Här ser du en översikt över våra pågående mätningar med sensorer. Resultaten från mätningarna visas i diagram som uppdateras dagligen.
Mätningarna utförs av SLU.
Mätningarna i Sävjaån påbörjades redan 2012 och är därmed vår längsta tidsserie med högupplösta mätningar. Syftet med mätningarna i Sävjaån är att utveckla metodik för att mäta med sensorer, utvärdera resultaten, och att följa upp effekterna av åtgärder mot övergödning i avrinningsområdet. Mätningarna har legat till grund för flera vetenskapliga publikationer.
Mätningarna utförs av SLU i samarbete med Uppsala kommun och påbörjades 2018 som en del i Life IP projektet Rich Waters.
Syftet med mätningarna är att följa upp effekterna av de åtgärder mot näringsbelastning som görs i avrinningsområdet. Mätningarna i Hågaån har även tillfälligt kompletterats med mätningar av växthusgaser inom ramen för ett forskningsprojekt.
Vi har en sensor placerad i Fyrisåns mynning vid Flottsund. Den här sensorn mäter hur vattnet blir påverkat av aktiviteter och processer från både jordbruk, stadsmiljö och avloppsreningsverk.
Fyrisån är ett intressant vattendrag att följa, eftersom vattnet rinner ut mot Mälaren och sedan Östersjön med sina många ekosystemtjänster. Mälaren är ju t.ex. dricksvattentäkt för cirka två miljoner människor och även viktig för rekreation.
Vår sensor i Fyrisån mäter vattentemperatur, konduktivitet, pH, turbiditet, organiskt material, löst syre och nitrat. Konduktivitet och syrenivå kan hjälpa oss att se om vi har något ämne som förorenar vattnet och skapar sämre förhållanden för djurlivet, exempelvis låga syrenivåer. Eftersom Fyrisån rinner genom jordbrukslandskap med hög lerhalt i marken kan vi också använda mätningarna av grumlighet (turbiditet) för att se variation i suspenderat material och totalfosfor (TP), vi mäter även nitrat som också påverkas av både jordbruk och avloppsreningsverket.
Via länken kan du se sensorns aktuella mätningar av temperatur, konduktivitet och turbiditet i Fyrisåns mynning vid Flottsund. Som ett exempel på hur viktig temperaturen kan vara, vill vi nämna att Upplands landskapsfisk asp vandrar uppför åarna på våren när vattnet når en temperatur kring 5 °C. Är du nyfiken på att veta mer om mätningarna?
Mätningarna i Fallbäcken utförs på uppdrag av Heby kommun med LOVA-stöd och i nära samarbete med Vansjöns och Nordsjöns vattenvårdsförening.
Syftet är att undersöka orsakerna till den försämrade vattenkvaliten i Vansjön. Mättningarna med sensor kombineras med månadsvis vattenkemisk provtagning i samma punkt (Nr 6 på kartan) samt ytterligare tre punkter i Fallbäckens avrinningsområde (1, 4 och 5).
Näringsbelastningen i Fallbäcken påverkas av läckage från jordbruksmark, Julmyra hästgård samt dagvatten från Morgongåva.
Mätningarna utförs av SLU på uppdrag av Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund och påbörjades 2019 som en del i Life IP projektet Rich Waters.
Syftet med mätningarna är att följa effekterna av de omfattande åtgärder mot näringsläckage från jordbruksmark som görs inom avrinningsområdet. Det vattenkemiska mätprogrammet i Kilaån omfattar veckovisa mätningar vilket är en ovanligt tät provtagningsfrekvens.
Mätningarna utförs av SLU och påbörjades 2021 på uppdrag av Havs- och vatten myndigheten. Från och med 2025 görs mätningarna på uppdrag av Göteborgs stad.
Lärjeån har omfattande förekomst av så kallade skredleror i avrinningsområdet som är utsatta för erosion. Syftet med mätningarna är att följa hur klimatförändringen påverkar turbiditeten i vattnet som en följd av en förväntad ökad erosion.
Mätningarna utförs av SLU i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten
Skivarpsån är ett jordbruksdominerat vattendrag som ingår i det nationella miljöövervakningsprogrammet Flodmynningar. SMHI har en vattenföringsstation i anslutning till provplatsen. Förutom den ordinarie månadsvisa provtagningen sker provtagningen för näringsämnen varannan månad. Stationen används för att beräkna näringsbelastning från oövervakade områden.
Syftet med mätningarna är att ge underlag för förbättrade beräkningar av belastningen på havet av näringsämnen.
