Kräftor

Sidan granskad:  2025-05-06

I Sverige finns två arter av sötvattenskräftor: den ursprungliga flodkräftan och den introducerade signalkräftan. Bestånden av flodkräfta har minskat kraftigt i landet sedan början av 1900-talet, främst på grund av kräftpest.

Flodkräftan – en akut hotad art med stort värde

Flodkräftan (Astacus astacus) lever på grunt vatten i sjöarnas strandzon, dammar och mindre vattendrag.

Flodkräftan föredrar branta strandbrinkar där den gräver djupa hålor eller platser med gott om rötter, sten eller andra gömställen. Flodkräftan är nattaktiv och i det närmaste allätare. Den äter bland annat insektslarver, musslor, snäckor, fiskrom och skott av skilda vattenväxter. En flodkräfta kan bli mellan 5 och 20 år. Exemplar med en längd upp till 20 centimeter har fångats.

Man räknar med att så mycket som 97 % av flodkräftbestånden slagits ut under de senaste hundra åren så därför är arten akut hotad. Flodkräftan har ett stort kulturellt, socialt och ekonomiskt värde. På många håll i landet pågår arbetet med att bevara flodkräftan genom att odla den och genom att förbättra flodkräftfisket.

På senare tid har smittspridning från signalkräftan men också försurning, föroreningar och vattenreglering bidragit till minskningen av flodkräfta.

Flodkräftan (Astacus astacus). Illustration: Linda Nyman

 

Signalkräftan – en invasiv art och en katastrof för flodkräftan

Liksom flodkräftan lever signalkräftan (Pacifastacus leniusculus) på grunt vatten i sjöarnas strandzon, dammar och mindre vattendrag.

Signalkräftan föredrar branta strandbrinkar där den gräver djupa hålor eller platser med gott om rötter, sten eller andra gömställen. Signalkräftan är nattaktiv och i det närmaste allätare. Den äter bland annat insektslarver, musslor, snäckor, fiskrom och skott av skilda vattenväxter. En signalkräfta kan bli mellan 5 och 20 år. Exemplar med en längd upp till 20 centimeter har fångats.

Signalkräfta, som är kronisk bärare av sjukdomen kräftpest, introducerades i Sverige med start på 1960-talet. Nu finns bestånd i Hjälmaren och Vättern som är fiskbara för yrkesfisket. Yrkesfiskets totala fångster i dessa båda sjöar ökade tidigare mycket kraftigt, mest på grund av kraftigt ökad redskapsinsats.

Signalkräftan har ofta gett ett bra fiske i södra Sverige. Men tyvärr har introduktionen av signalkräfta samtidigt inneburit en katastrof för flodkräftan då utslagningen av bestånden har ökat fyrfaldigt sedan vi tog in arten. Sedan 2016 är signalkräftan därför klassad som en invasiv art och man får inte längre odla eller ge några som helst utsättningstillstånd för arten. Redan 1994 förbjöds utsättningar av signalkräfta till nya vatten men massiva illegala utsättningar har skett och sker sorgligt nog än idag och fortsätter att sprida kräftpesten. Även signalkräftan kan drabbas av akut kräftpest och dö om den blir stressad.

Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus). Illustration: Linda Nyman.

Så skiljer du flodkräfta från signalkräfta

Är det en signalkräfta du fångat eller en flodkräfta? Det är lätt att avgöra, fyra klara skiljetecken finns!

Flodkräfta

  1. På flodkräftan hittar du en rad med små taggar längs gränsen mellan huvud och ryggsköld (A). Känn med fingret!
  2. Flodkräftan har mörka, enfärgade klor med mörkt "tumgrepp", ofta med en signalröd vårta (B).
  3. Flodkräftan har långa, mandelformade klor med riklig förekomst av vårtor och taggiga utskott.
  4. Huvudet och ryggskölden är mörka, ofta svartaktiga, med vårtor och taggiga utskott.

Signalkräfta

  1. Signalkräftan har inga taggar längs gränsen mellan huvud och ryggsköld (A). Känn med fingret!
  2. Klorna är ofta ljusare på undersidan. Vit vårta i "tumgreppet", oftast omgiven av en stor vit-turkos fläck (B).
  3. Klorna är breda, "muskulösa", och ytan är slätare med insänkta porer.
  4. Huvudet och ryggskölden är släta med insänkta porer. Oftast tydligt brun färgton.
  5. Flodkräfta hanne (vänster) och signalkräfta hanne (höger). Illustrationer: Linda Nyman.

