Vindkraft i skogslandskapet – lärdomar och frågor framåt

Exkursionen samlade ett tjugotal deltagare: forskare från WindyForests, projektets referensgrupp och lokala intressenter. Syftet var att samla erfarenheter och perspektiv kring vindkraft i skogslandskap och att ge deltagarna möjlighet att bidra med inspel till projektets fortsatta arbete.

Under dagen besöktes Högalidens vindkraftspark, Svartbergets forskningsstation, ICOS klimatforskningsstation och SLU:s skogliga fältförsök vid Åheden. Presentationer från vindkraftsbolag, markägare, bygdeförening och forskare varvades med diskussioner. Här sammanfattar vi de teman som främst lyftes och de frågor vi tar med oss.

WindyForests finansieras av forskningsrådet Formas och drivs av SLU, med deltagare från Umeå universitet, Uppsala universitet och RISE.

Tillståndsprocesser i otakt med tekniken

Tillståndsprocesserna för etablering av vindkraft tar lång tid, samtidigt som den tekniska utvecklingen går snabbt. Högaliden visar tydligt hur detta krockar. Parken har 25 verk med en totalhöjd på 200 meter. Innan den byggdes fick bolaget ansöka om ett ändringstillstånd för att kunna placera ut färre men större verk än ursprungligen planerat.

I takt med den tekniska utvecklingen fortsätter verkens höjd att öka. I den intilliggande planerade parken Högaliden 2 har Holmen Energi sökt tillstånd för verk på upp till 300 meter. När det tar många år från ansökan till byggstart riskerar de turbinmodeller som tillståndet bygger på att hinna bli inaktuella. Resultatet kan bli nya prövningar och ännu längre processer.

Intressen relaterade till säkerhet och beredskap 

Samhället har generellt fått ett ökat fokus på säkerhet och beredskap, och det märks tydligt även inom vindkraften. Det har blivit svårare att i ett tidigt skede få tydliga besked om huruvida en etablering är förenlig med försvarets intressen. Besked kan komma sent och även ändras under processens gång.

Beslutsunderlagen är dessutom ofta sekretessbelagda. Det gör det svårt för etableringsbolagen att veta vad som skulle kunna justeras för att ett projekt ska kunna godkännas. Deltagarna diskuterade om säkerhetsprövning av viss personal skulle kunna ge ökad insyn, men det är osäkert om det faktiskt skulle underlätta processen. Frågan om hur försvarsintressen och andra samhällsintressen ska kunna samverka bättre framstod som en av de mest angelägna frågorna.

Samtidigt skulle det ökade fokuset på säkerhet och beredskap också kunna öppna nya möjligheter för vindkraften. Lokal energiberedskap och energitrygghet efterfrågas allt oftare i samrådsprocesser, men i dagsläget finns det inte förutsättningar att erbjuda lokal elförsörjning genom vindkraft vid exempelvis kris eller krig. Om tekniska och organisatoriska lösningar utvecklas som gör det möjligt att upprätthålla elförsörjningen lokalt, även när det övergripande elnätet inte är tillgängligt, skulle vindkraft kunna bli ett mer attraktivt alternativ ur ett beredskapsperspektiv. 

Lokal nytta – möjligheter och frågor om rättvisa

Vindkraften kan ge betydande lokala värden. I Botsmark och Åkullsjön bildades bygdeföreningen Båfu för att bygderna skulle få direkt kontakt med vindkraftsbolagen. Bygdemedlen har sedan dess finansierat en rad projekt för bygdens gemensamma bästa. Högaliden har dessutom lokalt anställd driftspersonal som arbetar från ett driftskontor i parken, något som skiljer den från många andra parker.

Samtidigt väckte frågan om rimlig ersättning till närboende diskussion. Ersättningsmodellerna ser olika ut för olika parker, och delar av ersättningen avgörs genom förhandlingar mellan de berörda och bolagen. Detta väcker frågor om makt och ojämlikhet, och om hur skillnader i vem som får vad kan leda till misstro.

Markägarnas förändrade roll

Med ökande erfarenhet av vindkraftsprojekt har det blivit tydligare vilka krav som markägare behöver ställa på bolag som vill arrendera deras mark. Det gäller både det förarbete bolagen lägger ner och hur de tar hänsyn till andra intressen och genomför samråd.

Samtidigt har allt fler markägare börjat etablera egen vindkraft, en utveckling som är intressant att följa. När samma bolag äger både marken och vindkraftverken förändras förutsättningarna. Det kan öppna för en bättre samordnad landskapsplanering, där skogsbruk och vindkraft planeras tillsammans i stället för var för sig.

Renskötseln och de samlade effekterna

För renskötseln är tillgången till bete avgörande. Vindkraftverk stör renarnas betesro och kan försvåra flyttningar av renar. I flera aktuella projekt finns därför avtal om att tillfälligt stänga verken när renar flyttas.

Renarna splittras lätt i parkerna, vilket ställer högre krav på renskötarna att samla dem. Ibland söker sig renarna in på andra samebyars områden för att undvika parkerna, eller behöver stödutfordras när de inte kan beta där. Den största störningen sker under byggfasen, men otryggheten lever ofta kvar även när parken är i drift.

