Två personer sorterar fisk
Sortering av sill och skarpsill under en expedition med forskningsfartyget R/V Svea. Foto: Sofia Bureborn

Utflyttad trålgräns i Östersjön – vetenskapliga uppföljning

Sidan granskad:  2025-10-25

Havs- och vattenmyndigheten genomför på regeringens uppdrag ett försök med en utflyttad trålgräns i Östersjön. Syftet är att pröva effekterna på sill- och strömmingsbestånden.

SLU Aqua, institutionen för akvatiska resurser vid SLU, ansvarar för den vetenskapliga uppföljningen, där vi genom sex arbetspaket undersöker beståndens utveckling och ekosystemets respons.

Sill och strömming (Clupea harengus) är en nyckelart i Östersjöns ekosystem. De utgör viktig föda för rovfisk, fåglar och säl, och är samtidigt bas för både kustnära fiske och storskaligt pelagiskt fiske till havs. Under senare år har en oroande trend blivit tydlig: fångsterna i kustnära områden har minskat kraftigt och stora individer har blivit ovanliga. För kustfisket, som i hög grad är inriktat på just stor sill/strömming, har utvecklingen inneburit en allvarlig nedgång.

För att undersöka om ett stärkt skydd i kustzonen kan vända utvecklingen gav regeringen 2022 Havs- och vattenmyndigheten (HaV) i uppdrag att genomföra ett vetenskapligt försök. Kärnfrågan är om en utflyttad trålgräns – det avstånd från kusten inom vilket trålfiske är förbjudet – kan bidra till starkare sill- och strömmingsbestånd.

Vad innebär regeringsuppdraget?

Regeringsuppdraget innebär att trålgränsen på prov har flyttats ut i delar av Östersjön. I centrala Östersjön gäller sedan februari 2025 ett tidsbegränsat trålförbud för pelagiska arter innanför 12 nautiska mil. Försöket ska pågå till våren 2027.

Karta över Sveriges kust
Område med förbud mot trålfiske

HaV har det övergripande ansvaret: myndigheten beslutar om regleringar, samråder internationellt och samordnar arbetet. HaV har också tillsatt en vetenskaplig kommitté med svenska och internationella experter för att kvalitetssäkra det uppföljningsprogram som SLU Aqua genomför.

SLU Aquas vetenskapliga uppföljning

SLU Aqua ansvarar för att samla in och analysera den kunskap som behövs för att utvärdera försöket. Uppföljningsprogrammet bygger både på den långsiktiga miljöövervakning och de återkommande fiskundersökningar som SLU Aqua redan genomför i Östersjön, och på nya riktade undersökningar anpassade till det aktuella försöksområdet. Uppföljningsprogrammet är brett upplagt för att fånga både direkta effekter på sill/strömming och mer långsiktiga förändringar i ekosystemet.

  1. Ekosystemeffekter – modellering av hur förändringar i trålfisket påverkar samspelet mellan arter och livsmiljöer i Östersjön.
  2. Pelagisk fisk – övervakning av pelagiska bestånd, främst sill/strömming men även skarpsill och spigg. Genom provfisken och akustiska undersökningar till havs och längs kusten följs beståndens utveckling, biomassa och storleks- och åldersfördelning.
  3. Genetik och otolitkemi – DNA-analyser och kemiska spår i fiskarnas hörselstenar används för att skilja olika lekbestånd åt och kartlägga migrationsmönster.
  4. Pelagiskt fiske – analys av fisketrycket, dvs. hur flottans beteende förändras när områden stängs. Analyserna bygger på loggböcker, AIS-data och landningsstatistik.
  5. Säl och skarv – analys av predationstrycket från dessa arter genom studier av populationsutveckling, utbredning, beteende och diet.
  6. Miljöfaktorer – insamling och analys av abiotiska data som temperatur, salthalt och näringsämnen, samt uppföljning av djurplankton som är en viktig födokälla för sill/strömming.

Vad har gjorts hittills?

Uppföljningsprogrammet startade 2023 och trappades upp under 2024 och 2025. Undersökningarna har anpassats till det beslutade försöksområdet i centrala Östersjön och bedrivs nu inom alla delar av programmet.

Ombord på forskningsfartyget Svea utförs fyra akustiska fiskeexpeditioner per år. Kompletterade kustfiskundersökningar genomförs vid Forsmark och Simpevarp.

Karta över kustområde
Till vänster: Karta över 2024 års akustiska undersökningar med R/V Svea. Till höger: Karta över vittjningar (svarta ringar) i den utökade journalföring 2024 och SLUs provfiskestationer vid kusten.

Ytterligare akustikdata samlas även in med hjälp av en solcellsdriven segeldrönare och en stationär akustikboj.  

Prover har samlats in för genetiska analyser och otolitkemi (öronstenar): från kustfiskundersökningar, vetenskapliga expeditioner samt från det kommersiella fisket. Arbetet har redan bidragit till en vetenskaplig artikel om sillen och strömmingens populationsstruktur: Rovströmmingen – en unik fisk i Östersjöns ekosystem.

Inom uppföljningen av säl och skarv pågår märkning, födoanalyser och inventeringar i fokusområden i Bottenhavet och utanför Bråviken, med referensområden på Gotland och i Blekinge. Arbetet med ekosystemmodeller har inletts för att kunna analysera samspelet mellan fiske, bestånd och miljö.

Vad händer framåt? 

Under 2026 fortsätter övervakningsprogrammet enligt samma upplägg som 2024–2025. Havs- och vattenmyndigheten ska slutrapportera uppdraget till regeringen våren 2027.

Kontaktuppgifter

Ekosystemeffekter: Carolyn Faithfull och Lovisa Wennerström

Pelagisk fisk: Joakim Hjelm och Diana Hammar Perry

Genetik och otolitkemi: Lovisa Wennerström

Pelagiskt fiske: Katja Ringdahl

Säl och skarv: Monica Mion

Miljöfaktorer: Joakim Hjelm

 

Mer information

Kontakt