Den svenska veterinärmedicinens betydelse för animalieproduktionen
Från boskapspest till antibiotikaresistens – veterinärer spelar en nyckelroll för djurens hälsa, vår mat och beredskapen i kris. I avsnitt 40 av podden Feeding your mind hör du om hot, framsteg och hur vi skyddar både djur och människor i en osäker framtid.
Antimikrobiell resistens – den tysta pandemin
Konsumtionen av antibiotika i världen ökar, och bakterierna blir dessutom alltmer resistenta mot en av våra främsta mediciner – antibiotikan. Här presenterar vi två berättelser som belyser hur SLU bidrar i kampen mot antimikrobiell resistens.
En värld full av liv - tillsammans genom den tysta pandemin
En era kommer till sitt slut när allt fler bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika och självklarheten i att kunna bota sjukdomar sakta försvinner. Den så kallade “tysta pandemin” sveper fram och lösningen ligger nu i att vi tänker om tillsammans - för människor, djur och natur som ett.
Minskad antibiotikaanvändning räcker inte för att bromsa utvecklingen av resistens
Att enbart minska antibiotikaanvändningen räcker inte för att bromsa utvecklingen av antimikrobiell resistens. Effektiv kontroll kräver även kontinuerlig övervakning av bakterier i djurens normala tarmflora och i stallmiljön. Det framgår av en ny studie vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Säker mat och friska människor – hur forskning inom One Health gör skillnad
När djur hålls nära människor och när djur och livsmedel säljs på traditionella marknader med bristfällig hygien och biosäkerhet ökar dock risken för spridning av bakterier som orsakar sjukdomar eller antimikrobiell resistens (AMR).
Salmonellasmitta involverar flera sektorer
Studien har en tydlig One Health-koppling. Den fokuserar på hur överföringen av salmonellasmittan omfattar flera sektorer: humana hälsorisker genom livsmedelskedjan, djurhälsoproblem bland köttdjuren, samt miljöfaktorer som bidrar till smittspridning från gård till matmarknad.
Ny kunskap om kontroll av parasit hos får
Parasiten stora leverflundran som drabbar betande djur riskerar att bli vanligare i takt med klimatförändringarna. I en ny studie undersökte forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet olika metoder för att upptäcka smittan och hur lantbrukare kontrollerar den idag.
Samarbete mellan sektorer krävs för att bekämpa antibiotikaresistens
Antibiotikaresistens är ett tydligt One Health-problem eftersom bakterier sällan är begränsade till en enda djurart eller plats. Detta innebär att resistens som utvecklas hos boskap kan spridas till människor, till exempel genom direktkontakt, via miljön eller via livsmedel av animaliskt ursprung.
Hur nedbrytningsprodukter från antibiotika och antivirala medel påverkar sjöar och vattendrag
Våra resultat visar att vissa nedbrytningsprodukter av antibiotika kan behålla antibakteriell aktivitet. Detta är relevant för flera områden inom One Health, särskilt med tanke på utmaningen med antimikrobiell resistens.
Arbete över gränserna för att hantera antibiotikaresistens
Vid Uppsala Antibiotic Center (UAC) arbetar vi tvärvetenskapligt för att bekämpa antibiotikaresistens. Vi samlar forskare från bland annat medicin, biologi, farmaci, kemi, teknik och samhällsvetenskap vid Uppsala universitet och SLU. På UAC anser vi att inget enskilt område kan lösa detta problem på egen hand.
Fästingar i norr – vilka smittor bär de på?
I samarbete med djurägare har forskare samlat in fästingar från norra Sverige. Metoden ger större möjligheter att bedöma risker för folkhälsan när det gäller sjukdomar som sprids via fästingar, enligt en studie vid Sveriges lantbruksuniversitet i samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt.
Biofilmer i djursjukvård – en okänd risk?
Biofilmer kan bära patogener och antibiotikaresistens och är svåra att få bort vid rengöring. I djursjukvård vet vi ännu lite om hur vanliga de är – detta projekt ska ta reda på mer.
Susanna är SLU:s nya professor i One Health och antimikrobiell resistens
Jag vill stärka SLU:s AMR-arbete inom One Health, knyta samman forskargrupper för att möta denna komplexa utmaning och öka synligheten för SLU:s One Health-forskning nationellt och globalt.
Så påverkas hund och katt av antibiotika med sulfonamid
Det har funnits en oro för biverkningar av antibiotika med sulfonamider vid behandling av infektioner hos hundar och katter. Men allvarliga biverkningar är ovanliga, visar nya forskningsresultat från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Vissa hundraser är dock mer känsliga än andra.
MOOC: Effective Livestock Production with Low Use of Antibiotics
Lär dig vad antibiotikaresistens är och hur du kan förebygga den samtidigt som du ökar produktiviteten bland dina djur i denna omfattande öppna onlinekurs. Kursen är på engelska.
"The Swedish experience"- en sammanfattning av de svenska insatserna för en låg nivå och försiktig användning av antibiotika i djurproduktion
Rapporten beskriver det svenska arbetet för att uppnå ansvarsfull användning av antibiotika till djur liksom viktiga framgångsfaktorer och erhållna lärdomar. Rapporten är skriven på engelska.
Antibiotikaresistens kräver forskning med helhetsperspektiv
Antibiotikaresistens är ett av vår tids största hot mot både människors och djurs hälsa. För att möta denna globala utmaning krävs forskning som tar hänsyn till hela ekosystemet – djur, människor och miljö – i ett tvärvetenskapligt One Health-perspektiv.
Campylobacter hyointestinalis – vanligare än väntat
Campylobacter är den vanligaste orsaken till bakteriell gastroenterit hos människor, och nötkreatur är en av dess potentiella reservoarer. En studie jämförde olika odlingsmetoder för att upptäcka Campylobacter i nötkreaturs avföring och fann att C. hyointestinalis är mycket vanligare hos nötkreatur än man tidigare trott. (Foto: Lisa Chröisty)