Statusklassningar ska göras för alla vatten i Sverige. De gör det tydligt om vattnet har god status eller inte, om åtgärder behövs och får önskad effekt.
Näringspåverkan i sjöar och vattendrag bedöms utifrån halten av totalfosfor. Bedömningen görs utifrån kvoten mellan uppmätt halt och ett referensvärde som beräknas för varje vattenförekomst utifrån halter av andra ämnen och geografiska variabler. Verktygen kommer ligga till grund för automatiska beräkningar i WATERS-IA tool som administreras av SMHI. Där uppskattas även osäkerheten i klassningarna.
Verktygen
Verktygen är gjorda i programspråket R med ett webbaserat gränssnitt. Det innebär att användare kör programmet via en websida där exceldokument med indata laddas upp och användaren får tillbaka en ny excelfil med utdata. Utdatan innehåller beräknade referensvärden, EQR-värden och statusklassningar. För totalfosfor finns flera alternativa ekvationer som kan användas beroende på vilka indata som finns tillgängliga. Verktyget väljer själv ut den bästa ekvationen utifrån tillgängliga data, men resultaten från de alternativa ekvationerna presenteras även för jämförelse.
Verktyget varnar för om indata ligger utanför kalibreringsdatasetets dataområde. I så fall ska bedömningen göras med försiktighet.
2024-02-24 uppdaterades verktygen för TotP med bedömning av osäkerheten i klassningen och för sjöar möjlighet att räkna med modellerat sjödjup.
Underlagsdata
Vid beräkningar ska du använda data för provplatsens avrinningsområde. Uppgifter om markanvändning, altitud, för sjöar uppgift om sjödjup och för vattendrag lerhalt, finns för samtliga stationer i Miljödata-MVM med mätningar av TotP och AbsF och som har ett MS_CD C4 angivet i filerna Vattendrag-i-mvm-markanvandning-och-lerhalt-cykel4 (xlsx-fil, senast uppdaterad 2025-01-28) och Sjoar-i-mvm-bakgrundsdata-cykel4 (xlsx-fil, senast uppdaterad 2025-01-28). Motsvarande data finns även för ett stort antal Omdrevssjöar i filen Omdrevssjöar-bakgrundsdata (xlsx).
Saknas avrinningsområdets avgränsning kan data för vattenförekomsten användas som alternativ. Om provplatsen ligger i vattenförekomstens utloppspunkt är skillnaden obefintlig. I annat fall medför det ett fel att använda data för vattenförekomsten. Det gäller särskilt små avrinningsområden där markanvändningen mellan provplatsen och vattenförekomstens utloppspunkt avviker mycket från resten av avrinningsområdet. Uppgifter om altitud, markanvändning, och lerhalt för samtliga Sveriges vattenförekomster enligt cykel 4 finns i filen: Kartundelag-for-statusklassning-av-naringsamnen-for-vattenforekomster-C4 (xlsx).
Sulfathalten ska anges i mekv/l. I Miljödata-MVM förekommer även enheterna mg SO4/l och mg SO4-S/l. Enheterna kan då omvandlas med formlerna i Excelfilen Sulfatomvandlare (xlsx).
Jag vill använda verktyg
TotP i sjöar
TotP i vattendrag
TotN i sjöar
TotN i vattendrag
Uppdateringen av bedömningsgrunder för statusklassningar
Under 2022 togs nya bedömningsgrunder fram som jämfört med de tidigare tar bättre hänsyn till att bakgrundshalterna av fosfor är högre i jordbrukslandskapet jämfört med i skogslandskapet. I de nya ekvationerna för referensvärden används de bakgrundshalter för näringsämnen som beräknades med SMED-HYPE för PLC 6.5. Bedömningarna är därmed delvis harmoniserade med rapporteringen till HELOCM och med påverkansanalysen som görs inom vattenförvaltningen.
Verktyg för totalkväve har som tagits fram på liknande sätt för totalfosfor. Klassning av totalkväve ingår inte i den officiella rapporteringen till EU och har inga juridiska konsekvenser, men kan utgöra ett stöd för att lokalisera åtgärder för kvävereduktion där sådana behövs.
Bakgrunden till de nya bedömningsgrunderna finns presenterade i en underlagsrapport "Förslag till bedömningsgrunder för näringsämnen i sjöar och vattendrag".