Ekologiskt nötkött och andra ekosystemtjänster från betesskogsmosaik
Översikt
Medverkande
Mer relaterad forskning
Kort om projektet
En stor del av Sveriges betesmarker är små och spridda i skogsdominerade landskap. Det är stor risk att de läggs ner när befintliga lantbrukare slutar med betesdjur. Då förloras stora biodiversitets- och andra naturvärden samtidigt som Sverige blir allt mera beroende av köttimport.
Bakgrund
Nötköttsproduktion i skogsbygd med användning av naturbetesmark har idag i regel låg lönsamhet bland annat på grund av förhållandevis små hagmarker med relativt höga underhålls- och skötselkostnader. Samtidigt bidrar produktionen till många så kallade ekosystemtjänster. I detta projekt ville vi undersöka om större sammanhängande betesarealer innefattande naturbetesmark, skogsmark och marginell och/eller obrukad åker kunde öka lönsamheten och därmed tillgången på ekologiskt nötkött. En ökad betesareal ökar inte bara tillgången på livsmedel utan också den biologiska mångfalden i landskapet. Med skogsproduktionen på den betade arealen sker också en kolinbindning som skulle kunna kompensera för djurens metanutsläpp så att systemet totalt sett blir en sänka för växthusgaser. Minskad skogsproduktion i betad skog skulle kunna kompenseras genom trädplantering på betad igenlagd åker.
Genomförande
Projektet hade en tvärvetenskaplig ansats med kompetens inom ekonomi, djurhållning, skogs- och jordbruksvetenskap, biologi, markvetenskap och ekologi. Det baserades på intervjuer, inventeringar, modelleringar samt litteraturstudier.
Projektet samarbetade med Naturvårdsverket i projektet Större betesfållor och lönsamma lantbruk.
Resultat
Kalkyler i projektet visar att de ekonomiska förutsättningarna för fortsatt betning förbättras om man sammanfogar de små spridda betesmarkerna med intilliggande nedlagd och nedläggningshotad jordbruksmark och mellanliggande skog. Ekologisk nötköttsproduktion i sådana stora betes-skogsmosaiker är med nuvarande jordbruksstöd och miljöersättningar lönsammare än skogsplantering utom på mycket bördig mark i södra Sverige där granplantering beräknas bli lönsammare. Skogsbetet i betes-skogsmosaiker kan vara ett betydande komplement till det övriga betet under betessvackor, men skogens största betydelse är att sammanfoga små spridda betesmarker till rationella fållor. I samarbete med Naturvårdsverket framtogs kart- och rådgivningsmaterial för att i praktiken kunna skapa betes-skogsmosaiker för ekonomiskt hållbar betesbaserad köttproduktion och naturvård.
I projektet studerades också samspel mellan ekologisk nötköttsproduktion, skogsproduktion, klimatpåverkan och biologisk mångfald på åtta utvalda områden spridda i landet från Norrbotten i norr till Blekinge i söder. Därvid jämfördes följande framtidsscenarion under i ett 100-års perspektiv: Dagens markanvändning fortsätter, Maximal köttproduktion, Optimal naturvårdsskötsel, Maximal barrskogsproduktion, Maximal lövskogsproduktion samt Kombination lövskog och bete. Resultaten tyder på att kombinationen lövskog och bete, alltså lövskogsdominerade betes-skogsmosaiker, i många fall är ett mycket konkurrenskraftigt alternativ, som både ger god ekonomi och höga naturvärden.
Projektgrupp
Projektet leddes av Annemieke Gärdenäs, Göteborgs universitet, i samarbete med Mats Olsson, Urban Emanuelsson, Karl-Ivar Kumm, Anna Hessle och Frida Dahlström, samtliga SLU.
Publikationer
Vetenskapliga publikationer
Gärdenäs, A., Emanuelsson, U., Hessle, A., Kumm, K-I., Dahlström, F., Olsson, M. 2015. Organic beef and other ecosystem services produced at semi-natural pasture and forest mosaics. In: Stupak, I., Nielsen, T.F., Högbom, L., Clarke, N., Finer, L. (eds.). Book of Abstracts - Managing Forests to Promote Environmental Services. Department of Geosciences and Natural Resource Management, University of Copenhagen, Frederiksberg, 43.
Kumm, K-I., Hessle, A. 2020. Economic comparison between pasture-based beef production and afforestation of abandoned land in Swedish forest districts. Land 9, 42, doi:10.3390/land9020042.
Populärvetenskapliga publikationer
Kumm, K-I. 2015. Bättre klimat med fler träd. ATL 3 mars.
Ekman, T., Kumm, K-I., Emanuelson, M. 2016. Klimatsmart med fler kor i Norrland. Land Lantbruk 13 maj.
Kumm, K-I. 2016. Öppna igenväxta åkrar för att öka köttuppfödningen. ATL 17 november.
Kumm, K-I. 2018. Betande köttdjur istället för slyåkrar. Uppsala Nya Tidning 4 januari.
Kumm, K.-I., Dahlström, F., Emanuelsson, U., Gärdenäs, A., Hessle, A., Olsson, M., 2017. Mer ekologisk produktion på nedlagd jordbruksmark. Land Lantbruk 11 mars.
Dahlström, F., Hessle, A., Kumm, K-I., 2018. Bete i skog som en foderresurs, Forest Grazing as a feed resource. SLU, Inst för husdjurens miljö och hälsa, Rapport 44.
Kumm, K.-I., 2021. Betesbaserad köttproduktion och kolinlagrande virkesproduktion på nedlagd och nedläggningshotad jordbruksmark, SLU, Inst för husdjurens miljö och hälsa, Rapport 53.
Blom, G. et al., 2021. Mer naturbetesmarker och ekonomiskt bärkraftiga företag. Ett samverkansprojekt inom miljömålsrådets gemensamma åtgärdslista 2019. Naturvårdsverket, broschyr 2021, 10 sidor.
Kumm, K.-I., 2022. Stora betesmarker med växande träd för ekonomiskt och klimatmässigt hållbar köttproduktion. SLU, Inst för husdjurens miljö och hälsa, rapport 59.
Dahlström, F., Wallin, K. 2022. Obetad eller nötkreatursbetad skog – historik, skötsel och avverkningsresultat från en gård i Västra Götaland. SLU, Inst. Husdjurens miljö och hälsa, rapport 61.