Forskningsprojekt
För programmets olika teman i Klöv % Krona planeras ett antal projekt i Fas 1 och Fas 2.
Projektlista Fas 1
P1 (Tema 1-4). Etablering av övervakningsområden och basinventering
Programmets ryggrad kommer bestå av studieområden där vi årligen övervakar viltet och skogen, vad gäller skogstillståndet, habitategenskaper, landskapets användning och viltpopulationernas sammansättning. På så sätt genereras kunskap om de landskap inom vilka vi genomför riktade försök. Vi kallar detta för basinventering.
SLU har sedan många år övervakningsområden för vilt på flera platser i centrala och norra Sverige, och i Södermanland (Öster Malma) och Kronoberg (norr om Växjö). Det är således stora delar av södra Sverige som saknar sådan övervakning. För att möjliggöra jämförelser med dessa områden ska vi härma designen till stora delar, men kan justera områdesstorlek och datainsamling så det passar våra specifika syften.
Fyra övervakningsområden i södra Sverige väljs ut. Liknande SLUs design kan dessa övervakningsområden bestå av ca 20 x 20 km stora områden inom vilka det finns 30-50 permanenta km-rutor med provytor längs ramen. Ungskogar som befinner sig inom eller i närheten av km-rutorna inventeras särskilt, med tätare distribution av provytor. I provytorna mäter vi årligen in data kring skador, fodertillgång, betestryck, stamantal, trädhöjd samt spillningstäthet. Bestånd för särskilda försök väljs ut inom dessa övervakningsområden. För att maximera möjligheten att studera samband mellan foderutbud och antal hjortvilt, bör de fyra områdena variera så mycket som möjligt vad gäller viltpopulationernas sammansättning och tätheter. Fokusområden för Äbin kan vara lämpliga. Vi utvecklar, testar och utvärderar inventeringsmetoderna under Fas 1, så att den permanenta basinventeringen är etablerad när Fas 2 startar.
P2 (Tema 1-2). Undersökning av möjligheterna kring experiment på landskapsskala som innefattar både skogsskötsel och jakt
Under år 1 undersöker vi vilka förutsättningar som krävs för att i forskningssyfte, på stor landskapsskala, vrida på båda de två rattar som frekvent har identifierats som fundamentala för att hantera viltskador i Sverige: antalet djur och mängden foder. Båda rattar påverkar också hjortarternas konkurrens, slaktvikter och reproduktion. Att i forskningssyfte manipulera dessa rattar på en skala stor nog att vara relevant för de stora växtätarna är svårt och har ännu aldrig utförts i Skandinavien. I brist på kontrollerade experiment på landskapsskala har forskningsprojekt ofta angripit problemet genom att jämföra olika områden med varandra. Vad man finner då är i regel svaga samband som inte lätt kan översättas till förvaltningsråd, eftersom effekternas storlek varierar mellan län och ÄFOn som ett resultat av andra påverkansfaktorer. Istället skulle det behövas särskilt designade försök på landskapsskala, där både fodertillgång och vilttäthet påverkas för att utröna effekter på betet (Wallgren et al. 2024).
P3 (Tema 1). Försöksutlägg etablering av trädbildande viltfoderåkrar
De flesta tidigare erfarenheter av foderskapande åtgärder har grundats i principen att utnyttja det som redan finns, alternativt gynna en självföryngring. I det här projektet vill vi pröva etableringsmetoder för trädbildande viltfoderåkrar, där fokus ligger på viltfoder på kort sikt och inblandning av naturvårdsträd, framförallt ek, på lång sikt.
Försöket kommer testa etableringsmetod som sådd gentemot plantering, samt burar för enskilda träd. Viltfoder kommer i första fasen vara snabbväxande vedbildande trädslag som är goda skottbildare. Syftet med projektet är i första hand att utveckla synergier mellan markägares viltintresse och naturvårdande åtgärder. Första skedet i undersökningen blir att tillsammans med en mindre referensgrupp av jägare och skogsägare skapa trädslagssammansättningen.
P4 (Tema 1, 3 och 4). Ramverk för prognosverktyg av skogstillstånd med varierande skadenivåer och trädslag
En del av syftet med programmet är att underlätta valet av investeringar i plantskydd och trädslag. Ett första steg blir att beskriva konsekvenserna av olika beståndsskadenivåer, genom att göra framskrivningar av skog med olika investeringar i plantskydd mot vilt. I dagsläget används i Sverige ofta modellpaketet Heureka för framskrivning av bestånd och sortimentandelar, som kombineras med uppdaterade beräkningar av pris och kostnadsbilder och därmed levereras prognos av råvarutillgång och ekonomiskt utfall.
I Fas 1 kommer vi att forma det ramverk som ligger till grund för doktorandprojektet i Fas 2. Här identifierar vi vilka befintliga modeller som kan användas för skogstillstånd med varierande betesskade-nivåer och var vi behöver inhämta eller sammanställa data för nya modeller.
