Infektionssjukdomar och antimikrobiell resistens (AMR)

Infektionssjukdomar och antimikrobiell resistens (AMR), inklusive antibiotikaresistens, utgör stora utmaningar för djurhållning och global livsmedelssäkerhet. Att hantera dessa frågor kräver forskning baserad på ett One Health-perspektiv och utförd i ett globalt sammanhang. Denna sida belyser SLU:s forskning och publikationer inom området.

Ett urval av projekt, publikationer och forskare

Antimikrobiell resistens

Ett urval av vetenskapliga publikationer av SLU-forskare om antibiotikaresistens från SLU:s publikationsdatabas (SLUpub). Välj en organismgrupp nedan för att visa publikationslistorna.
En kvinna. Foto.
INTERVJU

Susanna är SLU's nya professor i One Health och antimikrobiell resistens

Jag vill stärka SLU:s AMR-arbete inom One Health, knyta samman forskargrupper för att möta denna komplexa utmaning och öka synligheten för SLU:s One Health-forskning nationellt och globalt.

En glad kvinna i skogen. Foto.
Intervju

Säker mat och friska människor – hur forskning inom One Health gör skillnad

När djur hålls nära människor och när djur och livsmedel säljs på traditionella marknader med bristfällig hygien och biosäkerhet ökar dock risken för spridning av bakterier som orsakar sjukdomar eller antimikrobiell resistens (AMR).

En kvinna vid ett fönster. Foto.
DISPUTERAR INOM KORT

Salmonellasmitta involverar flera sektorer

Studien har en tydlig One Health-koppling. Den fokuserar på hur överföringen av salmonellasmittan omfattar flera sektorer: humana hälsorisker genom livsmedelskedjan, djurhälsoproblem bland köttdjuren, samt miljöfaktorer som bidrar till smittspridning från gård till matmarknad.

En kvinna i konferensmiljö, med personer, liv och rörelse i bakgrunden. Foto.
DISPUTERAR INOM KORT

Samarbete mellan sektorer krävs för att bekämpa antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens är ett tydligt One Health-problem eftersom bakterier sällan är begränsade till en enda djurart eller plats. Detta innebär att resistens som utvecklas hos boskap kan spridas till människor, till exempel genom direktkontakt, via miljön eller via livsmedel av animaliskt ursprung.

En man framför en sjö. Foto.
DISPUTERAR INOM KORT

Hur nedbrytningsprodukter från antibiotika och antivirala medel påverkar sjöar och vattendrag

Våra resultat visar att vissa nedbrytningsprodukter av antibiotika kan behålla antibakteriell aktivitet. Detta är relevant för flera områden inom One Health, särskilt med tanke på utmaningen med antimikrobiell resistens.

En porträttbild på en kvinna med mörkt hår. Foto.
Intervju

Arbete över gränserna för att hantera antibiotikaresistens

Vid Uppsala Antibiotic Center (UAC) arbetar vi tvärvetenskapligt för att bekämpa antibiotikaresistens. Vi samlar forskare från bland annat medicin, biologi, farmaci, kemi, teknik och samhällsvetenskap vid Uppsala universitet och SLU. På UAC anser vi att inget enskilt område kan lösa detta problem på egen hand.

Närbild på en forskare med glasögon.
FORSKNINGSPROJEKT

Biofilmer i djursjukvård – en okänd risk?

Biofilmer kan bära patogener och antibiotikaresistens och är svåra att få bort vid rengöring. I djursjukvård vet vi ännu lite om hur vanliga de är – detta projekt ska ta reda på mer.

Rapportomslag med bild och titel.
RAPPORT

"The Swedish experience"- en sammanfattning av de svenska insatserna för en låg nivå och försiktig användning av antibiotika i djurproduktion

Rapporten beskriver det svenska arbetet för att uppnå ansvarsfull användning av antibiotika till djur liksom viktiga framgångsfaktorer och erhållna lärdomar. Rapporten är skriven på engelska.

Närbild på ett utstryk i en labbmiljö.
FORSKARBERÄTTELSER

Antimikrobiell resistens – den tysta pandemin

Konsumtionen av antibiotika i världen ökar, och bakterierna blir dessutom alltmer resistenta mot en av våra främsta mediciner – antibiotikan. Här presenterar vi två berättelser som belyser hur SLU bidrar i kampen mot antimikrobiell resistens.

Rapportomslag.
Policy brief

Antibiotikaresistens kräver forskning med helhetsperspektiv

Antibiotikaresistens är ett av vår tids största hot mot både människors och djurs hälsa. För att möta denna globala utmaning krävs forskning som tar hänsyn till hela ekosystemet – djur, människor och miljö – i ett tvärvetenskapligt One Health-perspektiv.

En svart och vit ko med ett halsband. Foto.
Vetenskaplig publikation

Campylobacter hyointestinalis – vanligare än väntat

Campylobacter är den vanligaste orsaken till bakteriell gastroenterit hos människor, och nötkreatur är en av dess potentiella reservoarer. En studie jämförde olika odlingsmetoder för att upptäcka Campylobacter i nötkreaturs avföring och fann att C. hyointestinalis är mycket vanligare hos nötkreatur än man tidigare trott. (Foto: Lisa Chröisty)

Se webbinarier, filmer och andra inspelningar
En man och hans getter på savannen.
UTBILDNING

MOOC: Effective Livestock Production with Low Use of Antibiotics

Lär dig vad antibiotikaresistens är och hur du kan förebygga den samtidigt som du ökar produktiviteten bland dina djur i denna omfattande öppna onlinekurs. Kursen är på engelska.

Från boskapspest till antibiotikaresistens

Det började med en boskapspest på 1700-talet som bara måste stoppas. År 2025, när svensk veterinärmedicin firar sitt 250-årsjubileum, är den kanske största utmaningen den obevekligt växande antibiotikaresistensen.