Den nationella miljöövervakningen av bekämpningsmedel startade år 2002 i syfte att följa den långsiktiga förändringen över tid när det gäller jordbrukets påverkan från bekämpningsmedel på yt- och grundvattenkvalitet, samt undersöka förekomsten av bekämpningsmedel i sediment, luft och nederbörd.
Karta över provplatser av ytvatten inom nationella miljöövervakningen av bekämpningsmedel. De fyra typområdena ligger i en jordbrukstät region var: Skåne (M42), Halland (N34), Västergötland (O18) och Östergötland (E21). Utöver dessa provtas de två åarna Vege å och Skivarpsån i Skåne.
Var proverna tas
Miljöövervakningen av bekämpningsmedel utförs främst i fyra små avrinningsområden (8 – 16 km2) i fyra jordbruksregioner: i Skåne (M42), Halland (N34), Östergötland (E21) och Västra Götaland (O18). Områdena kallas typområden och består av omkring 90 procent åkermark. I varje typområde provtas ytvatten och sediment, från den bäck som avvattnar området, samt grundvatten från ca 3-6 meters djup. Lantbrukarna i typområdena intervjuas varje år för att samla in uppgifter om vilka grödor som odlas och vilka bekämpningsmedel som använts. Användningen av bekämpningsmedel jämförs med de påträffade bekämpningsmedelsresterna i ytvattnet som avvattnar typområdet.
I miljöövervakningen ingår också två lite större skånska åar (Skivarpsån och Vege å, med avrinningsområden på 102 respektive 488 km2) där ytvatten och sediment provtas.
Bekämpningsmedel från regnvatten och luft har samlats in i Skåne sedan 2002 respektive 2009. Sedan 2009 har ytterligare en lokal för insamling av regnvatten använts, fram till och med 2016 i Aspvreten, Södermanland och därefter i Norunda, Uppland.
Provtagningens omfattning
Provtagningen av ytvatten i typområdena ärtidsintegrerad och utförs med hjälp av automatiska ISCO-provtagare som är programmerade att ta ett mindre delprov var 90:e minut, dygnet runt i en vecka. Dessa delprov ger ett veckomedelsprov som visar vilka bekämpningsmedel som passerat och deras medelkoncentration under veckan. Proverna samlas in mellan maj och oktober, den period då bekämpningsmedelsanvändningen i jordbruket är som störst. I typområdena i Skåne och Halland samlas prov in även under resterande delen av året, men då i tvåveckorsintervaller. Dessa prover tas för att undersöka om jordbruksmark även läcker rester av bekämpningsmedel under vintern.
I Skånes typområde (M42) finns även en provtagare för flödesstyrd provtagning från vilket ett begränsat antal prover analyseras årligen.
Ytvattenprovtagningen i de två större åarna görs för hand med flaskor som sänks ner vattendraget, så kallad momentan provtagning, en till två gånger per månad mellan maj och oktober.
Grundvattenprover tas vid fyra tillfällen per år på två platser i typområdena.
Sedimentprover samlas årligen in i typområdena och de två åarna. Fram till 2021 togs ett momentant sedimentprov i september men metoden har nu ändrats så att en sedimentfälla sitter i vattnet från maj till oktober.
Regnvattenprover samlas in regelbundet efter regn, mellan april och oktober i Hallahus och maj till september i Aspvreten/Norunda. Totalt blir det 10-15 regnprover per provplats och år. Ett tiotal luftprover samlas in årligen med hjälp av en provtagare som aktivt pumpar luft genom ett filter och en adsorbent (PUF).
Analysprogrammet
Alla analyser görs på det ackrediterade laboratoriet för organisk miljökemi (OMK) vid institutionen för vatten och miljö vid SLU. Proverna analyseras med ett flertal metoder, för upp till 160 substanser av bekämpningsmedel, främst växtskyddsmedel. Vattenproverna analyseras som helvattenprover, det vill säga både den partikelbundna och fria fraktionen av ämnena ingår i haltbestämningen. Vilka substanser som ingår i analyserna varierar något mellan åren. Ambitionen för analysprogrammet är att inkludera så många som möjligt av de substanser som används inom typområdena, för att programmet ska vara aktuellt och spegla dagens användning. Samtidigt finns vissa substanser som inte längre används kvar i analysprogrammet eftersom de fortfarande detekteras i ytvattenproverna. Detta för att kunna följa utfasningen och den eftersläpning i uppmätta halter i vatten, luft, nederbörd och sediment som föreligger för en del av substanserna. Därmed har antalet substanser som analyserats ökat under åren. Vid inkludering av nya substanser prioriteras dessa utifrån vissa kriterier, bland annat vilka grödor de används i samt försäljning på nationell nivå. Prioritet ges dessutom till de substanser som används på stora arealer eller i stora mängder i typområdena. Även substanser med låga riktvärden (det vill säga extra giftiga ämnen), hög rörlighet (svag bindning till jordpartiklar och därmed risk för snabb transport till yt-och grundvatten, Kfoc) och lång halveringstid (ämnen som bryts ner långsamt, DT50) ges högre prioritet.
Data och resultat
Då Natuvrådsverket finansierar provtagningen är data öppna och resultaten kan laddas ned hos datavärden. Data sammanställs även i ett antal figurer som går att se på grannsidor. På datavärdens hemsida Jordbruksvatten finns även dygnsmedel för vattenflödet i bäckarna i typområdena och åarna.