P5 (Tema 1 och 2). Steg 1 i undersökning om förutsättningarna att märka älgar och hjortar inom ramen för forskningsprogrammet
Tidigare satsningar har genererat kunskap om hjortviltets rörelsemönster i vissa delar av södra Sverige, men det kvarstår stora kunskapsluckor om hur älgar och hjortar rör sig och interagerar i de sydsvenska landskapen. I början av Fas 1 ska vi kartlägga dessa kunskapsluckor och undersöka möjligheterna och kostnaderna för att märka älgar och representanter av de mindre hjortarterna inom programmets övervakningsområden. Att märka vilda djur och att sedan omhänderta stora mängder data medför utmaningar. Men vinsterna kan bli stora vad gäller förståelsen för hur djuren påverkas av markanvändning, skogsskötsel, jakt, klimat och inbördes konkurrens. Om vi anser att behoven är stora nog, och förutsättningarna är goda, skaffar vi extern finansiering till detta så att projektet kan sätta igång i början av Fas 2.
P6 (Tema 3). Syntes av metoder, val och teknik för repellenter som viltskydd
Det behövs en syntes i vägar framåt för plantskydd för sydsvenskt skogsbruk för att öka effektivitet och kunskap om verkningsgrad. Samtidigt kan forskning bidra med insikter i mekanismerna bakom repellenternas funktion, vilket i sin tur kan förbättra produktutveckling. I det här projektet sammanställer vi publicerad kunskap inom teknik, metod och material för plantskydd i lokal och global skala.
P7 (Tema 4). Steg 1 i utveckling av en ny inventeringsvariabel till Äbin för bättre följsamhet med betestrycket
I Äbin registreras tre typer av viltskador: toppskottsbetning, stambrott och barkgnag/fejning, och även om i varje fall den förstnämnda har visats korrelera med sidoskottsbetning (Wallgren et al. 2013) har den troligen låg samstämmighet med betestryck. Om en minskning i älgtäthet visar sig först som en minskning av sidoskottsbete, innan den så småningom yttrar sig i form av minskat toppskottsbete på tall, så har Äbin i dess nuvarande utformning sannolikt liten möjlighet att visa detta. Därför vore det önskvärt att kunna komplettera Äbin med en inventeringsvariabel med högre känslighet för betestryck på tall, företrädelsevis mängd betade sidoskott. En sådan variabel måste designas ändamålsenligt och testas praktiskt innan dess användbarhet blir tillförlitlig. I Fas 1 börjar vi utvecklingen av denna variabel (Steg 1), och i Fas 2 börjar vi samla in data inom övervakningsområdena, och utför analys och utvärdering av konceptet (Steg 2). Resultat levereras till Skogsstyrelsen som har ansvar för Äbin som metod och som beslutar om vilka inventeringsvariabler som ska ingå.
Projektlista Fas 2
Doktorandprojekt 1
(Tema 1) Viltanpassad skogsskötsel och dess effekter på skogsproduktion och fodertillgång
Viltanpassad skogsskötsel innebär anpassningar av skogliga åtgärder med syftet att få lägre skadenivåer i skogen. Utöver att minska risken för skador kan sådana åtgärder ha andra effekter som är relevanta för skogsbruk och viltförvaltning. Vi testar experimentellt effekten på produktionsstammarnas tillväxt, tillgången på foder och graden av foderutnyttjande av: varierande intensitet av markberedning (Studie I); viltanpassad vs konventionell röjningsstrategi (Studie II); kantzonernas (i äldre skog) ljustillgång och skötsel (Studie III); samt tillgängliggörandet av ris vid gallring och slutavverkning (Studie IV). I samtliga studier sätter vi våra resultat i relation till hjortstammarnas tätheter genom data från basinventeringen i övervakningsområdena, vilka kommer representera en så stor variation som möjligt beträffande tätheter av vilt.
Doktorandprojekt 2:
(Tema 2) Samlevande hjortviltsarters konkurrens och dietöverlapp – konsekvenser för flerartsförvaltningen och påverkan på skogsbruket
Drivet av hypoteser genererade från vår tidigare forskning (Felton et al. 2020, Spitzer et al. 2021) undersöker vi resursutnyttjande och dietöverlapp hos samlevande klövviltsarter i relation till fodertillgång, klövviltets artsammansättning och täthet (Studie I); relation mellan djurens dietsammansättning, deras vikter och reproduktion, och betestrycket i skogen (Studie II); relation mellan djurens intag av risväxter och intag av tall och huruvida detta kan kopplas till skadenivån på tall (Studie III); samt att vi testar att använda nya underlag gällande foderuppskattningar i landskapet för att bättre förstå variation i betestryck (vilttätheter) och skador mellan olika älgförvaltningsområden (Studie IV).
Doktorandprojekt 3:
(Tema 1, 3 och 4) Skogstillståndet och ungskogens utveckling i relation till hjortviltets bete
Projektet fokuserar på produktionsaspekter, där doktoranden skapar modeller för höjdutveckling och diameterfördelningar i betad vs obetad tallskog (Studie I); genom betessimulering (klippning) studerar kompensatorisk tillväxt hos björk, lärk och ek (Studie II); och studerar repellenters effekter på framtida skogstillståndet för barrskog, ädellöv, snabbväxande löv (Studie III) samt utför framskrivningar på omloppstid av olika tekniker för plantskydd för ekonomi, produktion, kolinlagring, och trädslagssammansättning (Studie IV).
Separata projekt
Givet extern finansiering ämnar vi seniora forskare, ibland tillsammans med postdocs, även utföra ett antal projekt som är separata från doktorandprojekten. Här är förslag på sådana projekt som underlag till utveckling av Fas 2: