Täthetsskattningar av klövvilt
NYCKELPUNKTER- SLU skattar tätheter av klövvilt på uppdrag av Naturvårdsverket
- Data från olika inventeringsmetoder kombineras
- Resultaten ger beslutsunderlag för viltförvaltningen
Översikt
Medverkande
Mer relaterad forskning
Kort om projektet
En hållbar klövviltsförvaltning kräver tillförlitliga skattningar av populationernas täthet och utveckling, samt prognoser för hur avskjutningen påverkar dem. SLU har flera pågående uppdrag från Naturvårdsverket att skatta viltpopulationernas täthet och validera övervakningsmetoder.
Sedan 2021 tar SLU årligen fram skattningar av älgtäthet för Sveriges älgförvaltningsområden på uppdrag av Naturvårdsverket. Sedan jaktåret 2023/24 ingår även en årlig översikt över älgförvaltningens utveckling och genomförande, och sedan 2026 ett prognosverktyg för att beräkna framtida stam beroende på nuläge och planerad avskjutning.
Arbetet ger återkommande skattningar av älgpopulationernas storlek och förändring, med redovisning av osäkerhet och skillnader mellan områden. Vi undersöker även hur inventeringsmetoder och modeller kan utvecklas för att följa fler klövviltsarter. Fortsatt arbete omfattar utveckling och samordning av modeller för älg, vildsvin och kronhjort samt prövning av hur data från exempelvis viltkameror och drönare kan komplettera befintlig övervakning.
Vi utvecklar och validerar populationsmodeller med nationella förvaltningsdata och observationer från referensområden för klövvilt. Underlaget omfattar avskjutningsstatistik och inventeringsdata, bland annat jägarnas observationer i Älgobs. Vi undersöker hur inventeringsinsats, geografisk täckning och variation mellan år påverkar skattningarnas osäkerhet. Analyser av avskjutningens fördelning mellan kön och åldersklasser visar hur jakten genomförs och ger underlag för prognoser över populationernas utveckling.
Resultaten ger myndigheter, markägare och jägare underlag för att formulera avskjutningsmål och följa upp förvaltningen. Tillförlitliga beslut förutsätter omfattande och geografiskt representativ datainsamling; nya metoder behöver utvärderas innan de kan ersätta etablerade underlag.
Genomförandet av uppdragen sker i nära och löpande dialog med Naturvårdsverket och länsstyrelserna, med omfattande utbildning och kommunikation av resultaten på lokal och regional nivå runt om i Sverige.
Publikationer
Widemo, F. & K. Leonardsson. 2026. Älgstammens utveckling: älgförvaltningen i siffror jaktåret 2025/26. 29 pp in Swedish. Department of wildlife, Fish & Environmental Studies Report, Swedish University of Agricultural Sciences. https://doi.org/10.54612/a.1pm5mk1h63
2. Hofmeester, T. R., Åstbom, D., Andersson, J., Frauendorf, M., Stenbacka, F., & F. Widemo. 2026. Inventering av älg med drönare: Utveckling av metodik för uppskattning av täthet, könskvot och reproduktion. Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vilt, fisk och miljö) No. 2026.2 https://doi.org/10.54612/a.4mafh3bj8a
3. Lindström, T., Aguirre Perez, R., Barabás, G., Frauendorf, M., Widemo, F. & T. Hofmeester. 2026. Metod för uppskattning av vildsvinspopulationen i Sverige. Naturvårdsverkets rapport 7227. https://www.naturvardsverket.se/4a4e46/globalassets/media/publikationer-pdf/7200/978-91-620-7227-8.pdf