Miljöövervakning i vattendrag

Fiskbestånd i rinnande vatten fungerar som tydliga indikatorer på miljöns tillstånd. Förändringar i artrikedom, täthet eller rekrytering kan ge tidiga signaler om försurning, övergödning, habitatförändringar eller vandringshinder.Våra provfisken bidrar till att upptäcka sådana förändringar i tid, och ger underlag för åtgärder som stärker livskraftiga fiskbestånd i våra vattendrag.

Så används våra resultat

De data som vi på SLU Aqua samlar in används för att följa trender och upptäcka miljöproblem i svenska vattendrag. Resultaten ligger till grund för bedömning av ekologisk status enligt EU:s vattendirektiv, uppföljning av miljökvalitetsmål och utvärdering av åtgärder som kalkning, biotoprestaurering eller förbättrade vandringsvägar. 

Övervakningen ger också underlag till rådgivning om fiskförvaltning, uppföljning av hotade arter som flodpärlmussla, och rapportering till internationella samarbeten som ICES, Helcom och EU:s miljöorgan. 

Nationell övervakning 

Elfiske i trendvattendrag

I 28 små till medelstora vattendrag runt om i landet genomför SLU Aqua årliga vadningselfisken. Metoden är skonsam för fisken och gör det möjligt att få en tillförlitlig bild av fiskbeståndens täthet, artfördelning och rekrytering. 

De vattendrag som övervakas är utvalda för att ge representativa tidsserier med så liten lokal påverkan som möjligt. Övervakningen är utformad för att pågå långsiktigt, vilket är avgörande för att kunna upptäcka trender över årtionden. På så sätt går det att följa förändringar i miljötillståndet och särskilja naturliga variationer från mänsklig påverkan.

Data från elfisken lagras och tillgängliggörs i databasen för provfiske i vattendrag – SERS.

Läs mer om delprogrammet Trendstationer vattendrag som ingår i Havs- och vattenmyndighetens program­om­råde Sötvatten inom den nationella miljöövervakningen. 

Elfiske med båt

Vadningselfisken och nätprovfisken fungerar väl för datainsamling i mindre vattendrag, men lämpar sig inte i större lugntflytande vattendrag. Här används istället båtelfiske, och vi utvecklar just nu ett index för att bedöma trender baserat på båtelfisken. Förhoppningen är att elfiske med båt ska bli en naturlig del av den svenska miljöövervakningen. Läs mer om hur elfiskeöppnar för miljöövervakning i fler vattenmiljöer. 

Övervakning av laxfisk och ål

I flera av Sveriges viktigaste laxälvar – från Torneälven i norr till Mörrumsån i söder – bedriver SLU Aqua övervakning av lax och öring. Vi är också projekledare och utförare av Sveriges övervakning av ål .

Övervakningen ger viktig information om hur miljöförhållanden och mänskliga aktiviteter påverkar våra vandrande fiskarter och ligger till grund för både svensk och internationell fiskeriförvaltning. Övervakningen av lax, öring och ål ingår i Sveriges datainsamlingsprogram för dessa arter, och är en del av EU’s Data Collection Framework (DCF). 

Integrerad kalkningseffektuppföljning (IKEU)

Programmet följer upp effekter av försurning och kalkning i sjöar, där SLU Aqua ansvarar för provfisken och provtagning av fisk. Mer information om Integrerad kalkningseffektuppföljning (IKEU) 

Datainsamlingen i praktiken

Alla undersökningar genomförs med standardiserade metoder för att resultaten ska vara jämförbara över tid och mellan olika vattendrag.

Elfiskena sker vanligtvis i augusti–september, när vattennivåerna är låga och det är lättare att fånga årets yngel. Provytor avgränsas, och samma sträckor elfiskas varje år. Fisken håvas upp tillfälligt, mäts och släpps sedan tillbaka.För varje fångad fisk noteras art och längd, och vissa fall samlas även vävnadsprover in för DNA-analys eller hälsokontroller.

I större vattendrag kan elfiske kompletteras med andra metoder, som smoltfällor och automatiska fiskräknare.