Framgångsrik eller skadlig träning av travhästar: Finns svaret i blodprovets beståndsdelar?

Vilken häst kan springa snabbast?

I den populära och utbredda travsporten är spelreglerna enkla: Vilken häst kan springa snabbast? En utmaning som kräver vältränade atleter; hästar som förbereds för att på travbanan prestera till sitt yttersta. Men idag är travsporten även hårt drabbad av skadade hästar, inte sällan för att träningen varit alltför påfrestande. Det har väckt frågan om hur travhästar egentligen behöver tränas och hållas - för att både prestera väl och vara hållbara?

Forskning - i form av en trestegsraket

Bakom de framgångsrika travhästarna finns noga genomförd träning och utfodring. Parametrar som går att variera mellan olika hästar, och inom olika stallar. Effekterna av olika sorters träning och foder har i en tidigare studie vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undersökts, och som en fortsättning på det projektet sjösattes Lisa Johanssons doktorandprojekt.

Att undvika skador hos travhästar är långt ifrån enbart ett sportsligt intresse. Även från hästens perspektiv kan särskilt överbelastningsskador vara både långdragna och tenderar att återupprepas, om hästen en gång väl har drabbats. Skador påverkar alltså både hästens tävlingskarriär och den egna livskvaliteten.

Markörer för bra respektive skadliga träningseffekter

Men att veta hur mycket eller lite träning varje häst behöver för att utvecklas till sin fulla kapacitet - och samtidigt utan att skadas - är individuellt, och i nuläget ibland en gissningslek. Något som framöver kan komma att ändras.

Under de fem åren av intensiva doktorandstudier har Lisa Johansson på detaljnivå analyserat hur innehåll i blodet hos travhästar förändras av hård träning. Med hjälp av mycket avancerad teknik och oändliga timmar framför datorskärmen har hon analyserat, mätt och kategoriserat beståndsdelarna i blodprover från de sexton travhästar som deltog i förra studien, och genomgick olika typer av träningsprogram. Hästar som nu, 12-14 år efter att blodproven togs, har avslutat sina karriärer och lämnat varierande resultat efter sig.

Men för att nå dit krävs först och främst en förståelse för vilka beståndsdelar,, i blodet som har betydelse för vad. Tyder en stor mängd X, Y eller Z på att hästen utvecklas framgångsrikt eller på att den är i riskzoonen för att bli skadad? 

Biomarkörer - ett framtidens verktyg för hästvälfärd

Att bidra till bättre välfärd för sportens hästar har varit en viktig drivkraft för Lisa Johansson under hela sitt doktorandprojekt. Nu står forskarvärlden ett steg närmare just den målbilden. 

Sådana proteiner med särskild betydelse för ett visst förlopp i hästens kropp går under begreppet biomarkörer, och kan i framtiden bli måttstocken för att tidigt upptäcka såväl de hästar som befinner sig i farozonen för att bli skadade, som de mest lovande hästarna.