Future Yields – hur klövviltets bete påverkar skogens utveckling och avkastning
NYCKELPUNKTER- Klövviltet kan påverka skogens tillväxt och skada framtida produktionsstammar
- Klövviltet kan påverka de framtida beståndens sammansättning
- Vi saknar kvalitativ kunskap om hur klövviltet begränsar framtida avkastning inom skogsbruket
Översikt
Medverkande
Mer relaterad forskning
Kort om projektet
Klövviltets bete kan påverka skogens trädslagssammansättning, tillväxt och ekonomiska avkastning. Projektet förväntas ge säkrare metoder för att mäta och tolka betesskador, samt för att bedöma hur stora begränsningar viltet innebär för avkastningen från skogsbruket.
I svenskt skogsbruk är älgens betesskador på ung tall särskilt betydelsefulla. Skadorna inventeras regelbundet, främst genom i älgbetesinventeringen Äbin, men enskilda inventeringar visar inte hur skador ackumuleras under ungskogsfasen eller vad de innebär för framtida virkesproduktion och intäkter. I Future Yields undersöker vi dessa samband genom återkommande fältinventeringar, hägnförsök och simuleringar av skogens utveckling.
Vi följer ungskogar i 14 referensområden längs en nord–sydlig gradient, där fodertillgången och klövviltssamhällenas täthet och artsammansättning varierar. Genom att inventera samma bestånd under flera år undersöker vi hur betesskador ackumuleras, hur betet förändrar trädslagssammansättningen och hur detta hänger samman med fodrets mängd och fördelning i landskapet. Vi prövar också hur urvalet av bestånd, antalet provytor och skillnader mellan inventerare påverkar tillförlitligheten i Äbin.
Vi jämför tallens tillväxt innanför och utanför hägn som utestänger klövvilt, både i yngre bestånd och i äldre bestånd som nått gallringsfasen. Vi undersöker olika typer av skador, inklusive sidoskottsbete, som kan påverka tillväxten men inte registreras i Äbin. Vi undersöker även hur röjning och gallring, där skadade stammar kan tas bort, påverkar skadornas långsiktiga konsekvenser. Resultaten används i Heureka för att beräkna framtida virkesproduktion och ekonomisk avkastning under olika förutsättningar.
Projektet förväntas ge säkrare metoder för att mäta och tolka betesskador. Vi prövar om mål för årliga skador är förenliga med målen för kvarvarande oskadade tallar. Genom att koppla uppmätta skador till skogens fortsatta utveckling kan projektet bidra till mer exakta skattningar av kostnaderna för viltskador på skog och välgrundade avvägningar mellan virkesproduktion och de värden som klövviltet ger genom exempelvis jakt.
Projektet genomförs inom ramen för SLU Skogsskadecentrums forskarskola, och resultaten avrapporteras löpande genom de etablerade kontakterna med skogssektorn inom SLU SSC:s verksamhet.
Johan Sonesson vid Skogforsk ingår också i projektgruppen.