Säl, foto: Karl Lundström.

Säl och skarv

Sidan granskad:  2025-05-15

Säl och skarv är exempel på marina toppredatorer – rovdjur i toppen av ekosystemet. I Sverige finns tre arter av säl – knubbsäl, gråsäl och vikaresäl – samt två arter av skarv: storskarv och toppskarv.

Säl och skarv förekommer längs i stort sett hela Sveriges kust, men olika arter har olika utbredningar. I samband med att säl- och skarvpopulationerna vuxit kraftigt i storlek sedan slutet av 1900-talet har behovet av att ta hänsyn till dem i förvaltningen och i ekologiska undersökningar ökat.

Såväl säl som skarv är dessutom flitigt omdebatterade och konflikterna med framför allt fisket har intensifierats i takt med att antalet djur har ökat. I brist på grundläggande kunskaper om sälars och skarvars ekologi blir de diskussioner som uppstår ofta polariserade och låsta.

Vad äter säl och skarv?

Säl och skarv har visat sig ha potential att äta stora mängder fisk, men vilken inverkan de har på fiskbestånd längs kusten, och hur säl och skarv i sin tur påverkas av förändringar i fiskbestånden, är okänt. För att förstå sälars och skarvars betydelse i ekosystemet och även kunna uppskatta eventuell konkurrens med fisket undersöker vi djurens födoval. Födovalet bestäms ofta genom att man undersöker innehåll i mage och tarm från insamlade djur. För att inte vara beroende av avlidna djur kan man även undersöka bytesrester i spillningar eller spybollar.

Utveckling av metoder i forskning och förvaltning

Vi arbetar med att utveckla våra undersökningsmetoder och i arbetet med att analysera djurens födoval ingår även metodikutveckling och kombination av olika analysmetoder, till exempel analys av DNA-rester från bytesdjur. Vi samarbetar med angränsande forskning och övervakning, såsom miljöövervakning, fiskekologi, beståndsuppskattningar och ekologisk modellering. Kunskap om den ekologiska betydelsen av fiskätande rovdjur i toppen av ekosystemet är nödvändigt för utveckling av en ekosystembaserad förvaltning av marina resurser.
 

Kontakt