Trendspaning från ECLAS

Temat för konferensen var Take care, så det var kanske inte så förvånande att många av sessionerna och föreläsningarna handlade om att vårda och sköta fram landskapets värden även om temat även tolkats bredare. Under dagarna noterade vi ett antal andra trender som återkom i flera presentationer och key note-föreläsningar. 

Landskap som språk eller grammatik  

Flera av föreläsarna menade att de använde landskapet som metafor eller grammatik. Till exempel Noreen Masud från Bristol University, en av huvudtalarna, som i sina memoarer använder sig av det platta landskapet för att beskriva sitt känslotillstånd.

Samspel mellan människor och andra 

Ämnesområdet landskapsarkitektur behöver i allt högre grad ta hänsyn till annat än människor. Hänsynen vidgas till att innefatta t ex jord, vatten, växter, infrastruktur och djur. Det kräver nya sätt att tänka och arbeta med design, att fördjupa sin förståelse av andra och i sambandet med människor, för att kunna omsätta det i praktisk planering och gestaltning. Verket ”Pollinator pathmaker” av Daisy Ginsberg, omnämndes flera gånger – både kritiskt och intresserat. 

Vilka ord vi använder för att beskriva något har stor betydelse, redan där bestäms vad som är positivt och negativt och var prioriteringarna ligger. Ordvalet i sig är en del i designen.

Designern som trädgårdsmästare 

Som sagt var huvudtrenden att sköta och vårda fram landskapets värden. Susann Ahn från TU Wien talade om ’abrissmoratorium’ (rivningsstopp) och en av huvudtalarna, Charlotte Malterre-Barthes, talade för ett moratorium på att bygga nytt och vill istället att vi uppgraderar skötsel, ombyggnation och renovering.

De uttryckte sig kanske mest drastiskt, men många flera under dagarna menade att läget där vi behöver hantera klimatförändringar och skapa bättre förutsättningar för samspel mellan människan och alla andra, kräver processer där designbeslut sprids ut över längre tid. Då behöver designern vara mer av trädgårdsmästare och fler roller behövs som kan vara delaktiga i besluten. Begreppet non-design förekom också ett flertal gånger.

Vid Head of Schools-mötet diskuterades utkast till riktlinjer för landskapsarkitektutbildningar, som det blir spännande att få se färdigt.

Text: Emma Butler och Bodil Dahlman

Presentationer och workshops vid ECLAS-konferensen

Bodil Dahlman, Uppsala & Sally O’Halloran NMBU

Beyond Plant Identification: Transforming Plant Knowledge in Landscape Architecture Education for Planetary Challenges

För att möta utmaningar som förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar ställer vi om växtundervisningen på Landskapsarkitektutbildningen i Uppsala. Vi byter ut en stor del av växtidentifikationen mot kurser där växtkunskapen integreras med ekologi och/eller design. Vi vill att studenterna ska få en djupare och mer tillämpbar kunskap om växter för att kunna bygga resilienta växtsystem. På NMBU i Norge driver Sally O’Halloran (tidigare från the Sheffield School) en liknande utveckling. Vårt utbyte av kunskaper och erfarenheter är till stor nytta i processen.

Josephine Norrbo, Uppsala

The Manifesto as a Generative Force in Landscape Architecture: Revitalising Design Practice through Critique and Constraint

Lisa Norfall, Helena Mellqvist & Jitka Svensson, Alnarp

Workshop 273 Educating for Care: a workshop on critical thinking, inner development and studio pedagogy in Landscape Architecture

Johan Wirdelöv, Alnarp

Doing urban futures: Children's involvement and speculative design