Kräftpest

Kräftpest är en sjukdom som bara drabbar sötvattenskräftor. Det är en parasitisk svampinfektion som sprids med sporer mellan kräftorna.

Både signalkräfta och flodkräfta kan infekteras med kräftpest, men signalkräftan har större motståndskraft och dör oftast inte, utan är bara smittbärare. En drabbad flodkräfta dör däremot snabbt efter det att den har blivit infekterad.

Så länge det finns signalkräftor i ett vattendrag är det mycket svårt att återutsätta flodkräfta, men om alla kräftor försvinner från ett vatten kan inte heller svampsporerna överleva. Ett par veckor efter att den sista kräftan försvunnit är vattnet åter fritt från pestsmitta.

Utbredning

Kräftpestens spridning har ökat dramatiskt de senaste åren, på grund av illegala utsättningar av signalkräfta. Mellan 1994 och 2007 drabbades nästan tusen sjöar, vattendrag och vattendragssträckor av kräftpest.

Tyvärr sprider sig kräftpesten snabbt och antalet smittförklarade vattenområden ökar ständigt. Närmare upplysningar om kräftpestsmittade områden kan fås från respektive länsstyrelse.

Kräftpestsmittad signalkräfta med synlig kräftpestfläck på stjärten. Signalkräftan kommer från en illegal utsättning i en sjö i Värmland. Även om en signalkräfta är smittad syns inte alltid pestangreppet med blotta ögat.

Sprids via olaglig utsättning av signalkräfta

Det är främst de omfattande illegala utsättningarna av signalkräfta som bidragit till pestens snabba spridning under senare år. Signalkräftan är alltid smittbärare, men insjuknar mer sällan. Kräftpest kan även spridas via våta fiskeredskap, annan utrustning, betesfisk eller med sporer i vatten.

Flodkräftan mer värdefull

De områden i Sverige som helt undgått att drabbas av kräftpest finns idag bara i Norrbottens län. Förutom förlusten av biologisk mångfald går stora ekonomiska värden förlorade då flodkräftan har mer än dubbelt så högt försäljningsvärde som signalkräftan. Flodkräftan är idag en art som klassas som akut hotad på Artdatabankens rödlista för hotade arter, 2020.

Signalkräftan kan också insjukna

Signalkräftan har en naturligt högre motståndskraft mot kräftpest än flodkräftan men även den kan bli sjuk om den blir stressad av andra faktorer, så som föroreningar, dålig tillgång till mat, höga tätheter eller ogynnsam vattentemperatur.

Förbjudet att sätta ut eller flytta kräftor

Det är förbjudet att sätta ut eller flytta signalkräfta utan tillstånd från länsstyrelsen. Tillstånd ges idag bara där arten redan är lagligt etablerad. Det finns också hårda restriktioner för hantering av arten. Hela Gotland är exempelvis sedan 2007 ett skyddsområde för flodkräftan.

Torka redskap och båtar

För att undvika att sprida kräftpest bör du inte flytta fiskeredskap, båtar och annan utrustning mellan olika vatten utan att först desinficera dem. Det gör man enklast genom att låta redskapen torka fullständigt och det gäller all utrustning såsom båtar, burar och stövlar.

Använd bara betesfisk från samma vatten du fiskar i. Eller frys betet i ett dygn. Då försvinner kräftpesten.

Utbildnings- och informationsmaterial

Flodkräfta och flodkräftodling i Sverige: en handbok baserad på erfarenheter

Under 2023 lanserade SLU en handbok om flodkräftodling. Handboken är efterfrågad av odlare, myndigheter och allmänhet och behövs i arbetet för att bevara den alltmer hotade svenska flodkräftan, samt i arbetet med att främja biologisk mångfald. Handboken ger en bra inblick i flodkräftans ekologi och förklarar ingående de förutsättningar som behövs för att starta upp och lyckas med en flodkräftodling.

 Här kan du ta del av och ladda ned handboken.

Kräftodlingens ABC - The Movie

I Sverige har vi goda förutsättningar att odla flodkräftor. I den här filmen får du lära dig vad som krävs för en lyckad – och lönsam - kräftodling.

Mer information

Läs mer om flodkräftan på SLU Artdatabanken.
Läs mer om signalkräftan på SLU Artdatabanken.

Kontakt