Minskad predation från säl och storskarv - vetenskaplig uppföljning
Regeringen har gett SLU, Naturvårdsverket och Formas i uppdrag att ta reda på om minskad påverkan från säl och storskarv kan bidra till att fiskbestånden i svenska kustvatten återhämtar sig, och hur resultaten kan användas i framtida förvaltning.
Flera fiskbestånd i svenska vatten ligger på oroväckande låga nivåer och visar – trots olika åtgärder - inga tydliga tecken på återhämtning. Torskbestånden i både Östersjön och Västerhavet är till exempel fortsatt mycket svaga, och i många skärgårdsområden minskar rovfiskar som gädda och abborre.
De bakomliggande orsakerna är många och samverkande: bland annat fiske, klimatförändringar, övergödning och förlust av viktiga livsmiljöer. I vissa områden kan även naturlig predation från säl och storskarv spela en roll. Sälarnas påverkan varierar mellan arter och områden: gråsäl i Östersjön, knubbsäl i Västerhavet och vikare i Bottenviken. Storskarven förekommer längs hela Sveriges kust.
Gemensamt uppdrag för ny kunskap
Regeringen bedömer att de insatser som hittills genomförts, till exempel fiskeregleringar, inte räcker för att vända utvecklingen.
Därför har Naturvårdsverket, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) fått i uppdrag att ta fram ny kunskap om hur minskad påverkan från säl och skarv kan bidra till att kustfiskbestånden återhämtar sig, och att ge länsstyrelserna stöd i hur arbetet med säl och skarv kan samordnas med övrigt havsmiljöarbete.
- Formas sammanställer erfarenheter från tidigare experiment och studier, både svenska och internationella, och bedömer hur förändringar i säl- och skarvpopulationer påverkar fiskbestånd.
- Naturvårdsverket tar fram förslag på metoder och åtgärder som snabbt och effektivt kan minska säl- och skarvpopulationer, på ett sätt som samtidigt säkerställer att arternas gynnsamma bevarandestatus bibehålls. Naturvårdsverket har redan delredovisat sin del av uppdraget.
- SLU genomför en vetenskaplig studie som ska ge underlag för att förstå om, och i vilken grad, minskad predation från säl (knubb- och gråsäl) och storskarv kan bidra till återhämtning av fiskbestånd.
Regeringsuppdraget ska slutredovisas i sin helhet 31 mars 2028.
SLU:s del av regeringsuppdraget
SLU:s arbete leds av institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), som har lång erfarenhet av forskning om fiskbestånd och kustekosystem, i samarbete med forskare från flera delar av SLU.
Uppdraget ska ge vetenskapliga svar hur samspelet mellan säl, storskarv och fisk egentligen ser ut, och om en minskad närvaro - eller frånvaro - av säl och storskarv (minskad predation) i ett område påverkar återhämtningen av fiskbestånden.
Under 2025 har fokus legat på att ta fram en projektplan för den vetenskapliga studien.
Studieområden och metodik
Eftersom artsammansättningen och förutsättningarna skiljer sig kraftigt åt mellan olika kustområden, kommer fältstudier att genomföras i flera olika områden. I kombination med storskaliga analyser av redan insamlade data från hela kusten gör detta att den kunskap som tas fram kan tillämpas brett.
De utvalda områdena är platser där predation från säl och storskarv tidigare pekats ut som en bidragande faktor till förändringar i lokala fiskbestånd. I de områden som studeras pågår eller planeras dessutom redan sedan tidigare åtgärder för att minska predation från säl och storskarv, till exempel genom jakt eller sälskrämmor.
Från flera av de utvalda områdena finns längre tidsserier av provfiskedata, och datainsamlingen fortsätter även efter att regeringsuppdraget avslutats. Detta möjliggör jämförelser av utvecklingen före och efter genomförda åtgärder, samt en bedömning av om eventuella effekter kvarstår över tid.
I vissa områden kommer fisk att märkas med akustiska sändare. Genom att etablera akustiska mottagarnätverk kan individernas rörelsemönster följas i förhållande till vidtagna åtgärder, vilket även ger möjlighet att identifiera eventuella beteendeförändringar hos fisk.
Vad händer framåt?
Fältarbetet inleds våren 2026, samtidigt som de första analyserna av data från hela kusten startar. Resultaten ska slutredovisas till regeringen i mars 2028.
Kontaktuppgifter
Maria Ovegård, miljöanalysspecialist
David Hammenstig, miljöanalytiker
Mer information