Miljöövervakning

Sidan granskad:  2025-06-16

Sverige har ett väl utbyggt system för att dokumentera tillståndet i miljön och dess förändringar. Miljöövervakning är en grundbult i detta. Sedan 2002 finns ett nationellt program för mätningar av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten, sediment, nederbörd och luft med fokus på jordbruksområden.

Syfte

Syftet med CKB:s verksamhetsområde är att stötta den nationella miljöövervakningen med kvalitetsarbete och strategiskt utvecklingsarbete, att öka förståelsen och användbarheten av de miljöövervakningsdata som finns samt att utföra kompletterande provtagningsprojekt. CKB har också en viktig roll som expertstöd till regionala myndigheter och andra som bedriver miljöövervakning av växtskyddsmedel.

Den löpande miljöövervakningen av bekämpningsmedel som genomförs av SLU finansieras alltså inte av CKB utan av Naturvårdsverket. Miljöövervakning bedrivs också av regionala myndigheter runt om i Sverige.

Verksamhetsmål 2023 - 2027

  1. Strategisk utveckling och kvalitetssäkring av det nationella miljöövervakningsprogrammet
  2. Öka förståelsen och användbarheten av befintliga miljöövervakningsdata
  3. Genomföra provtagningsprojekt och ta fram kunskapsunderlag om växtskyddsmedel

Jämförelse mellan flödesstyrd och tidsstyrd provtagning

En ny rapport jämför två provtagningsmetoder som används för att mäta bekämpningsmedel inom den nationella miljöövervakningen: tidsstyrd (veckomedel) och flödesstyrd provtagning vid tillfälliga flödestoppar. Studien, som bygger på data från typområdet i Skåne (2009–2021), ger en bild av hur mycket halter kan variera under kort tid i små jordbruksbäckar och visar att flödesstyrd provtagning fångar fler ämnen i högre halter och fler överskridanden av riktvärden. Tidsstyrd provtagning ger däremot en bättre bild av långvarig (kronisk) påverkan.

Båda metoderna kompletterar varandra och ger tillsammans en mer heltäckande bild av bekämpningsmedels påverkan på vattenmiljön. Studien identifierar även förbättringspotential i den flödesstyrda metoden och föreslår en ny variant: flödesinitierad men tidsstyrd provtagning. Detta kan ge mer jämförbara data och bättre fånga de tillfällen då påverkan på ekosystemen är som störst.

  • Weslien, K., Lindström, B., Jonsson, O. & Gönczi, M. Förekomst av bekämpningsmedel i flödestoppar: jämförelse mellan flödesstyrd provtagning i flödestoppar och tidsstyrd veckomedelsprovtagning i en jordbruksbäck i Skåne, 2009-2021. CKB rapport 2024:2. Sveriges lantbruksuniversitet.

Uppdatering av riktvärden

CKB har, på uppdrag från Naturvårdsverket, genomfört en uppdatering av 203 av de riktvärden för växtskyddsmedel i ytvatten som används för att utvärdera halter i den nationella miljöövervakningen och till miljömålsindikatorn ”växtskyddsmedel i ytvatten”. Riktvärdena baseras på det lägsta PNEC-värdet från EFSA-utvärderingarna av varje enskild substans. Arbetet har genomförts i omgångar, varav de första två uppdateringarna gällde ett större antal substanser och publicerades som underlagsrapporter 2021 respektive 2023: 

  • Boström, G. & Gönczi, M. 2021. Förslag till uppdatering av riktvärden för växtskyddsmedel i ytvatten - Underlagsrapport till Naturvårdsverket 2021. Sveriges lantbruksuniversitet.
  • Boström, G., Koch, A. & Gönczi, M. 2023. Förslag till uppdatering av riktvärden för växtskyddsmedel i ytvatten – Del 2 - Underlagsrapport till Naturvårdsverket 2023. Sveriges lantbruksuniversitet.

Riktvärdena har fastställts och publicerats av Naturvårdsverket. Arbetet kommer att fortsätta med att årligen ta fram riktvärden för eventuella nya substanser samt att uppdatera gamla värden i takt med att nya ämnesutvärderingar publiceras av EFSA. 

