Från fält till flyttväg – gäss och förvaltning

Dagens jordbrukslandskap erbjuder idealiska villkor för betande gäss, där de är talrikare än någonsin förr. Gässens påverkan på grödor och ekosystem skapar konflikter och stora samhällskostnader. De rör sig mellan länder, vilket gör förvaltningen komplex och omfattar många intressenter.

Flyttvägsförvaltning kräver således kunskap om hur gässen rör sig och vilka behov de har under hela året, samt hur man kan motverka skador och konflikter. Dessutom behövs kunskap om hur människan ser på gässen och deras förvaltning samt hur vi kan underlätta adaptiv flyttvägsförvaltning. 

Vi ser fortsatt stora kunskapsbehov och kommer tvärvetenskapligt att studera ekologiska och mänskliga frågeställningar med koppling till förvaltningen av gäss, från fält till flyttvägsnivå. Vårt fokus kommer att vara vitkindade gäss men frågeställningarna och resultaten kan tillämpas på gäss generellt. 

Den vitkindade gåsen är den fågelart som idag orsakar de högsta ersättningskostnaderna för skördeskador i Sverige. Antalet vitkindade gäss ökar och fler befinner sig i Sverige under hela året, men vi vet inte ursprunget för de som övervintrar i Sverige eller de som rastar på inlandslokaler under vår och höst.

Arten är fortfarande fredad från allmän jakt trots att den nu är Europas talrikaste gås. Den skyddsjagas dock i stor omfattning i Sverige.

Projektet kommer att besvara frågeställningar om geografiskt ursprung, rörelsemönster, habitatval och effekter av skrämsel och skyddsjakt (t.ex skadeskjutningsfrekvens), men även hur gässens beteende påverkar synen på dem och tilliten till förvaltningssystemet bland de människor som berörs.

Projektdeltagarna deltar i förvaltningsgrupper på såväl lokal, nationell och internationell nivå, vilket gör att ny kunskap kan tillämpas omgående, till exempel i skötselplaner som utvecklas inom den europeiska gåsförvaltningsplattformen. 

Det är en utveckling av ett nyligen avslutat gåsprojekt som finansierats av Naturvårdsverket och Svenska Jägareförbundet.