Fyra temaområden

Skogsskötsel och fodertillgång

Här studerar vi hjortviltets påverkan på ungskogens utveckling och kvantifierar var anpassningsutrymmet finns inom dagens skogsbruk som ägare arbetar med under omloppstiden, för att minska risken för höga nivåer av betesskador och samtidigt bibehålla goda förutsättningar för skogsproduktion, s.k. viltanpassad skogsskötsel. Det innebär i praktiken att huvudstammarnas tillväxt och kvalitét främjas genom att betet riktas om till andra foderkällor (bistammar, sly, busk- och fältskikt).

Idag saknas i stort sett kvantifieringar av foderproduktion och foderutnyttjande inom såväl konventionell som viltanpassad skogsskötsel, med resultatet att potentialen för att öka fodermängden är okänd. Många viltanpassade åtgärder innebär en fördyrad skogsskötsel, vilket behöver sättas i relation till minskade skadenivåer, och därför ska resultaten också kunna kopplas till tidsåtgång och kostnader.  Vi utvecklar slutligen också prognoser och scenarier för framtidens skog i relation till hjortviltets bete, i form av tillväxt, kolbalans, ekonomi och skogstillstånd.

Viltekologi och viltpåverkan i skogen 

Temat fokuserar på hjortarternas ekologi, dietöverlapp och konsekvenser av detta för viltförvaltningen. Vi försöker skapa en helhetsbild av hur hjortarternas födointag, dietöverlapp och konkurrens relaterar till skogsbruket, samt samband mellan foderutbudet, betestrycket, viltpopulationerna (arter och tätheter), och djurens vikter och reproduktion (som vi för enkelhetens skull i ansökan kallar för djurens “välmående”).

Skademinskande åtgärder 

I det här temat ämnar vi testa repellenter och skrämseltekniker, enskilt och i kombination med foderskapande åtgärder. Syftet är att testa effektiviteten av olika typer av skademinskande åtgärder som direkt skyddar skogsbrukets plantor. Vi studerar hur effektiviteten i åtgärderna kan bero av omgivande landskap och viltpopulationer, och varför vissa metoder fungerar bättre än andra. Forskningen sker i nära samarbete med de som utvecklar nya medel och metoder.

Uppföljningsmetoder och andra verktyg

Vi utvecklar bättre uppföljningsmetoder för betestryck och fodersituation på stor skala samt andra verktyg som efterfrågas av förvaltningen idag. Här samlas framförallt kortare och mer konkreta projekt med direkt utveckling av modeller eller inventeringsmetoder som sen kan användas i större system för övervakning.

Definitioner

Viltanpassad skogsskötsel = anpassningar av skogliga åtgärder som utförs inom dagens skogsbruk som ägare arbetar med under omloppstiden, för att minska risken för höga viltskadenivåer. Åtgärderna kan utföras vid val av trädslag, markberedning, föryngringsmetod, röjning, gallring och avverkning. 

Foderskapande åtgärder = extra åtgärder man som markägare kan utföra för att skapa foder men som inte är del av det reguljära skogsskötselarbetet. Detta kan vara t.ex. etablering av viltåkrar, gynnande av viltfoder på kraftledningsgator och skogsbilvägar.

Skademinskande åtgärder = åtgärder man utför för att skydda individuella plantor från bete, men som inte inkluderas i konceptet “viltanpassad skogsskötsel”. Skademinskande åtgärder inkluderar kemiska och mekaniska repellenter, hägn och skrämseltekniker.