DNA-prover vid skador på tamdjur

DNA-prover vid besiktning av tamdjur

DNA-prov vid besiktning av rovdjursangrepp på tamdjur kan alltid samlas in, men proverna kommer inte att analyseras förrän situationen eventuellt kräver det, till exempel om skadesituationen i ett område utvecklas till ett skyddsjaktärende. Då kan prover från olika angrepp analyseras på samma gång. Djurägaren ska informeras om att DNA-analys endast blir aktuell om det uppkommer flera skador i samma område och om dessa leder till ett skyddsjaktsärende. Spillning, blod och hår

Proverna ska samlas enligt samma instruktion som vid inventering av stora rovdjur: DNA-prover vid inventering av stora rovdjur

Särskild information om salivprovtagning på tamdjur

Salivprov kan användas för att i första hand bekräfta angripande art vid svårbedömda besiktningar av rovdjursangripna tamdjur. Om man misstänker vargangrepp på hund är det fortfarande inte möjligt att skilja den lilla mängden varg-DNA från hundens eget DNA och det är således ingen idé att skicka sådana prov för analys.

Utöver artbestämningen (till exempel varg) kan man ibland även göra bestämningar på individnivå. Detta har lyckats i 25 – 40 % av fallen då besiktningspersonal skickat in 3-4 salivprover tagna från angripna tamdjur. 

Detaljerad instruktion och mer information om salivprovtagning vid besiktningar: Provtagning av saliv från rovdjursangripna tamdjur

Lathund för hantering av DNA-prover från varg

VSC har tagit en lathund för att åskådliggöra vad som gäller för prover i olika situationer. 

Lathund för prioritering av DNA-prover varg