Bioraffinering av ensilage – utbyte och utfodring

Beroendet av importerad soja och behovet av mer varierande växtföljder i slättlandskapet har gjort att intresset för bioraffinering ökat. Om ensilage i stället för grönmassa bioraffineras skulle bioraffineringsanläggningen kunna köras året om och det skulle förbättra ekonomin för en sådan anläggning. Syftet med dessa studier var att kartlägga utbyte, nivåer och variationen i näring med fokus på protein och enskilda aminosyror primärt i pressjuice samt undersöka möjligheterna att använda presskakan som foder till sinta mjölkkor, stutar, tackor och hästar. Studierna har skett i nära samarbete mellan SLU och Naturbruksskolan Sötåsen och Axevalla Hästcentrum som bådar till Västra Götalandsregionen.

Ensilage från fyra olika siloer på Naturbruksskolan Sötåsen bioraffinerades vintern 2023-2024. Ensilagets torrsubstanshalt hade stor betydelse för utbytet. Torrt ensilage gav lågt utbyte. Innehållet av den för grisar viktiga aminosyran lysin i pressjuicen var mellan 4,9 och 6,2 % av råproteinet. Halterna av de för fjäderfä viktiga aminosyrorna cystein och metionin var låga eller ej mätbara. Analys av aminosyror och annat innehåll i pressjuicen är nödvändigt för att kunna erbjuda djuren balanserade foderstater.

Utfodringsförsök med presskaka eller ensilage till sinkor har genomförts på 39 mjölkkor på Naturbruksskolan Sötåsen. Försöket pågick under stallsäsongen (november till april) 2024-2025. Ensilagekorna utfodrades med ensilage från vallar som var 1-3 år gamla och skördade i ett treskördesystem. En del av samma ensilage pressades och presskakan utfodrades som ca halva foderstaten till de kor som var i det försöksledet. För att få likvärdiga foderstater gavs presskakekorna mindre halm och mindre åkerböna än vad ensilagekorna fick. Korna gick på dessa foderstater i medeltal 34 dagar. Kornas vikt och hull registrerades. Ketosprov togs på urin två till tre veckor efter kalvning. Resultaten visade inte på några skillnader mellan de olika behandlingarna vare sig för viktförändring, hullförändring eller ketos i urin.

I försöken med stutar, tackor och hästar skördades ensilage på Götala. En del av ensilaget transporterades till Naturbruksskolan Sötåsen. Där pressades det i bioraffinaderiet och presskakan transporterades tillbaka till Götala och Axevalla.

Unga mjölkrasstutar på Götala Nöt- och lammköttsforskning utfodrades med en standardiserad mängd kraftfoder och antingen ensilage, presskaka och en blandning bestående av lika delar presskaka och ensilage som grovfoder. Det var ingen signifikant skillnad i tillväxt mellan de stutar som åt ensilage eller av båda fodren i lika delar. De stutar som utfodrades presskaka växte ca 100 g mindre per dag. Ökad andel presskaka ledde till något längre ättider.

Hälften av tackorna utfodrades med ensilage och hälften med presskaka. För att få likvärdiga foderstater gavs presskaketackorna mer kraftfoder. Tackorna gick på dessa foderstater i 7 veckor. Tackornas vikt och hull registrerades. Fettdjup och muskeldjup skannades. Resultaten visar inte på några skillnader i slaktkroppsegenskaper eller fett- och muskeldjup eller teknisk köttkvalitet mellan de olika behandlingarna. De tackor som åt ensilage hade en högre grovfoderkonsumtion och lägre slaktutbyte, sannolikt beroende på att de utfodrades mindre kraftfoder.

I de preferensstudier som gjordes på Axevalla Hästcentrum visade det sig att hästarna hellre åt lucernpellets än presskaka av ensilage oavsett om den erbjuds som ensilage eller i pelleterad form.

Läs mer på Green Valleys hemsida

Publkationer

Inom projektet har hittills producerats en rapport:

Bioraffinering av ensilage: utbyte och aminosyrainnehåll

Inom projektet har hittills producerats ett studentarbete:

Köttkvalitet hos utslagstackor: inverkan av fodermedel och mörningstid på slaktkroppsegenskaper och teknologisk köttkvalitet hos slutuppfödda utslagstackor.