Screening av bekämpningsmedel i pollen från tre länder

I en ny studie analyserades pollen insamlat av honungsbin sommaren 2024 från sex jordbruksområden i Sverige, Norge och Litauen. Totalt identifierades 58 olika bekämpningsmedel. Insektsmedlet indoxakarb stod för det högsta beräknade riskindexet för bin, trots att ämnet varit förbjudet för användning som växtskyddsmedel sedan 2022. Näst högst beräknad risk hade acetamiprid – ett av få godkända insektsmedel, vilket visade ökad förekomst jämfört med tidigare svenska studier.

Projektet leddes av CKB i samarbete med Lunds universitet och partners i Litauen och Norge. Projektet finansierades av den Nordiska arbetsgruppen för kemikalier, miljö och hälsa inom Nordiska ministerrådet, via Kemikalieinspektionen. Det huvudsakliga syftet med studien var att öka förståelsen kring pollinatörers exponering för bekämpningsmedel i norra Europa. Jämförelser mellan uppmätta halter och de värden som används i dagens riskbedömning i den europeiska Norra Zonen tyder på att exponeringen i fält kan vara högre än vad som tidigare antagits. Det genomförda projektet tillsammans med tidigare och pågående studier kan ligga till grund för en fortsatt miljöövervakning med fokus på risk från bekämpningsmedel för pollinerande insekter.

  • Rundlöf, M., Eriksson, E., Bergman, J., Erling, S., Jonsson, O., Ledesma, M., Blažytė-Čereškienė, L., Hatteland, B. A., Weslien, K., Svensson, G. P., Olsson, O. & Gönczi, M. 2025. Screening of pesticides in pollen collected by honey bees in the Northern zone. CKB rapport 2025:1. Sveriges lantbruksuniversitet. doi.org/10.54612/a.5rg2oa0c6g 

Identifiera transformationsprodukter

Under 2022 påbörjades ett projekt att identifiera transformationsprodukter (metaboliter) som kan vara relevanta att analysera i svenskt yt- och grundvatten. 

Projektet har finansierats av Naturvårdsverket och inom detta har vattenprover från Sverige skickats till ett tyskt laboratorium som har ett omfattande analyspaket just för metaboliter. 67 metaboliter ingick i analyserna och totalt 22 detekterades, 7 i grundvatten och 22 i ytvatten.

Övriga underlag som användes var:

  • Resultat från tidigare analyser av metaboliter i Sverige och Danmark
  • Underlag om relevans baserat på data från registreringsprocessen för växtskyddsmedel
  • Genomgång av lagstiftning och diskussion med berörda myndigheter

En lista på 38 metaboliter från växtskyddsmedel har identifierats som relevanta att analysera i svenska yt- och grundvatten. Fyra av metaboliterna ingår redan i analyserna inom det nationella miljöövervakningsprogrammet som bedrivs vid SLU, fyra inkluderades i programmet från och med 2024 och en metabolit kan inkluderas i en ny metod för mycket polära ämnen som utvecklats av CKB med finansiering av Naturvårdsverket. De resterande kommer att testas för att inkluderas i programmet efter prioritering i samråd med berörda myndigheter.

Arbetet publicerades i CKB:s rapportserie under 2024:

  • Boström, G., Tröger, R., Jonsson, O. & Gönczi, M. Identifiering av metaboliter från växtskyddsmedel relevanta att analysera i svenska yt- och grundvatten. 2024. CKB rapport. 2024:1. Sveriges lantbruksuniversitet.

Målsättningen är att hålla kunskapen om metaboliter som är relevanta att analysera uppdaterad när nya ämnen tillkommer på marknaden och kunskapen kring befintliga ämnen utvecklas. Detta kommer göras genom ett upprättat samarbete med Kemikalieinspektionen.

Bakgrund

Naturvårdsverket är ansvarig myndighet och finansiär för det nationella miljöövervakningsprogrammet av bekämpningsmedel som genomförs av Institutionen för vatten och miljö på SLU. Inom Naturvårdsverkets program tas en stor mängd prover av ytvatten, grundvatten, sediment, nederbörd och luft. Resultaten finns tillgängliga som rådata hos datavärden samt som aggregerad och beskriven data (slu.se/bekampningsmedel). Miljöövervakning bedrivs också av regionala myndigheter runt om i Sverige.

Kontakt