Så här fungerar granbarkborreprognosen
I den nationella granbarkborreövervakningen samlas granbarkborrar in med hjälp av feromonbetade fällor på olika platser runt om i landet; dels på SLU:s skogliga försöksparker, dels på ett antal orter där Skogsstyrelsen sköter övervakningen (Jonsell, 2022). Fällorna töms veckovis.
Temperatursummor för svärmning
Tidigare års veckovisa fällfångster har analyserats tillsammans med väderdata från försöksparkernas klimatstationer respektive från SMHI:s väderstationer i närheten av fällfångsterna. Två olika s.k. temperatursummor (se faktaruta nedan) har beräknats:
- Den kritiska temperatursumman när granbarkborrens svärmning startar på våren (här definierad som när i medeltal 14-17 % av säsongens totala fällfångst har fångats i fällorna, se tabell 1).
- Den kritiska temperatursumman från starten av svärmningen på våren tills att den nya generationen är färdig att börja svärma (här definierad som när minst 5 % av fällfångade granbarkborrar utgörs av den nya generationen).
Tabell 1. Kritiska temperatursummor för start av granbarkborrens svärmning på våren (baserad på en preliminär opublicerad rapport)
| Ort |
Temperatursumma (graddagar) |
| Asa (Småland), Tönnersjöheden (Halland) samt SMHI-orter (upp till Sala) |
37 |
| Siljansfors (Dalarna) och Jädraås (Gävleborg) |
30 |
| Svartberget (Västerbotten) |
39 |
Tabell 2. Kritiska temperatursummor från start av svärmning på våren till färdigutvecklade granbarkborrar och tills att den nya generationen är färdig att svärma (Fritscher D & Schroeder M, 2022). Tidpunkten för när granbarkborrarna är färdigutvecklade har angetts till datumet då temperatursumman uppgår till 60 % av temperatursumman för svärmning av den nya generationen (baserat på tidigare studier). Att det krävs en högre temperatursumma innan den nya generationen börjar svärma beror på att de först behöver göra ett näringsgnag under bark.
| Ort |
Temperatursumma för färdigutvecklade granbarkborrar (graddagar) |
Temperatursumma för svärmning av nya generationen (graddagar) |
| Asa (Småland), Tönnersjöheden (Halland) samt SMHI-orter (upp till Flen) |
300 |
500 |
| Siljansfors (Dalarna), Jädraås (Gävleborg), Svartberget (Västerbotten) samt SMHI-orter (från Sala/Sunne och uppåt) |
252 |
420 |
Hur räknas prognosen ut?
Väderdata hämtas dagligen från försöksparkernas klimatstationer resp. SMHI-stationerna. Fram till den dag som prognosen görs (eller åtminstone fram till den dag som årets väderdata har erhållits) används väderdata från 1 januari i år för att bygga upp temperatursumman som jämförs med ovanstående kritiska temperatursummor. Om temperatursumman som krävs för start av svärmning inte är uppnådd vid denna tidpunkt, görs en prediktion baserad på medelvärdet av alla dygnsmedeltemperaturer för varje dag (räknat från 1 januari varje år) som finns lagrat i databasen förtidigare år (för försöksparkernas stationer från 1990 och framåt, för SMHI-stationer maximalt 30 års tid). Eftersom prognosen av den nya generationens svärmningstidpunkt utgår från tidpunkten för starten av svärmningen på våren, jämförs den kritiska temperatursumman enbart mot temperatursummetillskottet efter detta datum (i praktiken börjar temperatursumman räknas från noll igen).
I och med att nya faktiska väderdata kommer till varje dygn, kommer prognosen bli säkrare ju närmare svärmningstidpunkterna den görs. Därför är det bra att titta på prognosen vid flera tillfällen, för att försäkra sig om vad årets fortlöpande väder innebär för tidpunkten för svärmning.
Hur används prognosverktyget?
Först väljs vilken plats prognosen ska gälla i menyn för klimatstation. Vid varje nytt val, hämtas de väderdata som gäller för den platsen och temperatursummorna räknas ut. Det beräknade datumet, utifrån den aktuella temperatursumman och den ovan angivna kritiska temperatursumman för starten av svärmningingen på våren redovisas i textrutorna. Genom att klicka på översta Visa-knappen, visas prognosen grafiskt, med utgångspunkt från det beräknade svärmningsdatumet, samt de beräknade datumen när nästa generations larver är färdigutvecklade resp. när svärmning beräknas ske.
Eftersom svärmningen är kraftigt beroende av rådande väder, t.ex. att temperaturen dagtid är hög, samt för att de kritiska temperatursummorna är beräknade värden med viss slumpmässig variation, kan datumet för den faktiska svärmningen ett visst år avvika från den beräknade. Därför går det, i den nedre textrutan där datumet är ifyllt, att ändra detta och fylla i det faktiska svärmningsdatumet. När Visa-knappen klickas, visas grafiskt och i tabell de nya tidpunkterna, utifrån det angivna datumet för 1:a svärmning.
Båda prognoserna kan visas samtidigt, för jämförelsens skull.
Hur tyder man diagrammet?
Linjerna i diagrammet har olika färger, med följande betydelse:
- Mörkblå linje visar temperatursumman som bygger på årets väderdata
- Ljusblå vertikal linje markerar dagen datum (d.v.s. datum för prognosen)
- Röd linje visar temperatursumman som bygger på historiska väderdata
- Orange vertikal linje markerar datumet för starten av svärmningen på våren
- Grön linje: Horisontell del visar nivån på den kritiska temperatursumman (se tabell ovan) som ska uppnås för att nya generationens granbarkborrar är fullbildade, medan den vertikala delen visar datumet när denna nivå beräknas uppnås.
- Lila linje: Horisontell del visar nivån på den kritiska temperatursumman (se tabell ovan) som ska uppnås för att nya generationens granbarkborrar ska svärma, medan den vertikala delen visar datumet när denna nivå beräknas uppnås.
Efter att svärmningen av nästa generation beräknats inträffa, påbörjas samma beräkningar för ytterligare en generation granbarkborrar. I gynnsamma år (t.ex. 2018) kan nämligen granbarkborren utveckla två generationer samma år. Det är viktigt att vara medveten om att oftast bara en mindre del av den nya generationen av granbarkborrar svärmar samma sommar som de utvecklats. De allra flesta väljer att övervintra innan de förökar sig. Ju tidigare på säsongen som den nya generationen är fullbildad, ju högre andel väljer att föröka sig samma sommar.
