Bakgrund

Klöv & Kronas relevans för sydsvenskt skogsbruk

Betestrycket är högt i södra Sveriges skogar, med förekomst inte bara av älg och rådjur, utan även starka stammar av kronvilt och dovvilt. Betesskador på tall uppskattas vara högre än uppsatta mål inom förvaltningen. Dessa betesskador orsakar kostnader och ett minskat handlingsutrymme för skogsägare att sköta sin skog.

Råd finns att finna om hur man kan anpassa sitt skogsbruk för att minska risken för höga skadenivåer. Det vetenskapliga underlaget bakom råden är dock ofta magert, med få publicerade studier, utförda på en relativt liten rumslig och temporär skala.  

Ett annat bekymmer för sydsvenskt skogsbruk, och som kräver mer forskning, är att ett högt betestryck kan påverka delar av den biologiska mångfalden negativt, t.ex sämre förutsättningar för trädbildning av de för mångfalden viktiga lövträden rönn, asp, sälg och ek (RASE).

Det saknas en god förståelse för vad södra Sveriges olika klövviltsarter äter annat än för enskilda populationer, hur konkurrensen arterna emellan påverkar produktionsstammarna, och hur deras utnyttjande av den stora jordbruksarealen påverkar risken för skador i skogen.

I forskningsprogrammet ämnar vi fylla flera av dessa viktiga kunskapsluckor. Vi ämnar också utveckla förbättrade uppföljningsmetoder och verktyg för förvaltningen, samt testa skademinskande åtgärder som direkt skyddar de värdefulla produktionsstammarna.

Om forskningsprogrammet får fortskrida genom samtliga tre faser finns det fina förutsättningar att även utvärdera lite mer långsiktiga effekter, så som synergier med biologisk mångfald och skogens resiliens, och hur klimatet påverkar sambanden mellan vilt och skog. Sådana aspekter är också av hög relevans för det sydsvenska skogsbruket. 

Varför ett viltforskningsprogram i södra Sverige?

Utvecklingen av södra Sveriges viltpopulationer har varit mycket dynamisk de senaste 50 åren, med särskilt stora fluktuationer i tätheten av älg och rådjur under 1980-90 talen. Sedan den nya älgförvaltningen startade 2012 har älgstammen i södra Sverige minskats, men verkar öka igen sedan ett par år tillbaka. Populationerna av dovhjort och kronvilt har däremot ökat snabbt sedan millennieskiftet. Landskapet påverkas av denna dynamik på ett sätt vi inte riktigt känner till, och kunskapsluckorna är många, inte minst när det gäller södra Sverige.

Utöver artsammansättning och tätheter av hjortdjuren har södra Sverige specifika förhållanden som särskiljer landsänden från övriga landet. Hjortdjuren betar i varierande grad på olika trädarter, och blandar in örter och gräs i sina dieter (Spitzer 2019). I södra Sverige ägnar hjortdjuren relativt mycket tid i det öppna jordbrukslandskapet. Vad de äter på åkrarna påverkar vad de äter i skogen (Jarnemo et al. 2022, Widén et al. 2023), vilket understryker vikten av att ha ett helhetsperspektiv över landskapet i både forskning och förvaltning. Det är främst älgar som orsakar de kostsamma skadorna på tallarna i produktionsskogen, men skador på gran orsakas främst av kronvilt (Jarnemo and Felton 2024) och rådjur (Bergquist et al. 2003).

Det finns indikationer på att det råder konkurrens mellan älgar och de mindre hjortarterna gällande foder i skogen, vilket kanske leder till ökade betesskador på tall (Pfeffer et al. 2021, Spitzer et al. 2021). Denna konkurrens är troligen högre i södra än i norra Sverige på grund av viltsammansättningen och de mer grandominerade skogslandskapen som begränsar tillgången av foder i den uppvuxna skogen (Juvany et al. 2023).

I södra Sverige finns det relativt färre tallar inom beteshöjd än i norr, vilket också ökar risken för att skogsägare erfar höga andelar skadade tallstammar i sina bestånd (Wallgren et al. 2024). Klimatförändringarna påverkar södra Sverige starkt, och viltpopulationer som lever i de mest sydliga delarna av sina utbredningsområden visar redan på negativa effekter av värmestress och klimatrelaterade sjukdomar (Felton et al. 2024). Av samtliga dessa anledningar är det relevant att låta en större forskningsprogram fokusera på sambanden mellan viltet och skogen i just södra Sverige.