Skydda hästarna mot kvarka – från vaccinets detaljer till attityder och smittskydd i praktiken
Smärtsam, smittsam och segdragen; Hästsjukdomen som kan “strypa” hästar finns världen över, och efter många års forskning blev ett svenskt vaccin tillgängligt. Nu, fem år senare, startar forskningen på nytt. Den här gången för att ännu djupare förstå: hur fungerar skyddet vi erbjuder våra hästar?
Strangles – ”att strypas”. Så lyder det engelska namnet på den hästsjukdom som vi i Sverige kallar kvarka. Sjukdomen orsakas av bakterien Streptococcus equi, som får lymfkörtlarna i hästens huvud- och halsregion att svullna och bilda bölder. I de värsta fallen kan dessa bölder hindra hästens lufttillgång.
Trots de ibland våldsamma symptomen klarar sig de flesta hästar utan en riktigt så hemsk utgång. Men det hindrar inte smittan, kvarka, att snabbt spridas mellan hästar när bakterien tagit sig in. De anläggningar inom hästnäringen som drabbas av ett utbrott möter en lång nedstängning, isolation och karantän - ofta med stora konsekvenser och förluster.
För att skydda hästar forskades det i många år kring möjligheten att ta fram ett vaccin. Till slut hittade forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Karolinska Institutet och Animal Health Trust tillsammans med bolaget Intervacc en formula som fungerade.
Vaccinera eller inte?
Trots att vaccinet funnits tillgängligt i Sverige i flera år är andelen vaccinerade hästar relativt låg. Varför det är så är en av frågorna den här forskningsstudien önskar besvara.
En del av forskningen sker på allra minsta nivå. Delar av forskargruppen, doktoranden inkluderad, är nämligen specialiserade på att förstå proteiner – några av de byggstenar som vaccinet är uppbyggt av.
Stöd forskning vid SLU
Forskarna undersöker också hur antikroppar och immunitet utvecklas hos hästen. Bland annat studeras hur antikroppar förs över från sto till föl och om det går att upptäcka antikroppar i saliv på samma sätt som i blodprov.
Men projektet stannar inte i laboratoriet. För att förstå hur skyddet mot kvarka fungerar i praktiken behöver forskarna också undersöka hur beslut kring vaccination och smittskydd fattas.
Smittspridningen av kvarka påverkas nämligen både av bakteriens egenskaper och av hur människor kring hästarna arbetar med biosäkerhet, smittskydd och vaccination. Därför undersöker projektet vilka faktorer som påverkar de val som görs – både kring vaccination och andra förebyggande smittskyddsåtgärder. Målet är att bidra med kunskap som kan användas för att förbättra förebyggande arbete mot kvarka.
Nästa steg för skyddet mot kvarka
Doktoranden hoppas att åren inom forskningsprojektet ska bidra med mer kunskap både om det skydd vaccinet ger och om attityderna till att använda det. Två perspektiv som tillsammans kan bidra till ett bättre skydd för svenska hästar.
Samtidigt är hon medveten om att det kan vara ett kontroversiellt ämne. Något som kan vara både positivt och problematiskt.
Faktaruta
- Går under det officiella namnet: Strangvac, ett multikomponentvaccin godkänt för användning hos hästar som skyddar mot S. equi
- Väntas pågå under perioden 2025-2028 och finansieras av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Intervacc.
- Doktorand i studien är Viktoria Langwallner, tillsammans med en forskargrupp bestående av:
- Huvudhandledare Eva Tyden, docent och forskare med inriktning parasitologi vid SLU
- Handledare Joakim Bjerketorp, forskare kring framtagning av flera vacciner vid SLU
- Handledare Sara Frosth, universitetslektor och forskare med inriktning bakteriologi vid SLU
- Handledare Angie Tegehall, forskare inom mikrobiologi vid SLU
samt: - Andrew Wallner, Chief Scientific Officer vid Intervacc
- Lars Frykberg, forskare vid SLU
Kontakt
-
PersonViktoria Langwallner, DoktorandHBIO, Farmakologi, toxikologi och parasitologi