Ett återkommande budskap var att det är den kumulativa effekten av vindkraft, skogsbruk, vägar och annan exploatering samt klimatförändringarna som påverkar renskötseln mest, inte en enskild park. Ändå prövas etableringarna projekt för projekt. Det talar för att planeringen behöver ett landskapsperspektiv.

Vindkraft och skogsbruk påverkar varandra

Vindkraften och skogsbruket delar mark och påverkar varandra på flera sätt. I dag tas hänsyn till skogsskötseln framför allt i projekteringsskedet. Under drift görs sällan särskilda anpassningar. De vägar som byggs till parkerna ersätts via arrende, men de gynnar också skogsbruket.

Samspelet går dock djupare än så. Skogens struktur påverkar hur vindstyrkan varierar över landskapet och därmed hur mycket el verken producerar. Luftvirvlarna bakom verken kan i sin tur påverka lokalklimatet i skogen.

Inom WindyForests modellerar forskare detta samspel med hjälp av atmosfärsmodeller, laserskanningsdata och AI. De undersöker både hur olika sätt att sköta skogen påverkar potentialen för vindkraft och om vindkraftverken kan öka eller minska risken för vind- och frostskador i skogen. Modelleringen ska sammanlänkas med projektets landskapsmodellering med målet att få en heltäckande bild av hur olika värden och intressen i skogslandskapet samverkar, och att hitta möjligheter att minska konflikter och öka synergier på landskapsnivå.

Vid fältförsöken på Åheden visades exempel på skogsbruk med och utan hyggen, i form av slutavverkning, blädning och luckhuggning. Diskussionerna handlade om hur valet av skötselmetod påverkar landskapets olika värden. Det gäller biologisk mångfald, virkesproduktion, renskötsel och klimat, men också förutsättningarna för vindkraft.

Legitimitet och lokal acceptans – mer än teknik och tillstånd

Tidigare forskning har visat att vindkraften drivs av flera starka samhällsmål. Det handlar om klimatomställningen och behovet av fossilfri el, om regional utveckling genom investeringar och jobb på landsbygden, och om ett säkrare och mer självförsörjande energisystem.

Samtidigt handlar motståndet ofta om legitimitet, rättvisa och konkurrens om mark. Det kan gälla bristande lokalt inflytande, en ojämn fördelning av nytta och kostnad, oklara ansvarsförhållanden i tillståndsprocessen eller rennäringens och samernas rättigheter.

WindyForests kommer att undersöka hur aktörer och beslutsfattare ser på dessa drivkrafter och hinder samt möjliga vägar framåt. Projektet kommer också att studera hur väl politiken hänger ihop, både mellan olika politiska nivåer, från EU till kommun, och mellan olika sektorer.

Under exkursionen vittnade deltagarna om en bredd av reaktioner i bygderna, från positiva till mer kritiska. Ett förslag för att möta oro var att låta personer som bott nära vindkraft träffa dem som står inför en etablering.

Levande labb – samverkan på landsbygdens villkor

WindyForests kommer att genomföra tre levande labb, geografiskt utspridda i södra, mellersta och norra Sverige. I varje labb möts forskare och lokala aktörer under ungefär ett år, genom intervjuer och en serie gemensamma träffar. Tillsammans beskriver de nuläget, formulerar visioner för landskapet och tar fram möjliga vägar framåt. Projektets modellering visar sedan vad dessa vägar kan innebära för skogen, vindkraften och andra värden i landskapet.

Arbetssättet har flera fördelar. Beslutsunderlaget blir bredare när lokal och erfarenhetsbaserad kunskap möter vetenskaplig kunskap. Det ger bättre förutsättningar för en rättvisare fördelning av nytta och börda, var vindkraft kan och inte kan etableras, samt för att hitta synergier i stället för att öka polariseringen. När aktörer lär känna och litar på varandra kan genomförandet också bli smidigare.

Samtidigt finns särskilda utmaningar för samverkan på landsbygden, där konceptet Levande labb hittills använts betydligt mindre än i städer. Forskning visar att gles bebyggelse, åldrande befolkning, långa avstånd till myndigheter och olika traditioner av medborgardeltagande kan göra det svårare att samla och behålla en bred grupp deltagare. Det kräver tid att lära känna platsen och bygga förtroende.

Ett viktigt medskick från exkursionsdeltagarna var att sammansättningen av aktörer i de levande labben behöver vara balanserad. Deltagarna betonade också värdet av att lära av varandras erfarenheter, till exempel genom exkursioner till befintliga vindkraftsparker.

Tankar på vägen

Dagen visade hur tätt sammanflätade frågorna som berörs inom ramen för WindyForests är. Ett sent besked från försvaret, en förhandling om ersättning, en ny väg genom skogen och en renhjord som byter betesmark hänger samtliga ihop i samma landskap. Ingen enskild aktör kan lösa dem på egen hand, och inget enskilt perspektiv räcker för att förstå dem.

WindyForests spänner över de tekniska, politiska, mänskliga och ekologiska aspekterna av vindkraftsetableringar i skogslandskap. Exkursionen samlade alla dessa i en och samma dag: från vindmätningar och tillståndsprocesser till bygdemedel, renbete och skogsskötsel. Den gav därmed en försmak av de frågor som projektet kommer att arbeta vidare med framöver.

WindyForests tackar alla deltagare och medverkande för en givande dag.