Samma vatten, olika perspektiv: vad styr forskarnas syn på vatten?

Projektet Valuing Water: How disciplinary value systems shape water research samlar fem SLU-forskare som vill undersöka hur deras vetenskapliga bakgrund påverkar vilka frågor de ställer, vilka metoder de använder och vad de anser vara viktigt.

– När forskare från olika områden börjar samarbeta märker vi ganska snabbt att vi arbetar och pratar om vår forskning på olika sätt. Vi har också olika uppfattningar om vad som är bra forskning. En del skillnader är lätta att se, men andra är mer dolda. Vi vill förstå de här skillnaderna bättre och hur de påverkar samarbetet, säger Sofie Joosse, forskare vid institutionen för stad och land.

Olika frågor om samma sjö

Föreställ dig en sjö som påverkas av föroreningar och stigande temperaturer. En ekonom kanske undersöker kostnaderna för vattenrening, förlorade turistintäkter eller de ekonomiska konsekvenserna för det lokala fisket. En kulturgeograf kan i stället fråga sig vilka som använder sjön, vad den betyder för människor i närområdet och vems vardag som påverkas. En akvatisk ekolog kanske studerar hur förändringar i temperatur och näringshalter påverkar arterna som lever där. Samma sjö, men olika frågor, metoder och prioriteringar.

– Inom olika forskningsområden lär vi oss att se på världen på olika sätt. Vi får med oss uppfattningar om vilka frågor som är viktiga, vilka metoder som fungerar bäst och vad som räknas som tillräckliga bevis. Det sitter ofta så djupt att vi knappt tänker på det själva, förklarar Josefina Jonsson vid institutionen för ekonomi.

Även välbekanta begrepp kan betyda olika saker beroende på ämnesområde. Ett exempel är vattenkvalitet, som kan betyda olika saker och mätas på olika sätt. Gruppen planerar därför att ta fram en ordlista som visar hur vanliga vattenrelaterade begrepp används inom olika forskningsområden.

Att synliggöra det osynliga

Projektet samlar kompetens inom miljökommunikation, entreprenörskap, akvatisk ekologi, ekosystemvetenskap och akvatisk mikrobiell ekologi. Skillnaderna kan vara särskilt stora mellan samhällsvetare och naturvetare. När forskare ser på och värderar vatten på olika sätt kan det leda till missförstånd och ibland konflikter. Liknande problem kan uppstå mellan andra grupper som har olika intressen kopplade till vatten.

– Vi vill förstå varför människor med olika perspektiv ibland hamnar i konflikt eller fastnar i diskussioner som inte leder någonstans. Som forskare är vi inte alltid medvetna om vilka föreställningar och värderingar vi själva har med oss. Det har vi redan märkt i vår egen grupp, och vi misstänker att det är vanligt även i andra tvärvetenskapliga samarbeten, säger Jens Olsson vid institutionen för akvatiska resurser.

Genom att studera hur forskare arbetar med vattenfrågor vill gruppen lyfta fram skillnader i deras sätt att tänka som de annars kanske inte själva märker.

– Om vi blir mer medvetna om hur vi själva tänker kan vi också förstå varför det ibland är svårt att prata med forskare från andra områden, och vad vi kan göra för att samarbeta bättre, tillägger Jens.

Gruppen ska undersöka tidigare vattenforskning vid SLU för att se hur forskare från olika områden studerar och värderar vatten. De planerar också att intervjua forskare som deltar i tvärvetenskapliga projekt för att ta del av deras erfarenheter. Längre fram hoppas gruppen kunna göra en fallstudie som visar hur forskare från olika områden kan samarbeta för att ta sig an en vattenrelaterad utmaning.

– Vi har många planer, men vi vill också ge den här undersökningen den tid den förtjänar. En sak vi redan har upptäckt är att tvärvetenskaplig forskning verkligen tar tid, säger Malin Olofsson vid institutionen för vatten och miljö.

Att lära sig tala varandras språk

För forskarna själva innebär projektet också en möjlighet att utmana invanda sätt att tänka. Ishi Buffam vid institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning har en naturvetenskaplig bakgrund och är särskilt intresserad av att lära sig av kollegor som använder kvalitativa forskningsmetoder.

– Som naturvetare är jag van vid att arbeta med kvantitativa data och statistiska tester. Att förstå de metoder som används inom andra discipliner kan vara en utmaning, och det tar tid. Men det är också en del av poängen med projektet. Vi vill hjälpa varandra att förstå tillräckligt mycket för att kunna kommunicera och samarbeta över ämnesgränserna, utan att behöva bli experter på varandras forskningsområden, säger Ishi.

Bygga broar mellan forskningsområden

Gruppen menar att arbetet är viktigt även utanför vattenforskningen. Många av dagens stora utmaningar, som klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald, kräver kunskap från både naturvetenskap och samhällsvetenskap. Det är viktigt att förstå hur ekosystem och miljön fungerar, men också hur människor agerar och hur ekonomi, politik och samhälle påverkar utvecklingen.

– Vi kan inte lösa de här svåra problemen om vi bara håller oss inom våra egna forskningsområden. Vi behöver ta vara på olika slags kunskap och lära oss av varandra. IDA ger oss tid och möjlighet att utveckla sådana samarbeten, och det är viktigt både för oss som forskare och för SLU:s arbete med hållbar utveckling, avslutar Ishi.

Text: Cajsa Lithell

Deltagare

Deltagare i projektet Valuing Water: How disciplinary value systems shape water research:

• Sofie Joosse, institutionen för stad och land
• Ishi Buffam, institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning
• Josefina Jonsson, institutionen för ekonomi
• Jens Olsson, institutionen för akvatiska resurser
• Malin Olofsson, institutionen för vatten och miljö

Länkar

Mer information om IDA

SLU framtidsplattformar och tvärvetenskap