ForPast: Kombination av bete och skog för att främja biologisk mångfald, djurvälfärd och ekonomi

Skogsbete var vanligt förekommande i Europa fram till 1800-talet. Betande djur skapade ett mosaiklandskap med artrika övergångszoner mellan skog och bete, så kallade skog-betesekotoner. Denna naturtyp står för en mycket hög biologisk mångfald och är därför ett ekosystem med stort skyddsvärde. Under 1800-talets andra hälft ökade skogen i värde och betesdjurens negativa effekter på skogen uppmärksammandes. Industrialisering, intensifierat skogsbruk och ny lagstiftning ledde till en separation mellan skog och jordbruksmark och förekomsten av dessa ekotoner minskade därmed drastiskt. Förlust av biologisk mångfald är ett globalt problem och det finns ett utbrett behov av åtgärder för att återskapa och sköta marker med högt biologiskt värde.

ForPast genomförs i samarbete mellan svenska och schweiziska forskare. De båda medverkande länderna skiljer sig mycket åt - Schweiz består av ca en tredjedel jordbruksmark och en tredjedel skog med långa sträckor av brynmiljöer mellan de två marktyperna. I Sverige är endast ca 7% av marken jordbruksmark och två tredjedelar skog, där små splittrade naturbetesmarker ofta ligger insprängda i skogen. Trots olikheterna hade det varit till nytta för båda länderna att utöka användandet av skogsmark till bete för effektiviserad skötsel, förbättrad lönsamhet och ökad biologisk mångfald. I Schweiz är fortfarande skogsbete förbjudet och betande av brynmiljöerna ersätts idag av arbetskrävande och kostsam mekanisk röjning. I Sverige tror vi att det finns en stor vinst i att beta skog tillsammans med öppna betesmarker då det skulle möjliggöra stora sammanhängande betesfållor med flera små naturbetesmarker sammanlänkade med skogspartier, som då mest skulle utgöra transportsträckor. I ett sådant system är det viktigt att inte betesdjurens betande och tramp leder till mekaniska skador på träden och eventuell efterföljande rötutveckling. I projektet kommer vi därför studera de kortsiktiga effekterna av bete istället för mekaniskt röjda skogsbryn i Schweiz, medan vi i Sverige kommer att observera långsiktiga effekter av bete genom att jämföra skog som varit betad under många år med obetad skog. 

Förutsättningar för att utnyttja skog till bete är att det inte påverkar lönsamheten eller djurens välmående negativt. Projektet syftar därför till att studera:

• Hur betandet påverkar skogens hälsa och produktion - i vilken grad ökar förekomsten av mekanisk skada och rötskador till följd av djurtramp och bete?
• Hur betandet påverkar förekomsten av olika djur- och växtarter – ger bete större biologisk mångfald och i så fall hur och varför?
• Hur bete i skog påverkar gårdens lönsamhet – hur förändras intäkter och kostnader i djur- och skogsproduktionen när man kombinerar skog och bete jämfört med att de hålls åtskilda?

På gårdarna i Schweiz studeras dessutom: 

• Hur tillgången till skog påverkar djurens välfärd – minskar förekomsten av exempelvis värmestess och får djuren större möjlighet att uttrycka naturliga beteenden?
• Hur skogsbete påverkar köttets kvantitet och kvalitet – påverkas djurens tillväxt och köttets egenskaper av att djuren också betar skog?