Naturvårdsbiologi

Den biologiska mångfalden minskar, och därför behövs kunskap om hur den negativa trenden kan vändas. 

Vår forskning baseras främst på observationsstudier och experiment i fält, analys av miljöövervakningsdata och synteser av tidigare studier. Vi studerar olika organismgrupper såsom insekter, svampar, lavar och kärlväxter, men också viktiga ekologiska funktioner som kolbindning, nedbrytning och pollinering.

En stor del av vår forskning handlar om skog, men även jordbrukslandskap och urbana miljöer. Vi sätter ofta biologisk mångfald i ett större perspektiv genom att koppla den till ekosystemtjänster och beakta avvägningar mot andra samhällsintressen.

Mycket av forskningen sker i samverkan med olika intressenter, som markägare och myndigheter.

Klimat, markanvändning och biologisk mångfald

Vi studerar effekterna av storskaliga klimat- och markanvändningsförändringar på biologiska samhällen och populationer. Vi forskar exempelvis om arters förekomstmönster i relation till regionalt klimat och mikroklimat, hur samhällen och populationer påverkas av förändringar i klimat och markanvändning, samt utvärderar strategier för att förvalta landskap för att bevara biologisk mångfald i ett förändrat klimat.

Kontakt: Mari Jönsson, Thomas Ranius, Erik Öckinger, Joachim Strengbom, Aino Hämäläinen

Skogsbruk, biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Vi studerar hur skogsbruksmetoder kan anpassas för att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Tidigare har mycket av vår forskning handlat om nyttan av generell hänsyn samt konsekvenser av att ta ut grenar, toppar och stubbar vid slutavverkning för användning som biobränsle. Pågående projekt handlar exempelvis om hur biologisk mångfald och kolflöden påverkas av att man ställer om till hyggesfritt skogsbruk, naturvårdsanpassningar i skogsbruket (t ex naturvårdsbränning och translokering av arter och substrat) och konsekvenserna av vad man gör med träd som har dödats av granbarkborren.

Kontakt: Joachim Strengbom, Thomas Ranius, Mari Jönsson

Grön infrastruktur, biologisk mångfald och ekosystemtjänster

För att bevara arter på lång sikt är det viktigt att det finns tillräckligt mycket av deras livsmiljöer, men också att de har möjlighet att förflytta sig i landskapet. Vi undersöker betydelsen av hur till exempel skyddade områden är placerade i landskapet och var olika naturvårds- och restaureringsåtgärder bör utföras för att göra störst nytta för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Det kan till exempel handla om var naturvårdsbränningar eller död ved är lokaliserade i förhållande till områden där arter förekommer. Vi forskar också om hur miljöer som kan utgöra spridningsvägar för växter och djur, som vägrenar och kraftledningsgator och grönområden i städer, bör utformas och skötas för att gynna biologisk mångfald.

Kontakt: Erik Öckinger, Aino Hämäläinen, Mari Jönsson, Thomas Ranius