Miljöanalys / Öppna miljödata / Databeskrivning:

SLU Våtmarkskarta – uppskattad potential för näringsrening

Uppdaterad: april 2026

Metadata

Utgivare
Institutionen för vatten och miljö, SLU
Finansiär
Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten, SLU (miljöanalysprogrammet Övergödning)
Nyckelord
våtmarker, fosfordammar, näringsrening, kväve, fosfor, övergödning, åtgärder, geodata
Datacitering

Djodjic, F., Markensten, H. och Geranmayeh, P. 2025. SLU Våtmarkskarta. https://gis.slu.se/data/slu_agriculture/Wetlands/2025/

Filformat
File Geodatabase
Språk
Svenska
Användbarhetsbegränsningar

Kartorna visar var det finns en beräknad reningspotential och kan inte ensamt användas som underlag för att anlägga våtmarker på en plats, utan bör kompletteras med ytterligare information. En separat bedömning behövs om platsen också är lämplig ur ett hydrogeologiskt perspektiv, så att den inte stör dräneringen av markerna runt omkring.

Kontakt, teknik
Ämnesområde
  • Markegenskaper och markkemi
  • Vattenkemi och hydrologi
Naturtyp
  • Odlingslandskap
  • Sjöar och vattendrag
  • Våtmarker
Sveriges miljömål
  • Ett rikt odlingslandskap
  • Ingen övergödning
  • Levande sjöar och vattendrag
  • Myllrande våtmarker
Relaterade verktyg och applikationer

Kartorna kan också visas i en så kallad Storymap, tillsammans med förklaringar och bakgrundsinformation: Våtmarkernas potential. Uppskattad potential att rena näringsämnen i Sverige 

Sammanfattning

Våtmarker och fosfordammar som anläggs eller restaureras i jordbrukslandskapet kan fånga upp fosfor och avskilja kväve som transporteras från åkermark och förhindra att de når sjöar och vattendrag. Våtmarker och dammar är därför viktiga åtgärder för att minska övergödningen. Alla våtmarker är dock inte lika effektiva på att rena näringsämnen. Två viktiga faktorer som styr den så kallade näringsämnesretentionen är våtmarkens storlek och hur mycket näringsämnen den tar emot.

Den här kartprodukten levereras i form av polygoner i formatet file geodatabase. Polygonernas storlek motsvarar den modellerade optimala storleken för våtmarken på den platsen. I attributtabellen finns för varje polygon uppgifter om våtmarkens rekommenderade storlek för att uppnå hög fosforrening, storleken på dess uppströmsområde (tillrinningsområde), andel åkermark i uppströmsområdet, samt belastning och modellerad reduktion av kväve och fosfor, uttryckta både i absoluta termer (kg/år) och per ytenhet (kg/ha vattenyta/år).  

Metoderna som används finns beskrivna i följande vetenskapliga publikationer och rapporter:

Djodjic, F., P. Geranmayeh, och H. Markensten. 2020. Optimizing placement of constructed wetlands at landscape scale in order to reduce phosphorus losses. Ambio 49:1797–1807. https://doi.org/10.1007/s13280-020-01349-1.

Djodjic, F., P. Geranmayeh, D. Collentine, H. Markensten, och M. Futter. 2022. Cost effectiveness of nutrient retention in constructed wetlands at a landscape level. Journal of Environmental Management 324:116325. https://doi.org/10.1016/j.jenvman.2022.116325.

Geranmayeh, P., Fredricsson, E., Markensten, H. och Djodjic, F. Våtmarker och dammars kostnadseffektivitet - Utvärdering av LOVA-stöd 2017-2021. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö Rapport 2025:2.

Geranmayeh, P., Markensten, H och Djodjic, F. 2024. Rådgivningsverktyg våtmarker - Optimerad placering och storlek för fosforretention. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö Rapport 2024:7.

Ladda ned data

Data kan laddas ned från SLU:s GIS-server.