Älgkvalitet i Norr

Vi undersöker hur direkta och indirekta växt–djurinteraktioner, predation och avskjutning påverkar kvaliteten på individ- och populationsnivå genom att studera åldersstruktur, reproduktionsförmåga, kroppsstorlek, kroppsvikt, energistatus och nivåer av stresshormoner.

Genom att kombinera denna information med befintliga data om täthet, fodertillgång och klimat skapas en helhetsbild av hur livsmiljön påverkar älgarnas hälsa och populationens utveckling. Genom samarbeten med jägare i utvalda skötselområden samlar vi in biologiska prover från fällda älgar för analys. Analyserna omfattar även födoval från spillningsprover. Tillsammans med Älgfoder i Norr kopplar vi födoval och rörelsedata från GPS-märkta älgar till individernas kondition. Inom Referensområden för klövvilt inventerar vi fodertillgång inom samma områden, vilket gör det möjligt att undersöka sambanden med tillgängliga foderresurser och klövviltsamhällets sammansättning.

Projektet kommer ge kunskap om samband mellan födoval, resursutnyttjande och livsmiljö samt älgarnas kondition och reproduktion. Resultaten kommer hjälpa förvaltningen att bedöma älgstammens utveckling utifrån fler egenskaper än antalet djur och skilja mellan möjliga förklaringar till förändringar i exempelvis kroppsvikt och reproduktionsförmåga.

Syftet är att generera ny kunskap som stärker en hållbar och adaptiv förvaltning av älgstammen i en tid där förändringar i klimat, landskap och täthet av andra hjortvilt ställer nya krav. Projektet bedrivs i nära samarbete med Länsstyrelserna, Svenska Jägareförbundet, Jägarnas riksförbund. och skogsbruket. Resultaten sprids löpande till berörda aktörer, inklusive jaktlagen som samlat in prover.

Publikationer

Widemo, F., Leonardsson, K., Ó Cuív, C., Anderson, J. & C. Berndt. 2025. Utvärdering av målen inom den svenska älgförvaltningen. Rapport Skog 2025: 2. SLU. https://doi.org/10.54612/a.4co3ohmkvd